Hoppa till innehållet

Fejknyheter, analoga val och uteblivna uppköp – detta var sämst 2016

Ojämställdhet, tingsrättsdomar och uteblivna storaffärer. Di Digital-redaktionen listar årets största besvikelser i tech- och startupvärlden.

Josefin Jakobsson: Riskkapitalet går fortfarande till män

För andra året i rad har Di Digital granskat hur det svenska riskkapitalet fördelas och dessvärre har inte mycket förändrats sedan i fjol. Under 2016 har hela 9 av 10 riskkapitalinvesteringar gått till startupbolag med manliga grundare, vilket är en bra indikator på hur det står till med jämställdheten i branschen.

Totalt har Di Digital granskat 377 investeringar som gjorts i 336 olika bolag i tech- och internetsektorn under 2016.

Läs mer: Nio av tio techinvesteringar går till män

Sven Carlsson: Ubers domstolsfiasko

Framfusighet och aggressiva affärsplaner brukar ofta hyllas i vår värld. Att Facebook plankar Snapchats koncept hör till vanligheterna. Google Translates nya, drastiskt förbättrade AI-motor väcker tankar om framtiden, inte om de tusentals översättare som får se sig om efter andra uppgifter.

Men att klampa in på en marknad som Uber gjorde i Sverige med sin budgettjänst Uber Pop, utan att tydligt informera förarna att rättsläget för tjänsten var osäkert, är inget annat än ohederligt. Sist vi hörde något hade 60 förare dömts i tingsrätten, många av dem nyanlända som inte pratar svenska.

Läs mer: Uberpop är borta – men förarna döms fortfarande

Miriam Olsson: De uteblivna uppköpen av svenska bolag

Det blev inga stora uppköp av svenska bolag under året. Ryktena om att Spotify skulle köpa Soundcloud slutade i att Spotify inte verkar vilja röra runt i grytan innan sin börsnotering. Det blev heller inget av Snapchats intresse för Narrative, som istället gick i konkurs men vars tillgångar köptes upp av anställda.

Just Narrative uppvaktades av ett amerikanskt bolag, men annars är det symptomatisk för Sverige att det inte finns någon uppköpskultur. Schibsted har plockat upp några startups, men överlag är det mer eller mindre stiltje på uppköpsmarknaden. Det är inte många nyheter på Di Digital under året som har handlat om att svenska bolag har blivit uppköpta. I Silicon Valley är det däremot vardagsmat. Här har i princip alla stora bolag en så kallad M&A-avdelning (mergers and aquisition) och flera har även egna riskkapitalbolag.

Istället går de svenska techbolagen till börsen, där noteringsivern har varit stor i år.

Läs också: Techbolag riskerar baksmälla på börsen

Johan Wendel: Ännu en adapter

Hörlursuttaget försvann på Iphonen. Världen var inte redo. Jag blir tokig på den där adaptern som jag måste släpa med mig överallt.

”Det handlar egentligen om ett ord: mod”, sa Apples Phil Schiller när han förklarade Apples beslut att ta bort hörlursuttaget.

Ödmjukt. Men vi fick i alla fall Air Podsen som kompensation.

Mimi Billing: Food tech-motgångar

I USA finns det ett antal food tech-bolag med målet att förändra vår köttkonsumption. Ett exempel är Impossible foods med sina gröna hamburgare och Memphis Meats med labbodlat kött. Samtidigt investeras det i syrsfarmer och produkter som minskar klimatutsläppet utan att minska proteinet.

För Sveriges food tech-bolag ser situationen annorlunda ut. Syrsmjölsbolaget Qvicket (NTL) har tvingats operera från Nederländerna och Hakuna Mat, som gör färs på mjölmask och syrsor, förbjöds att fortsätta sin verksamhet av Miljöförvaltningen i Göteborg.

Om det är några som faktiskt borde få stöd från svenska myndigheter så är det dessa bolag. Än så länge har det stödet uteblivit.

Läs även: Han vill få dig att äta labb-odlade köttbullar

Viktor Ström: Analoga val

Intresset för att rösta har aldrig varit särskilt stort bland de yngsta förstagångsväljarna. I år fick det tydliga konsekvenser. Först i och med Storbritanniens beslut att lämna EU, sedan i det amerikanska presidentvalet. I båda fallen fanns en tydlig skillnad i hur yngre och äldre röstade, och i båda fallen såg de yngre väljarna se sin sida förlora.  En del i problemet är att val fortfarande är en krånglig, analog process. Vi kan deklarera, skicka stora summor pengar och buda på hus över internet – men vi kan inte rösta. Nu får vi hoppas på en Demtech-rörelse.

Jonas Leijonhufvud: Fejknyheter på Facebook

Sämst under 2016 var alla fejknyheter som skrevs under det amerikanska valet och som fick enorm spridning på Facebook. Flera experter menar att nyheterna kan ha påverkat valutgången. Facebooks vd Mark Zuckerberg avfärdade först anklagelserna som en galen idé, men har bytt fot sedan dess (se listan Bäst 2016 enligt Di Digital).

Läs mer: ”Valutgången skapar inbördeskrig på Facebook”


Här kan du läsa om vad redaktionen tyckte var sämst under 2015.

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera