Kryptovalutorna ether och bitcoin har firat kurstriumfer i år. Samtidigt är blockkedjan glödhet inom den traditionella bankvärlden.
I det här klimatet har en ny investeringstrend sett dagens ljus. Nämligen så kallade ICO:er, eller initial coin offerings. Den som deltar i en sådan betalar med digitala valutor eller vanliga valutor för att få delta i kommande projekt i kryptovärlden.
Globalt har motsvarande drygt 25 miljarder kronor tagits in genom ICO:er hittills i år, enligt Bloomberg.
Det främsta skälet till att folk investerar i ICO:er är hajpen enligt Claire Ingram Bogusz, som forskar kring kryptovalutor och blockkedjor vid Handelshögskolan i Stockholm.
”Folk hoppas tjäna pengar på samma sätt som när bitcoin var nytt”, säger hon.
Hon menar att intresset för kryptovalutor i allmänhet - bitcoin har mångdubblats i värde i år - gett ICO:erna en skjuts.
Läs även: Nytt miljardrekord för ICO:s
”De har ridit på en våg av intresse som har skapats genom kursuppgångarna i kryptovalutor men också för att intresset för blockkedjor har ökat, från bland annat bankerna.”
Claire Ingram Bogusz menar att många “konstiga projekt” får pengar just nu.
Ett exempel är det skämtsamma Useless Ethereum Token som skriver tydligt på sin sajt att de inte erbjuder något av värde, utan lanseras som en motreaktion till hajpade ICO:er. "Allvarligt talat, köp inte det här", skriver de på sin sajt. Trots det har "projektet" samlat in motsvarande drygt 700 000 kronor i ether.
Samtidigt menar Claire Ingram Bogusz att ICO som koncept har sina förtjänster. De kan vara ett sätt för entreprenörer att få in pengar och dessutom ge användarna en mekanism och ett incitament att så småningom använda den produkt som företaget bygger.
Läs även: ”Wolf of Wall Street” om kryptotrenden: ”Största bedrägeriet någonsin”
”Det största problemet är att vanliga personer har mycket lite kunskap om blockkedjan och därför inte kan utvärdera hur rimlig en applikation är. När det kommer till att investera i startups i allmänhet är det en dålig idé att investera i något man inte förstår”, säger hon.
Trots allt menar hon att sektorn nu snabbt blir mer professionell.
”Det talas redan om att ICO:er ska göras i samarbete med banker. Nu är det vilda västern, men det är bara under en kort period. När regleringarna ökar kommer ICO:erna bli färre, men mer robusta.”
Är du oroad över utvecklingen kring ICO:er?
”Ja och nej. Det finns inte tillräckligt med översyn vilket gör att man ser mycket skräp på marknaden. Men jag tror att det kommer ändra sig snabbt. I USA tillämpas redan regler för ICO:er. Sverige kommer antagligen att följa efter.”
Fakta: Det här är en ICO
Andelar av framtida projekt i kryptovalutor säljs i utbyte mot vanliga valutor, eller mot andra kryptovalutor. Namnet anspelar på 'initial public offering', alltså en vanlig börsnotering, där aktier erbjuds i utbyte mot kapital.
Fakta: De tre största ICO:erna
Tezos från USA tog in 1,9 miljarder kronor i somras för att bygga en decentraliserad blockkedja. Inför ICO:n kontaktade Tezos nyhetsbyrån Reuters och påstod att bland annat Ernst & Young tillämpade Tezos i sin utvecklingsverksamhet. Det förnekade revisionsjätten.
Bancor från Israel slog nytt rekord i ICO-världen när de i juni samlade in motsvarande 1,3 miljarder kronor på tre timmar. En av investerarna var riskkapitalisten Tim Draper. Målet för Bancor är att lösa likviditetsproblemen på kryptomarknaden och göra det enklare att växla mellan kryptovalutor.
Filecoin från USA samlade in drygt 2,2 miljarder kronor i september och slog därmed nytt rekord. De vill bygga ett decentraliserat lagringsnätverk för blockkedjan.
