Hoppa till innehållet

Från guldrusch till corona – så var åren i Silicon Valley för Di Digitals korrespondent

Livebloggar och konferenser, intervjuer med höjdare och entreprenörer. Börsnoteringar och kvartalsrapporter. Och ett omtumlande presidentval. Miriam Olsson Jeffery summerar sina år som korrespondent i Silicon Valley.

Miriam Olsson Jeffery har bott i San Francisco och bevakat Silicon Valley för Di Digital. Nu vänder hon hem till Sverige igen.
Miriam Olsson Jeffery har bott i San Francisco och bevakat Silicon Valley för Di Digital. Nu vänder hon hem till Sverige igen.Foto: Heidi Alletzhauser/Banfa Jawla

(Di Digital/Silicon Valley) Maj 2012. Jag står i vardagsrummet i vår lägenhet i centrala San Francisco och följer Facebooks börskurs via CNBC på tv:n. Börsstarten har inletts med tekniska problem som gör att sälj- och köporder inte kan hanteras. När handeln väl kommer igång rusar aktien, för att sedan stänga den första börsdagen i nivå med introduktionspriset. En besvikelse då många förväntade sig ett kurslyft på 15-20 procent. 

Men sett i backspegeln var det snarare ett startskott. En resa där techbolagen gick ifrån att vara en krydda i aktieportföljer till att vara ångloket som drog upp hela börsen. Och där jättarna i Silicon Valley har blivit en stor maktfaktor både i människors liv och politiskt.

En bild av min tv-skärm i vardagsrummet som nog många stirrade febrilt på den 18 maj när Facebook börsnoterades på Nasdaq.
En bild av min tv-skärm i vardagsrummet som nog många stirrade febrilt på den 18 maj när Facebook börsnoterades på Nasdaq.

Upplevelsen av mina första år i Silicon Valley var att det andades optimism i dalen. Bolag som Uber, Lyft och Airbnb var i början av sin resa, den delade ekonomin växte fram och hajpen ökade kring framtiden för självkörande bilar. Att vara entreprenör var i det närmaste en livsstil. När jag ser tillbaka på det nu tycker jag mig urskilja några större förändringar som står ut.

”Hollywoodisering”
Facebooks börsnotering blev också starten på en professionalisering i Silicon Valley. Många bolag skulle bli väldigt mycket större, väldigt snabbt. De tog in enorma mängder kapital för skala upp snabbt och hänga med konkurrensen. Bytte ut coworking-ytor mot fina kontor med reception.

Under de första åren var de jättelika techbolagen mycket mer tillgängliga för mig som journalist. Jag fick besöka flera högkvarter, även om det var under organiserade former. Jag fick intervjuer med chefer och anställda, vilket i dag är mycket svårare om det inte handlar om att följa bolagens egna pr-planer.  

En fysisk klottervägg i en av Facebooks kontorslokaler.
En fysisk klottervägg i en av Facebooks kontorslokaler.Foto: Miriam Olsson Jeffery

Silicon Valley har under det senaste decenniet genomgått en ”hollywoodisering” och blivit en del av populärkulturen. Något som också har nagelfarits i utstuderade ironiska skildringar som tv-serien Silicon Valley. Det är ett tacksamt område att parodiera på många vis. Samtidigt ska ingen låta sig luras av ”jobba på kafé-livsstilen” och att folk mest kör runt i sina Teslor klädda i startup t-shirts. Det är inte hela bilden. Sanningen är ju att de flesta entreprenörer jobbar väldigt hårt, även om majoriteten misslyckas med sitt bolagsbyggande till slut. Det görs enorma uppoffringar och läggs oerhört mycket tid på att lösa saker som andra kanske inte sett, eller har orkat ta sig an. 

Att få träffa entreprenörer som lyser i ögonen när de pratar om sin startup har helt klart varit en höjdpunkt i mitt jobb som korrespondent. Jag har träffat dem i provisoriska kontor i garage och i lägenheter som de har hyrt och samtidigt bor i, även om en del förstås har regelrätta kontor. Många av dem är svenskar som söker lyckan i Silicon Valley.

Getaccept-grundarna Mathias Thulin, Carl Carell, Jonas Blanck och Samir Smajic, som deltog i den prestigefyllda acceleratorn Y Combinator 2016. Här på bolagets kontor i Sunnyvale, Kalifornien som är ett rum i lägenhet där Carl Carell bor under YC-tiden.
Getaccept-grundarna Mathias Thulin, Carl Carell, Jonas Blanck och Samir Smajic, som deltog i den prestigefyllda acceleratorn Y Combinator 2016. Här på bolagets kontor i Sunnyvale, Kalifornien som är ett rum i lägenhet där Carl Carell bor under YC-tiden.Foto: Miriam Olsson Jeffery

Digital försökskanin
Någon gång under de första åren var jag på leveranstjänsten Postmates lilla källarkontor i San Francisco. Vid det tillfället skickade de ut buden med sina egna kreditkort eftersom betalningslösningen i appen inte var klar än, men uppmanade mig att ”skriv helst inte det”. I veckan blev det känt att Uber köper Postmates för den nätta summan av 2,6 miljarder dollar, motsvarande runt 24 miljarder kronor.

