Hoppa till innehållet

”Fotoförbudet gör Sverige till sämst i klassen”

Vi borde lära av USA och Storbritannien i stället för att förbjuda drönarfotografering. Datainspektionens beslut har sett Sverige gå från bäst i klassen till sämst i klassen, skriver företrädare för bolag som Spotscale, NCC och Peab.

Spotscales vd Ludvig Elmgård (tv) och verksamhetschefen Katarina Nylander.
Spotscales vd Ludvig Elmgård (tv) och verksamhetschefen Katarina Nylander.Foto: Spotscale

Vi tror att alla som livnärt sig på fotografering av utomhusmiljöer har funderat på hur landets lagar och regler ska tillämpas när det gäller den personliga integriteten. Innan gatuvyer skapade rubriker var det satellitbilder som var den stora frågan. Vad kan man se på bilderna? Kommer mina personliga förehavanden att exponeras på sätt jag inte vill?

Hittills har problemet lösts genom att de som sparar och publicerar ett stort antal bilder tar ansvar. Google och de svenska karttjänsterna tog ansvar för att ansikten och nummerplåtar suddades ut för att värna om människors integritet. Seriösa fotografer tar ansvar för att inte medvetet kränka andra.

Man kunde hoppats att politikerna insett detta tidigare men man prioriterar inte en ny lag förrän det plötsligt börjar försvinna arbetstillfällen.

I förra veckan beslutade Högsta Förvaltningsdomstolen att införa fotoförbud för drönare. De ska nu lyda under samma lagstiftning som gäller för övervakningskameror, den så kallade kameraövervakningslagen. Problemet är att lagen bara medger tillstånd för kameraövervakning om syftet är brottsförebyggande. Alla som jobbar med 3D-kartering, mätningsteknik eller journalistik kan alltså inte få tillstånd för att göra sitt arbete i Sverige.

Läs mer: Efter fotoförbudet – drönaraktier backar på börsen

Fredagens dom lär oss att det numera rent tekniskt är tillåtet att använda handkamera med teleobjektiv för att filma en kändis på långt avstånd medan det är olagligt att flyga drönare över sitt eget lantställe med vidvinkelobjektiv (för att du kan råka få med en del av grannens tomt). Drönarflygare som är seriösa, vill hålla sig på rätt sida om lagen, och till och med har ett jobb som de förlorar om de inte gör det, står därför i dag med drönaren på marken.

I USA och Storbritannien har myndigheterna som sköter drönarlagstiftningen valt en annan väg. Man har legitimerat seriösa aktörer och givit dem speciella tillstånd att drönarfotografera, givet att de håller sig till regelverket. Detta har skapat möjligheter för näringsverksamheter med drönare att växa.

I Sverige har Transportstyrelsen och Luftfartsverket varit föredömligt proaktiva och drönarbranschen har kunnat arbeta under ett långsamt mognande regelverk under många år. Datainspektionen har nu förändrat spelplanen och Sverige har gått från bäst i klassen till sämst i klassen.

Denna medvetna inriktning mot ett förbud har pågått under ett par år och det är olyckligt att ingen har agerat för att istället få till en lagstiftning som faktiskt omfattar drönare med kamera och proaktivt reglerar vad man får göra och inte. Man kunde hoppats att politikerna insett detta tidigare men man prioriterar inte en ny lag förrän det plötsligt börjar försvinna arbetstillfällen och journalistkår och näringsliv skriker i kör.

Vi kommer att vänja oss vid drönare, tro det eller ej, liksom vi vant oss att använda Facebook, Internet och smarta telefoner.

På kort sikt vill vi se att man skyndsamt får fram ett undantag som man gjorde i USA (en så kallad ”333 exemption”) då den relevanta myndigheten, Federal Aviation Administration, var långsamma med att få fram en fungerande och långsiktig drönarlagstiftning. Etablerade företag kunde då via ett undantag få kringgå lagarna och utvecklingen kunde fortgå tills den nya lagen trädde i kraft.

Trots det abrupta förbudet kring flygandet är vi ändå optimistiska inför framtiden. Vi är övertygade om att vi kommer att se en framtid där drönarna används till att göra stor samhällsnytta och vi kommer att vänja oss vid dem, tro det eller ej, liksom vi vant oss att använda Facebook, Internet och smarta telefoner.

De företag som vill livnära sig på drönarfoto kommer att fortsätta ta ansvar och sudda det som är uppenbart kränkande och som vanligt så kommer den som publicerar materialet behöva lära sig att skilja rätt från fel. Liksom publicister och journalister alltid har gjort med sina bilder. Och har de inte rent mjöl i påsen så är det publicisten det är fel på, inte tekniken.

Ludvig Emgård, vd, Spotscale

Katarina Nylander, verksamhetschef, Spotscale

Fredrik Hansson, vd, Swescan

John Backman, mätchef, Peab

Hugo Hammarstrand, pilot, Peab

Viktor Davidov, digital utvecklingschef, NCC

Gustav Gerdes, ordförande, UAS Sweden

Kjell Eriksson, radio- och tv-profil

Stefan Söderström, vd, Aerocam Scandinavia

Zelle Sari, pilot och fotograf, Aerocam Scandinavia

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera