Hoppa till innehållet

Ericsson tar fram mikro-mobilmaster – ska få plats bakom tapeten

I ett forskningsprojekt med KTH har Ericsson tagit fram ”mobilmaster på hyllmeter”. Små mini-antenner som kan placeras i princip varsomhelst ska ge snabb direktuppkoppling.

Så här ser mini-antennerna ut som KTH tagit fram tillsammans med Ericsson.
Så här ser mini-antennerna ut som KTH tagit fram tillsammans med Ericsson.

Vid en diskussion om dragningen av kablar från basstationer uppkom idén att även lägga in små antenner på vägen. Resultatet blev ett forskningsprojekt med en remsa med en mängd små antenner, som kan placeras i princip var som helst. Till exempel kan de då byggas in i vardagsrumsväggen eller läggas på husfasaden.

”Att basstationer i dag är stora är för att de är placerade så långt borta från mobilanvändaren. Det är som att jämföra strålkastare på en fotbollsplan med en läslampa på ett skrivbord. Båda lyser upp så du ser vad du gör, men på olika avstånd. Kan man flytta antennerna närmare mobilanvändaren går det åt mindre energi och mer data kan föras över snabbare”, säger Emil Björnson, professor vid avdelningen för kommunikationssystem på KTH, i ett uttalande.

Enligt Emil Björnson innebär övergången till 5g att lösningarna kan bli alltmer mångfacetterade som vid behov kan leverera hög datahastighet och stabila uppkoppling med en låg fördröjning och strömförbrukning.

Läs mer: Här är Foodora och Tele2:s självkörande 5g-droid – kör ut mat från Riche

Minimasterna riktar sig direkt mot varje mobilanvändare till skillnad från traditionella basstationer. De olika antennerna skickar signaler elektroniskt fast med olika tidsfördröjningar.

”Detta projekt är en vision om hur det kan fungera om fem–sex år. Att bygga fler basstationer inomhus, med mobilteknik istället för wifi”, meddelar Emil Björnson.

Emil Björnson ska framöver också arbeta med ”intelligenta reflekterande ytor”. för att första signaler.

”Täckningen blir känsligare när 5g används. Det som är bra med de här ytorna, eller elektroniska speglar som man också kan kalla dem, är att de lyssnar och skickar vidare signalerna samtidigt. Det är skillnaden mot till exempel wifi-repeaters som inte är lika snabba. De här reflekterande ytorna är några av de mest hajpade koncepten i nästa generations mobilnät, 6g.”

 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera