I internationella rankningar hamnar Sverige ofta i toppskiktet när det kommer till digitaliseringen och hur den driver och påverkar ekonomin. Sverige är känt teknikkretsar som en hubb för startups och innovation.
I EU:s DESI-mätning över EU-ländernas digitalisering hamnar Sverige på en andraplats efter Danmark.
Men när det kommer till det offentliga och myndigheter går det desto segare. I EU:s mätning har Sverige blivit omsprunget av grannen i sydost, Estland.
Det baltiska landet har blivit ledande när det kommer till digitaliseringen av offentlig sektor och myndigheter. Dessutom är Estland oerhört vassa på att inkludera medborgarna i att använda myndighetsservice via digitala tjänster.
Innovationsgraden är därmed hög. I mars i år stod det klart att det estniska blockchain-bolaget Healthureums plattform kommer att användas i Indiens sjukvårdssystem för att säkra patientdata från att missbrukas.
Estlands före detta premiärminister, Taavi Rõivas, som varit med och genomfört landets digitalisering, tror att Sverige kan lära av Estland när det kommer till hur man använt just blockchain-tekniken i offentliga sektorn.
”Det bästa exemplet på hur man använt blockchain såhär långt, som jag känner till, är inom datasäkerhet”, säger han och fortsätter.
”Det som kommer hända är att vi kommer ha mindre av vår personliga data utskriven på papper och mer i olika elektroniska register. De registren måste hållas säkra och det finns ett behov av att se vem som adderade information, vem som tittat på datan och när det skett. Där kan blockchain-tekniken användas.”
Taavi Rõivas gick nyligen med i styrelsen för Blockchain Centre Vilnius, en kontorsyta för blockchain start-ups i Litauen och har mer och mer engagerat sig i blockchain-teknik.
Podd: Hur "skön" stämning blir det på Wework i Stockholm?
Trots att användningsområdena för blockchain breddas, är det kryptovalutorna som drivit på teknikens utveckling. Det har också gått snabbt. Lite för snabbt enligt Taavi Rõivas som nu menar att politiker måste sluta vara rädda för tekniken och i stället se fördelarna med den.
”Lagstiftare måste titta på det juridiska ramverket för krypto och blockchain. Inom EU måste vi bestämma oss för hur vi ska ställa oss till ICO:er, kryptoföretag och skatter på kryptovalutor. Vi är igång med arbetet, men vi måste samarbeta mer på Europanivå”, säger han.
Och enligt de förre premiärministern är det hög tid för bankerna att anamma tekniken för att hänga med i marknadens stora efterfrågan efter säkra transaktioner mellan de traditionella valutorna och kryptovalutor.
”Bankerna bör använda fler tjänster inom blockchain som kan möjliggöra större säkerhet när transaktioner med kryptovalutor görs. Transparensen som finns inbyggd i blockchain-tekniken skulle kunna användas för att bekämpa pengatvätt.”
Läs mer: Här är svenska Einrides nya fordon