Postmates medgrundare Sean Plaice och Bastian Lehmann i oktober 2012.
Postmates medgrundare Sean Plaice och Bastian Lehmann i oktober 2012.Foto: Miriam Olsson Jeffery

Själv har jag varit en ”digital försökskanin” i den riskkapitalfinansierade ekonomin där jag har kunnat testa mycket av det som sedan har spridit sig ut i världen. Allt från olika matleveranstjänster, tvättupphämtning, endagarsleveranser, elscootrar, hamburgerrobotar till olika smarta högtalare i hemmet och mycket mer. Att bo i Silicon Valley är att kunna se och testa alla tänkbara tjänster först. De kommer och går – bolag som känns för bra för att vara sanna tenderar att ändra sig snabbt, eller försvinna helt och hållet. Bara för att snabbt bli ersatta av ett nytt bolag som testar något liknande.

Det har även släppts mängder av nya hårdvaruprodukter, även om inget har fått så stort genomslag som den smarta mobilen. Jag har varit på många konferenser och livebloggat med datorn i knät och med dålig uppkoppling.

På besök hos Hyperloop One i Los Angeles. Jag står i en så kallad levitationsrigg som är byggd av Hyperloop One-teamet för att testa levitationssystemet i tuben där hyperloop-kapseln ska gå. Tryckkammaren kan uppnå lufttrycksnivåer ner till 1/1000 av atmosfärens.
På besök hos Hyperloop One i Los Angeles. Jag står i en så kallad levitationsrigg som är byggd av Hyperloop One-teamet för att testa levitationssystemet i tuben där hyperloop-kapseln ska gå. Tryckkammaren kan uppnå lufttrycksnivåer ner till 1/1000 av atmosfärens.Foto: Katarina Andersson

Trenderna har gått från techglasögon, hyperloop, självkörande bilar, leveransrobotar, elscootrar och självklart artificiell intelligens. Något som har genomsyrat hela samhället är den delade ekonomin, som numera är vardag för många av oss. I Silicon Valley har man kunna uppleva nästan allt detta på plats.

När Googles smarta glasögon Glass presenterades på bolagets utvecklarkonferens 2013 gjorde medgrundaren Sergey Brin det på ett spektakulärt sätt genom att hoppa fallskärm. Här står han i en klunga med oss journalister och svarar på frågor under ett mingel på konferensen.
När Googles smarta glasögon Glass presenterades på bolagets utvecklarkonferens 2013 gjorde medgrundaren Sergey Brin det på ett spektakulärt sätt genom att hoppa fallskärm. Här står han i en klunga med oss journalister och svarar på frågor under ett mingel på konferensen.Foto: Miriam Olsson Jeffery

NSA och techlash
Riskkapitalet har i princip flödat under de här åren med några undantag. Direkt efter Facebooks börsnotering blev investerarna mer restriktiva med kapital till bolag i senare faser. 2016 skrevs värderingarna på flera bolag ner, men de flesta åren har investeringsnivåerna slagit rekord.

Det har skett en inflyttning till San Francisco och techfolket har velat ta del av det som staden har att erbjuda. Det har samtidigt skapat stora sociala klyftor, då de ursprungliga invånarna har fått flytta ut för att de inte har råd. San Francisco har under många år haft USA:s högsta hyror. Utflyttningen av författare, musiker och konstnärer som inte har råd att bo kvar har urvattnat stadens kulturliv.

Det har demonstrerats mot techbranschen en hel del San Francisco genom åren. På skylten ställs hyror mot skattelättnader för investeraren Ron Conway. Techbolagen har fått skatteförmåner för att etablera sig i staden som länge har haft högst hyror i hela USA.
Det har demonstrerats mot techbranschen en hel del San Francisco genom åren. På skylten ställs hyror mot skattelättnader för investeraren Ron Conway. Techbolagen har fått skatteförmåner för att etablera sig i staden som länge har haft högst hyror i hela USA.Foto: Miriam Olsson Jeffery

Folk har demonstrerat på gatorna mot techjättarnas bussar som skjutsar anställda söderut i Silicon Valley till de olika högkvarteren. Situationen för hemlösa i San Francisco är och har varit ohållbar under många år.

