Hoppa till innehållet

Max Andersson (MP): “Censurmaskinen” är inte svaret på svenska artisters problem

Att fler människor lyssnar på musik än någonsin tidigare speglas inte i artisternas plånböcker. Men det nuvarande EU-förslaget är inte lösningen, skriver Miljöpartiets Max Andersson i en replik.

Max Andersson (MP).
Max Andersson (MP).Foto: Catharina Fyrberg/Press

Jag tycker det är viktigt att musiker ska få rättvist betalt för sina verk. 

118 svenska musiker skriver att stora plattformar som YouTube tjänar miljardbelopp på deras musik medan de själva får en minimal andel av intäkterna, och i vissa fall ingen ersättning alls.

Men det rätta svaret på musikernas trångmål – det som också kallas “värdegapet”, det vill säga att fler människor lyssnar på musik än någonsin tidigare men att detta inte speglas i artisternas bankkonton – är inte att införa obligatoriska uppladdningsfilter som riskerar att ställa till allvarlig skada på internet som vi känner det i dag.

Det finns en bättre lösning. Miljöpartiet ställer sig bakom förslaget att tvinga kommersiella plattformar som Youtube, vars affärsmodell bygger på att man laddar upp låtar och videor som kan ha ett konstnärligt värde och behöva skyddas av upphovsrätten, till att teckna avtalslicenser med skivbolagen.

Den här frågan är en del av förslaget till ny EU:s upphovsrättslagstiftning som jag jobbar med i EU-parlamentet.

Det finns en stor enighet i EU-parlamentet om att något behöver göras åt värdegapet. Båda förslagen som stod mot varandra i den senaste omröstningen vill ta itu med Youtubes dåliga avtal. Det vi är oeniga om är frågan om stora delar internet ska tvingas installera uppladdningsfilter. 

Den 20 juni röstade det rättsliga utskottet, där jag är den ende svenske ledamoten, om hur den nya upphovsrättslagen ska se ut. Jag röstade emot, på grund av de problematiska förslagen om att hemsidor ska behöva köpa licenser för att länka till nyheter, och för att många internet-plattformar i praktiken kommer att behöva installera uppladdningsfilter. 

Denna vecka, troligtvis torsdag den 5 juli, röstar hela parlamentet om det ska acceptera utskottets linje, eller om alla EU-parlamentariker ska få möjlighet att rösta och göra om och göra rätt senare i höst. 

Uppladdningsfiltren är tänkta att söka efter och ta ned upphovsrättsskyddat material. Men ingenting säger att filtren i sig skulle hjälpa artisterna att få mer pengar från till exempel Youtube. Youtube redan har ett uppladdningsfilter, Content-ID, som kostade en halv miljard kronor att ta fram. Att en plattform har ett filter är alltså i sig ingen garant för att den betalar ut intäkter till artister, snarare tvärtom. Filtren riskerar också att bli kostsamma för många plattformar. 

Google har sagt under utfrågningar i EU-parlamentet att man stödjer uppladdningsfilter. Röstar ledamöterna igenom kravet öppnas en ny marknad för Google, där de kan sälja Content-ID till alla möjliga plattformar. 

Konsekvenserna av förslaget kan istället bli allvarliga för stora delar av internet. Beroende på hur förslaget utformas kan Wikipedia få problem, och det hotar utvecklingen av öppen källkod. Det kan också tvinga många plattformar som till exempel Tripadvisor och Tinder att köpa in filter, trots att deras affärsmodell inte bygger på att kränka upphovsrätten. 

Uppladdningsfilter riskerar också att memer och giffar blir bortfiltrerade. Filtren kan inte se att det handlar om satir eller parodi, som i många länder är fullt giltiga undantag i upphovsrätten. Automatiska algoritmer har ingen förmåga att avgöra vad som är ett giltigt bruk av undantag, utan för det behöver man en människa, och i tveksamma fall en upphovsrättsjurist. Men algoritmerna kommer att filtrera bort fullt lagliga bilder, eftersom plattformarna annars riskerar att bli stämda. Det här är ett yttrandefrihetsproblem eftersom många använder memer för att föra ut ett politiskt budskap, för att till exempel driva med politiker som Donald Trump. Därför kallas förslaget om uppladdningsfilter även för “censurmaskinen”. 

Jag vill att Google och andra plattformar ska tvingas ge musiker betydligt bättre avtal men inte genom en dålig lag som kastar grus i nätets maskineri. Att tvinga hemsidor till att installera uppladdningsfilter kommer att ställa till problem både för vanliga användare och de hemsidor som kan få svårt att ha råd med filter. Därför vill jag riva upp förslaget som just nu ligger på bordet och istället ge ledamöterna möjlighet att rösta igenom ett bättre förslag i höst.

Max Andersson

EU-parlamentariker (MP)

Läs det första inlägget:

118 kompositörer och låtskrivare: ”EU, skydda våra rättigheter nu!” 

Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera