Under de senaste åren har gräsrotsfinansiering blivit ett snabbväxande finansieringsalternativ på marknaden. Det som utmärker crowdfunding är att många investerare samlas och ofta investerar små belopp i ett särskilt projekt, i regel via plattformar på nätet. Marknaden omsatte 2016 knappt 870 miljoner kronor i Sverige, en tillväxt med 548 procent sedan året innan.
Hittills har denna marknad saknat en egen reglering, men det ska det nu bli ändring på. En utredning som på måndagen lämnades över till konsumentmarknadsminister Per Bolund (MP) föreslår att crowdfunding-plattformarna ska omfattas av ett tillståndskrav hos Finansinspektionen.
”Det är positivt att vi ser en framväxt av plattformar för gräsrotsfinansiering och att denna finansieringsform kan erbjuda ett komplement till bankfinansiering. Det är viktigt att underlätta för företag att få finansiering, särskilt små och medelstora bolag och företag i uppstartsfasen. Samtidigt vill vi säkerställa ett högt konsumentskydd så att tillväxten av gräsrotsfinansiering är hållbar”, säger Per Bolund (MP) i en kommentar.
Läs mer: Så kan crowdsourcing rädda landsbygden
Ett tjugotal aktörer som redan finns på marknaden kommer att påverkas av förslaget. Bland dessa finns svenskgrundade Fundedbyme, Pepins, Tessin, Toborrow och Lendify. Även utländska företag, till exempel den populära amerikanskgrundade plattformen Kickstarter, kommer att behöva reglera sin verksamhet om de vill vara verksamma i Sverige genom en filial, enligt utredningen.
”Vi är nöjda att det kommer en lagstiftning som stärker konsumentskyddet. Det blir en positiv kvalitetsstämpel för hela branschen och jag förutsätter att alla stora aktörer kommer att söka det här tillståndet. Ju mer standardiserad processen blir, desto bättre för alla”, säger Julia Reuszner, vd på startupbörsen Pepins, som redan står under Finansinspektionens tillsyn.
Tillståndskravet ska innebära en rättvisare konkurrens mellan bolagen som ägnar sig åt den här typen av finansiering och ge ett ökat skydd för investerarna, enligt utredaren.
”Men det innebär också att det blir ökade administrativa bördor och ökade kostnader för de här plattformsföretagen”, säger utredaren Severin Blomstrand.
Läs mer: Gräsrötter skjuter till miljarder till svenska bolag
Det skulle i sin tur kunna innebära att det blir svårare för nya aktörer att etablera sig på marknaden, eftersom att det både är tidskrävande och kostnadsdrivande att söka tillstånd från Finansinspektionen, enligt Julia Reuszner och Daniel Dabozcy, som är vd och medgrundare av crowdfunding-plattformen Fundedbyme.
Han bedömer att ansökningsprocessen kommer att kosta cirka 1,5 miljoner kronor för bolagen. Hittills har Fundedbyme varit självreglerade, men välkomnar utredarens förslag och bolaget planerar att ansluta sig till systemet.
”Det här är jättebra för oss. Under de senaste fem åren har vi gissat vad Finansinspektionen tycker och tänker. Ibland kanske självregleringen har varit lite för hård med onödigt komplicerade processer, eftersom att vi tagit rejäl höjd i våra egna bedömningar”, säger Daniel Dabozcy.
Läs mer: Tessin slår crowd-rekord – planerar nordisk expansion
Om konsumentmarknadsminister Per Bolund väljer att sända förslaget vidare till remiss kan en ny lag träda i kraft tidigast i maj 2019. Men Daniel Daboczy varnar för att det kan ta längre tid än så, eftersom att EU väntas gå fram med ett gemensamt liknande förslag i höst som man måste ta hänsyn till.
Om den nya lagen införs kommer det inte att få några märkbara effekter för investerarna, förutom ett stärkt konsumentskydd, menar både Daniel Dabozcy och Julia Reuszner. De avfärdar tanken om att förslaget skulle göra crowdfunding krångligare i Sverige.
Det har tidigare riktats kritik mot crowdfunding-plattformarna för bristande transparens och att man inte tydligt nog varnat för riskerna i investeringarna. Kritiken var också en huvudanledning till varför Per Bolund beställde utredningen för knappt två år sedan.
”Jag tycker att vi redan är bra på att lyfta fram riskerna – vilket också hjälper våra affärer. När vi har informerat om riskerna ännu tydligare har vi till och med sett en ökning i investerarflödet”, säger Daniel Daboczy.
Julia Reuszner är inne på samma linje.
”Jag tror att nya branscher alltid kommer utsättas för kritik. Det är så klart riskfyllt att investera i tillväxtbolag, men riskerna är inte bara negativa utan också förenade med stor avkastningspotential. Vi måste våga tro på svenska entreprenörer, det är deras risk vi är med och delar”, säger hon.