Den så kallade ”techlashen” startade redan så smått efter NSA-avslöjandet i juni 2013. Nyheten slog ned som en bomb i Silicon Valley när The Guardian och Washington Post publicerade material om att USA:s underrättelsetjänster NSA och FBI samlar in data från nio olika it-jättar. Bland dem fanns Facebook, Google, Apple, och Microsoft. Jag var i Palo Alto, i Silicon Valley, just den dagen och skrev febrilt ihop en nyhet och publicerade den via ett svajigt wifi på ett kafé. Jag tror faktiskt att jag var först i Sverige med den nyheten.

Sedan dess har techjättarna växt sig ännu större och ökat stort i värde på börsen. Samtidigt har diskussionerna kring regleringar och konkurrensöverträdelser blossat upp.

Valet av Donald Trump
November 2016. Folk gråter runt omkring mig. Jag är på startupbolaget Brigades kontor – ett socialt nätverk för väljare – som har kontor i centrala San Francisco. Rummet är fullt av techfolk och min uppgift på plats är att rapportera Live i DiTV. Det är smått kaos och mitt sista inslag går inte riktigt som planerat. Någon ramlar i princip in i mig och jag tappar mina hörlurar.

Brigades vd Matt Mahan hänger med presidentkandidaterna Donald Trump- och Hillary Clinton-pappdockor på bolagets kontor i centrala San Francisco.
Brigades vd Matt Mahan hänger med presidentkandidaterna Donald Trump- och Hillary Clinton-pappdockor på bolagets kontor i centrala San Francisco.Foto: Miriam Olsson Jeffery

Donald Trump har vunnit valet och demokratfästet Silicon Valley är i chock. I efterdyningarna anklagas Facebook för att ha påverkat valutgången. Det är också starten på skandalerna kring Facebook, som Cambridge Analytica-debaclet 2018, då data från 50 miljoner Facebook-användare användes för politisk påverkan.

Även Google och Twitter är och har varit föremål för spridning av falska nyheter och diskussioner kring integritetsfrågor och politisk annonsering.

Under de här åren briserar anklagelser kring sexuella trakasserier i Silicon Valley. Ingenjören Susan Fowler på Uber gick ut i ett blogginlägg 2017 och anklagade chefer för sexuella trakasserier och bolaget för en tystnadskultur. Det här blev en fråga som stöpte om hela Uber och vd:n och grundaren Travis Kalanick fick sedermera gå på grund av röran.

Efter henne Susan Fowler vågade fler träda fram, från olika bolag och som varit föremål för trakasserier under investeringsprocesser.

Corona-effekten
Mars 2020. Silicon Valley stänger ner samhället på grund av coronaviruset. Redan tidigare har de stora techjättarna börjat ställa om till hemmajobb. Skolor och förskolor är stängda. Jag och min man jobbar hemma och varvar hemskola med vår äldsta dotter. Många av startupbolagen lider, måste göra sig av med personal, eller går i konkurs. Investeringsviljan stannar av på många håll. Samtidigt återhämtade sig jättarna snabbt från börsfallet och började slå nya kursrekord istället.

I maj sjunker hyrorna i San Francisco för första gången sedan it-bubblan sprack år 2000. Folk planerar att flytta ut ur stan för att de ändå jobbar hemma. Det vittnas om stiltje i delar av riskkapitalvärlden, trots att många fonder är fulla med pengar. Där står vi nu och min tid som Silicon Valley-korrespondent kulminerade i 15 veckors social distansering och intervjuer via videosamtal.

16 mars 2020: Korsningen Market Street och 1st Street i centrala San Francisco, som vanligtvis är hårt trafikerad, ligger öde sedan staden har utlyst ”shelter in place” och att alla ska hålla sig hemma så mycket som möjligt.
16 mars 2020: Korsningen Market Street och 1st Street i centrala San Francisco, som vanligtvis är hårt trafikerad, ligger öde sedan staden har utlyst ”shelter in place” och att alla ska hålla sig hemma så mycket som möjligt.

Tack till alla er som har läst min rapportering från Silicon Valley, tyckt till och lyssnat på inslagen i Digitalpodden. Men det här är inte hej då. Jag hänger kvar och fortsätter intervjua entreprenörer och jobba med vår satsning Female Founders för Di Digital i höst, men då från Malmö. 

Miriam Olsson Jeffery har jobbat som Silicon Valley-korrespondent för Dagens industri sedan Di Digital startades 2015. Innan dess var hon Svenska Dagbladets medarbetare på plats. I ett tidigare avsnitt av Digitalpodden summerar hon sina starkaste minnen från Silicon Valley:

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar
Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera