Hoppa till innehållet

Ett år med GDPR – bara hälften av bolagen redo

Tusentals GDPR-anmälningar har kommit in till Datainspektionen. Nu visar en ny rapport att brister finns i bolagens hanterande och att endast hälften av bolagen jobbar med hanteringen av GDPR. 

Den 25 maj 2018 infördes EU:s nya dataskyddsbestämmelser, GDPR. Innan och sedan dess har svenska och europeiska bolag jobbat på högvarv för att möta de tuffa kraven på säkerhet och hanterande av personuppgifter.

Hittills har GDPR kostat svenska bolag 26,6 miljarder kronor, enligt Tillväxtverket. Trots det finns en hel del arbete kvar enligt Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet för GDPR.

Läs mer: 26,6 miljarder kronor – här är dundernotan för GDPR 

Datainspektionen har synat bolagens arbete med GDPR och i sin första nationella integritetsrapport ser man en hel del brister. 

Hittills har 3000 GDPR-klagomål inkommit till myndigheten sedan de nya reglerna infördes. Vanligast är klagomål kring kamerabevakning och direktmarknadsföring.

3500 incidenter, där personuppgifter spridits felaktigt, har inkommit. I 60 procent av fallen är det på grund av den mänskliga faktorn, exempelvis att mejl med personuppgifter skickas till fel mottagare, som står bakom anmälan.

Läs mer: GDPR-missen: Uppgifter om uppsagda skickades fel 

Bland annat bedömer endast hälften av dataskyddsombuden, den på bolaget som ansvarar för GDPR-frågor, att den verksamhet de arbetar i har ett löpande och systematiskt arbete med dataskydd.

Samtidigt visar rapporten att tre av fyra privata och offentliga verksamheter tycker att implementeringen av GDPR har gått bra.

Om ett bolag skulle visa brister i hur det arbetar med eller hanterar dataskydd kan det leda till mycket höga böter. 

Läs mer: Anmälningarna haglar in – Klarna värre än alla storbanker tillsammans 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera