Nu ska 20 år gamla nätregler ersättas, sedan EU-kommissionen bestämt att e-handelsdirektivet från år 2000 ska uppdateras.
Delar av EU:s nya ramverk ska utformas för att reglera de amerikanska techjättarnas positioner på den digitala marknaden i Europa, i syfte att stärka konkurrensen, erfar Financial Times som har sett flera utkast till nya lagförslag.
Enligt tidningen handlar det om att EU vill lägga band på ”gatekeeper platforms”, det vill säga större plattformar som anses ”vakta” ingången till marknaden genom att till exempel köpa upp mindre företag innan de blir konkurrenter.
Teknikjättar som definieras som ”gatekeepers” riskerar upp till 10 procent av sina årliga intäkter om de orättvist favoriserar sina egna tjänster eller bryter mot andra skyldigheter, enligt ett utkast till lagförslag som Bloomberg har sett. Enligt nyhetsbyrån kan det presenteras på tisdagen.
Willem Jonker, vd på EU-kopplade företagsinkubatorn EIT Digital, uppger att förväntningarna på det nya ramverket är stora, men att en alltför omfattande lagstiftning kan få motsatt effekt.
”Det finns en tendens att vilja göra för mycket, vilket leder till att lagstiftningen blir komplex. Det innebär ofta att större spelare får fördelar. De är väletablerade och har tillräckliga resurser för att kringgå nya regler och anpassa sig. Medan det för mindre bolag blir ytterligare en barriär för att kunna utmana på riktigt.”
EU:s ambition är god, säger han, men tilläger att mer måste till om unionen på allvar vill utmana techjättarna.
”Utmaningen är förstås att vi måste skapa europeiska spelare som klarar av att konkurrera. Vi måste också investera i europeiska bolag och se till att de inte försvinner från Europa när de blir tillräckligt stora.”
Willem Jonker blev positivt överraskad av beskedet i förra veckan att USA:s konkurrensmyndighet stämmer Facebook för konkurrensbrott, något som kan leda till att plattformen tvingas sälja Instagram och Whatsapp. Styckning av bolag är ett mer traditionellt sätt att främja konkurrens, anser han, samtidigt som han pekar på att den rättsliga grunden i stämningen är osäker, då det är svårt att bevisa monopolbildande på en marknad som fortfarande är relativt odefinierad.
”Men jag är mycket nyfiken på att ta del av utfallet och ser fram emot att se om det kommer att leda till en skärpning av den rättsliga definitionen av digitala marknader”, säger han.
Erik Brändt Öfverholm, advokat med inriktning på konkurrensrätt, anser att det är centralt att EU definierar vad som utgör en digital marknad samt vilka aktörer som ska räknas som ”gatekeepers”.
Vilka redskap EU kommer att få i och med den nya lagstiftningen är dock fortfarande oklart, säger han, och jämför med stämningen mot Facebook i USA.
”De amerikanska konkurrensmyndigheterna kan ta till mer drakoniska åtgärder, till exempel bolagstyckning. Det är inte säkert att det kommer att fungera på EU-nivå.”
Han tror även att förslagen i längden kan gynna företag i den svenska techsektorn.
”Blir det som tanken är med den här lagstiftningen, det vill säga att delvis skydda små och medelstora europeiska företag som försöker konkurrera inom techsektorn, är det inte otroligt att svenska företag skulle kunna gynnas. Det är dock inte omöjligt att vissa svenska företag även kommer att omfattas av regelverket.”
Hur effektivt kommer ramverket att bli?
”Det är svårt att säga, men vi kommer antagligen se fler ingripanden mot de här företagen framöver, baserat på den nya lagstiftningen.”
Techjättarna väntas också få ta större ansvar för annonsering och tredjepartsleverantörer. Amazon måste i så fall exempelvis granska de som säljer varor på jättens plattform. I det förslaget, som väntas presenteras nästa vecka, ska maxstraffet vara sex gånger omsättningen.
Den nya lagstiftningen för digitala tjänster, kallad Digital services act, ska tydliggöra vilket ansvar plattformarna har för att ta ner olagligt innehåll eller falska produkter. De stora spelarna förväntas ställas inför mer betungande krav, och lagstiftningen ska även fastslå regler kring desinformation, enligt Financial Times.
Ambitionen är att förslagen ska göra regelverket tydligare och på sådant sätt även bespara tillsynsmyndigheter mödan att bedriva långa utredningar för att kunna bevisa olika brott.
