Det sjuder av aktivitet inom digital hälsa. Mängder av piloter och startupföretag växer fram runt om i landet, den blixtsnabba teknikutvecklingen har fått vårdaktörerna att vakna och McKinseys rapport i våras som visade att det går att frigöra upp till 25 procent av vårdkostnaderna med hjälp av digitalisering, skapade ett förändringstryck. Som vanligt när det gäller digital transformation springer användarna allra först och bevakar sin egen hälsa med hjälp av alltmer avancerade sensorer och applikationer.
Läs mer: Digitala vårdcentralen Kry tar in 60 miljoner – vill ut i Europa
Sänkta kostnader så att vården räcker till alla är avgörande, men vi har fler vinster att hämta hem i välfärden. Vid förra veckans Forum för välfärd visade några av världens mest digitaliserade vårdaktörer, Hurley Group i England och Metro South Health i Australien, hur tillgängligheten till vårdpersonal och patientnyttan kan ökas genom videokonsultationer och hur avancerad dataanalys av symptom, genetik och sensorer blir till utmärkta beslutsunderlag för vården.
I Sverige... finns inga incitament till digitalisering.
De visade också hur personaliserad medicin möjliggörs när patienten delar sin hälsodata och den förmodligen största välfärdsvinsten i nuet: sensorövervakning av kroniskt sjuka för ökad trygghet, råd och stöd till egenvård.
I dag finns ett stort gap mellan patienternas önskemål och befintlig vård. I Norge avslöjades nyligen att 84 procent av patienterna vill ha full journaltillgång, men bara 26 procent av läkarna håller med. Philips internationella hälsoindex visar att en majoritet av européerna vill öka kontrollen över sin egen hälsa, men betydligt färre av läkarna gillar idén. Världens mobilanvändare har snart laddat ned 1,7 miljarder hälsoapplikationer och vi vet att 75 procent av dessa skulle vilja dela sin hälsoinformation, men ingen svensk vårdgivare erbjuder i dag råd anpassade till individens data.
USA:s president Barack Obama har investerat stort för att driva upp andelen amerikanska sjukhus som använder digitala journaler från 12 till 98 procent. Sedan dess har flera miljarder dollar satsats på startupbolag som agerar på de öppna digitala plattformarna. Under tiden har antalet amerikaner som använder mobila hälsoapplikationer fördubblats. Även ersättningen till vården är anpassad efter digitala lösningar, exempelvis videosamtal.
I Sverige däremot tappar de nytänkande vårdenheter som arbetar med videosamtal sin patientersättning och det finns inga incitament till digitalisering.
Läs mer: Digitala vårdbolaget Kry tappar storkund till Visiba Care
Många av de entreprenörer som levererar nödvändig innovation till vård och omsorg vittnar om att de ofta stängs ute från marknaden med tveksamma argument. Samtidigt har regeringen och SKL enats om att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025. Det är en hög ambition för ett land som inte rankar högt på internationella e-hälsoindex.
Tack vare världens mest sofistikerade användare är målet ändå möjligt att uppnå, men då har vi inte tid att käbbla om var e-hälsomyndigheter ska vara lokaliserade eller vem som ska tillåtas äga vården. Vi måste ha full fart framåt med en tydlig vision, testbäddar och framåtlutade ersättningsmodeller.
Hittills har ingen bransch lyckats transformera sig själv. Det har alltid skett via nya aktörer som kliver in på marknaden och tänker fritt. Vi måste värna om en mångfald av aktörer som vill investera in i framtiden med hjälp av ny teknik.
Sara Öhrvall är digital strateg och styrelseledamot i bland annat Bonnier News (som äger Dagens industri), Bisnode och Investor. För Di Digital skriver hon om digitaliseringen av näringslivet i smått och stort.
