Hoppa till innehållet

Fintech – en magnet för investerare

Första halvåret i år lockade den svenska startupscenen mer kapital än någonsin och fintech stod för överlägset flest investeringar. ”Stort intresse, stora aktörer, mycket pengar”, säger Lena Apler, ängelinvesteraren och grundaren av nischbanken Collector.

Lena Apler är en av Sveriges mest tongivande ängelinvesterare.
Lena Apler är en av Sveriges mest tongivande ängelinvesterare.Foto: Jack Mikrut

Den svenska startupscenen ångar på. Första halvåret i år investerades 503 miljoner euro, motsvarande drygt 4,8 miljarder kronor, i techbolag, enligt en sammanställning från databasen Nordic Tech List, NTL. Det är en ökning med 53 procent jämfört med samma period ifjol.

”Det är ett fantastiskt klimat där ute och ett intressant läge för investerare. Vi befinner oss i ett tidigt skede i flera tekniksprång, till exempel artificiell intelligens, som har potential att i grunden transformera hela branscher”, säger Mikael Karlsson, vd på statliga riskkapitalbolaget Almi Invest, som med 21 affärer stod för flest investeringar under halvåret, enligt NTL.

Anmärkningsvärt är att rekordnoteringen skedde trots att antalet investeringar minskade med drygt 20 procent.

Läs även: De är Sveriges mest aktiva tech-investerare 

En förklaring, enligt Mikael Karlsson, är att sektorn har haft tre, fyra år med många så kallade såddinvesteringar. Det är investeringar i ett bolags tidiga skede, ofta innan det finns en kommersiell produkt.

”I nästa skede sker en utsållning, bara de bästa idéerna tar sig vidare. De som lyckas är färre men kan också räkna med större investeringar”, säger han.

Men startuppscenen lockar också mycket kapital, vilket driver upp värderingarna, enligt Mikael Karlsson.

”Värderingarna i vissa branscher och vissa geografier är helt klart höga och vi tackar absolut nej till bolag av den anledningen”, säger han.

Högre värderingar kan möjligen också förklaras av att bolagen har ett högre teknikinnehåll än tidigare, enligt Mikael Karlsson.

”Det var en otrolig boom kring appar för något år sedan, men det ser vi inte lika mycket av längre. Det är en mer gedigen teknikbas i bolagen som kommer till oss i dag”, säger han.

Trenden är också att bolagen i allt högre utsträckning riktar sig mot företag snarare än konsumenter.

”Det finns ett antal teknikområden som har börjat mogna och som börjar locka intresse från företag, hela visualiseringssidan till exempel. Nu handlar det inte bara om en VR-hjälm till spelkonsoler utan man tar det ut i industriella applikationer i alltifrån byggbranschen till tillverkningsindustrin”, säger han.

Hetaste bransch under halvåret, med 33 investeringar, var fintech, följt av e-handel och medtech på 20 respektive 19 investeringar, enligt databasen.

Högst upp på fintechlistan, finansiella tjänster, tronar sparappen Qapital, som lockade knappt 110 Mkr, bland annat från Industrifonden och riskkapitaljätten Northzone. Därefter följer molnbolaget Pagero och Trine (NTL), som har utvecklat en plattform som låter privatpersoner investera i solenergiprojekt i utvecklingsländer, på 98 Mkr respektive 58 Mkr.

Inom sektorn e-handel var det livsmedelshandlaren Mathem som reste mest kapital, 169 Mkr från bland andra H&M-chefen Karl-Johan Persson.

Läs även: H&M-chefens techportfölj sväller 

Healthtechlistan toppas av de digitala vårdcentralerna Min Doktor och Kry på 214 Mkr respektive 190 Mkr.

Nischbanken Collector är den aktör som har investerat i flest fintechbolag under halvåret. Totalt har nischbanken investerat i 16 bolag sedan riskkapitalfonden Collector Ventures (NTL) grundades i maj 2016.

”Det är uteslutande strategiska investeringar som vi gör för att spara tid och komma åt intressant teknik. Det kan vara en plattform eller produkt som har affärsmässigt intresse för Collector på kort eller medellång sikt”, säger Lena Apler, grundare och styrelseordförande i Collector, samt ordförande i branschorganisationen Swedish Fintech Association.

Enligt Lena Apler är det naturligt att fintech är den bransch som lockar flest investeringar.

”Stort intresse, stora aktörer, mycket pengar”, säger hon lakoniskt.

”Digitaliseringen pågår visserligen överallt, men det är väldigt påtagligt och konkret vad bank-, finans- och betalsektorn kan åstadkomma med ny och bättre teknik. Sektorn har också varit lite eftersatt i utvecklingen. De bolag som har funnits länge har insett att de saknar kompetensen själva och blickar därför utåt”, utvecklar hon.

Läs även: Lena Apler: ”Om jag vore Spotify skulle jag inte sova en natt” 

Att just ”bolagen som har funnits länge” på allvar började investera i fintechbolag under fjolåret har inte dämpat efterfrågan. Två exempel är SEB:s jätteinvestering på 85 Mkr i sparappen Tink under 2016 och Swedbanks första fintechinvestering tidigare i år när Göteborgsbolaget Mina Tjänster tog in 15 Mkr. 

Lena Apler beskriver det som absolut nödvändigt för storbankerna att dammsuga marknaden efter ny teknik.

”De gör helt rätt, annars blir de frånåkta. En bank som har funnits i 150 år saknar helt enkelt innovationsklimatet internt för att hänga med”, säger hon.

Läs även: Här är storbankernas alla startupsatsningar 

Den nya tekniken, som förs fram av fintechbolagen, förändrar finansmarknaden i grunden, spår Lena Apler.

”För 20 år sedan gick folk fortfarande till ett fint bankkontor, lite svettiga och nervösa för att bli utfrågade och eventuellt få låna pengar. I dag måste banken komma till kunden och är du inte tillgänglig, effektivast och har bäst villkor så väljer kunden någon annan. Den trogna bankkunden förekommer inte längre”, säger hon.

Liksom Mikael Karlsson på Almi invest poängterar Lena Apler att utvecklingen bara är i ett inledningsskede.

”Vi har bara skrapat på ytan när det gäller till exempel artificiell intelligens och blockkedjeteknik, möjligheterna är nästan oändliga. Det ska bli intressant att se utvecklingen de närmaste fem åren. Jag tror att vi får se många spännande användningsområden och nya bolag”, säger hon.

Fotnot: Spotifys lånefinansiering på 7 miljarder kronor under första halvåret 2016 har uteslutits i jämförelsen med samma period 2017.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera