Hoppa till innehållet

Förlorade streamingkriget – nu hjälper de Telia att sälja data om kunderna

Uppbackade av 200 miljoner kronor i riskkapital satsar Tidal-grundarnas nya bolag Unacast på att analysera platsdata från wifi och GPS. En av kunderna och delägarna är Telia som på sikt ser stora affärsmöjligheter i att sälja vidare platsdata.

Stockholm i Telias platsdataverktyg/Skärmdump och Kristofer Ågren, Chef för dataanalys på "Division X" på Telia
Stockholm i Telias platsdataverktyg/Skärmdump och Kristofer Ågren, Chef för dataanalys på "Division X" på TeliaBild: Kollage.

För snart tio år sedan var de båda norrmännen Kjarten Slette och Thomas Walle med och tog fram musiktjänsten Wimp som senare såldes till artisten Jay-Z, fick namnet Tidal och tog upp kampen mot Spotify.

I dag har den svenska musiktjänsten över 200 miljoner användare medan Tidal bara har en bråkdel av marknaden.

Sedan 2015 driver den norska duon istället startupbolaget Unacast som satsar på att analysera platsdata, det vill säga information över användares fysiska positioner, från bland annat wifi och GPS. 

I ryggen har de drygt 200 miljoner kronor i riskkapital. En del av pengarna kommer från Telia som i början av 2018 deltog i en investeringsrunda.

Nu står det klart att den svenska teleoperatören dessutom blir kund till Unacast genom ett samarbete som innebär att Telia ska använda sig av norrmännens analysplattform.

”Vi jobbar med otroligt stora mängder data. Den måste vi förvandla med algoritmer så att den säger någonting, exempelvis hur biltrafiken minskar när man drar om bussnätet. Det är det som vi köper in från Unacast”, säger Kristofer Ågren, som är chef för dataanalys på ”Division X” på Telia som har hand om samarbetet.

Nyligen lanserade hans affärsområde sin första tjänst inom platsdata. Den använder sig av anonymiserad data från Telias nät och visar hur grupper av människor rör sig i stadsmiljöer och kan bland annat användas för att planera kollektivtrafiken.

Tjänsten har lanserats i Sverige, Finland, Norge, Danmark. Till kunderna hör bland annat Trelleborgs stad och Helsingfors kollektivtrafiksmyndighet. De senare har använt sig av Telias platsdataanalys vid en utbyggnad av tunnelbanenätet.

”Att dra om busslinjer och synka tidtabeller är komplext. För att få en överblick av hur folk rör sig har man traditionellt använt sig av enkäter eller av att lägga ut gummislangar på gatorna som ska räkna antalet fotgängare. Med data över rörelsemönster blir det lättare att se effekten”, säger Kristofer Ågren.

Han ser stora affärsmöjligheter för Telia inom platsdata:

”På sikt ska vi bygga en ganska rik portfölj som riktar sig till kommuner, städer och transportorganisationer.”

Vad får Telias kunder ut av att dela med sig av sin data?

”De gynnas indirekt genom att det här förhoppningsvis bidrar till att kollektivtrafiken blir lite bättre. Vi tror helt enkelt att städer och kommuner kan funka bättre genom det här.”

Kan man som kund välja att inte dela med sig av sin data?

”Lösningen fungerar så att allt anonymiseras direkt. Det som kommer ut är en anonymiserad datamängd.”

Men om man som kund inte vill vara med – kan man då stå utanför det här?

”Nej, det går inte eftersom det inte går att identifiera någon enskild individ.”

I fjol avslöjade New York Times att anonym platsdata från diverse appar hade sålts vidare till såväl annonsörer som hedgefonder. Tidningens genomgång visade att datan - trots att den sades vara anonym - var tillräckligt precis och unik för att kunna identifiera enskilda individer.

I våras rapporterade Dagens Nyheter att en databas med nästan en miljard loggade positioner i Sverige legat ute för försäljning. Även i det fallet gick det att identifiera enskilda med hjälp av deras rörelsemönster.

Kristofer Ågren understryker dock att Telia inte använder sig av GPS-data.

Hur säkerställer ni att man som kund får vara anonym?

”Utgångspunkten är att det inte ska gå att identifiera individen och att datan ska vara anonymiserad och aggregerad. Vi har låtit en extern part göra tester för att se om de kan hitta några hål och vi bedömer att det inte går. Det tycker vi är helt avgörande”, säger Kristofer Ågren.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera