Annons

EU-parlamentet röstar ja till digitalskatten

Spotifys grundare Daniel Ek och EU:s flagga.
Spotifys grundare Daniel Ek och EU:s flagga. Foto: TT.
Världens 150 största digitala bolag ska betala 3 procent i skatt på sin omsättning i Europa – i alla fall om de folkvalda EU-parlamentarikerna får bestämma. Men förslaget kan fortfarande komma att rinna ut i sanden.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Ett omdiskuterat förslag om en ny skatt på 3 procent av vissa techbolags omsättning har legat på EU-kommissionens bord under 2018. 

Under onsdagen skulle de folkvalda politikerna i EU-parlamentet rösta i frågan. Förslaget gick igenom med stor majoritet i kammaren: 451 ledamöter röstade för, 69 mot, medan 64 avstod.

”Ett tråkigt beslut i EU-parlamentet. Jag röstade emot eftersom detta är en skatt som skulle göra mer skada än nytta. Jag ser det mest som ett populistiskt förslag för EU:s medlemsländer att slippa göra saker på hemmaplan”, säger Fredrick Federley (C).

Skatten täcker i första hand omsättning från annonser, men också intäkter som genererats från användardata och digitala tjänster. 

Beskattningen gäller för de 150 största digitala bolagen med närvaro i Europa. De flesta är amerikanska, till exempel Google och Facebook, men även svenska Spotify möter kraven.

Di Digital har tidigare gjort en genomgång som visade att ledamöter från Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna skulle rösta nej till förslaget. Däremot var Socialdemokraternas partigrupp osäker, medan Miljöpartiets ledamöter ställde sig positiva till skatten.

Läs mer: Efter techbolagens påtryckningar: Så röstar svenska EU-politiker om digitalskatten 

Även ett annat kontroversiellt skatteförslag röstades igenom i parlamentet. Den omfattar även mindre techbolag och går i korthet ut på att de ska vinstbeskattas i det land där nättjänsterna utnyttjas, till skillnad från i dag där det avgörs av var företaget har fysisk närvaro. 

Det har väckt protester. Organisationen Dataspelsbranschen har till exempel uppgett att skatten kan slå hårt mot svenska spelundret. 

Läs mer: Så kan EU:s digitalskatt slå mot det svenska spelundret 

EU-parlamentets ja till de två digitalskatterna är dock ett så kallat samrådsförfarande. Det innebär ett slags rekommendation från parlamentet som europeiska rådet inte är juridiskt bundet till att följa.

Beslutet kring kommissionens förslag kommer i slutänden att tas av respektive EU-lands finansminister. Men flera medlemsländer är kritiska, däribland Sverige, och för att få igenom förslaget krävs att samtliga 28 nationer är eniga.

Bakgrunden bakom förslagen är att flera EU-länder har pekat på att de digitala jättebolagen hittat luckor i de europeiska skattesystemen som gör det möjligt att föra över vinster till länder med lägre skatter. Det är framför allt Frankrike och Tyskland som varit drivande i frågan.

Läs mer: Digitalskatt dröjer efter tysk-fransk framstöt 

Parallellt med processen i EU-parlamentet har Tysklands och Frankrikes finansministrar Olaf Scholz och Bruno Le Maire öppnat för en nerbantad version av förslaget, som bara gäller en 3-procentig skatt på annonsintäkter.

Förslaget har beskrivits som en tillfällig lösning i väntan på en global och mer heltäckande skatteuppgörelse, som kan träffas antingen i FN eller OECD.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer