1. Nischade aktörer går bäst
Aptiten för investeringar i e-handeln forsätter att öka. I alla fall sett till de rekordstora miljardfonder som de riskkapitalbolagen Verdane och Eequity tog in under 2019. Båda är tunga investerare i snabbväxande svenska e-handelsbolag.
Hetaste trenden just nu är DNVB-bolag (digitally native vertical brand). I grunden handlar det om företag som:
Några exempel på svenska DNVB-bolag: klocktillverkaren Daniel Wellington, mobilskalsbolaget Ideal of Sweden, sportklädesbolaget Revolution Race och modebolaget Na-kd.
Eftersom dessa bolag ofta lyckas kombinera högt tillväxt med god lönsamhet är de intressanta för alla möjliga investerare: från riskbenägna riskkapitalbolag som Northzone, till tillväxtinriktade riskkapitalbolag som Verdane och Eequity, samt private equity-bolag som Altor som gillar bolag med starka kassaflöden.
Trenden ökade 2019 och lär fortsätta 2020.
Läs mer: Boo.com-veteranen plockar in miljardbelopp i ny rekordfond
Läs mer: Altor ökar i Revolutionrace – grundarparet kammar hem hundratals miljoner
2. Amazon slår lågt och brett
Huruvida Amazon lanserar brett i Sverige 2020 eller ej ska låtas vara osagt. Men den amerikanska e-handelsjätten säljer redan nu varor och tjänster för över en miljard kronor till privatpersoner i Sverige. I alla fall enligt Sveriges främsta investerare i e-handelsbolag.
Läs mer: Experterna: Amazon har redan sprängt miljardvallen i Sverige
Svenskar shoppar fysiska varor på Amazons tyska, brittiska och amerikanska sajter. Vidare använder vi Amazons läsplatta Kindle för att handla e-böcker på engelska. Vi laddar ner ljudböcker från Amazons ljudboksbolag Audible, och nyttjar streamingtjänster som Amazon Prime Video och Amazon Music.
Många svenska bolag använder även marknadsplatsen Amazon Marketplace som ett av flera skyltfönster på den globala marknaden.
Hur påverkas svensk näthandel av Amazons växande närvaro? I korthet blir det allt svettigare för återförsäljare av externa varumärken, inte minst de som säljer varor som är under start prispress.
”När Amazon öppnar nätbutik i Sverige blir det jobbigt för de som säljer kontorsvaror, samt internationella varumärken inom kategorier som leksaker och hemelektronik”, säger Staffan Mörndal, partner på riskkapitalbolaget Verdane.
3. Per Bolund hotar ”kickbacks”-modellen
Många e-handelsbolag dras med rakbladstunna marginaler. Det gäller särskilt nätbutiker som som främst är återförsäljare av andras produkter. Räddningen har de senaste åren varit de ”kickbacks” nätbutikerna kan få från aktörer som Klarna, Qliro och Svea ekonomi.
Dessa betalbolag erbjuder som bekant kassalösningar som bland annat lockar kunder att delbetala sina köp. Och här går det att tjäna grova pengar snabbt.
När man delbetalar via Klarna uppgår exempelvis krediträntan till närmare 20 procent. Utöver det tillkommer en så kallad ”administrativ avgift” på 29 kronor per månad. Väljer man faktura är det gratis i 14 dagar. Därefter tar Klarna ut en påminnelseavgift på 60 kronor och en dröjsmålsränta på 24 procent.
Som Di Digital rapporterat får många nätbutiker betydande kickbacks från dessa ränteintäkter. De behöver bara ta ett steg tillbaka – och dela med sig av sin värdefulla kunddata.
Ormen i paradiset heter Per Bolund. Finansmarknadsministern är nämligen galjonsfigur för statens granskning av näthandelns kassalösningar. Regeringen oroas bland annat av att konsumtionskrediterna växer med runt 7 procent per år, och utgör cirka 18 procent av hushållens totala skulder.
Enligt ett nytt lagförslag, som ska börja gälla 2020, ska nätbutiker förbjudas att först presentera - eller själva fylla i - kredit som betalsätt, om andra alternativ finns.
Lagförslaget har väckt ont blod hos Klarna. I början av december 2019 gick bolaget till attack i ett blogginlägg där de menade att regeringen ”är mer intresserade av skapa rubriker” än att ”faktiskt lösa det allvarliga samhällsproblem som den ökande skuldsättningen är.”
Per Bolund slog tillbaka, men sista ordet är inte sagt.
Om regeringens lagförslag verkligen leder till en minskning av konsumtionskrediterna i e-handeln kan det bli ett hårt slag för många nätbutiker.
Läs mer: Kickbacks och gratis kassalösning – så ser Klarnas gräddfil ut
Analys: Dags för Klarna att lägga korten på bordet
4. De snabbfotade fraktbolagen blir vinnare
När det var guldrush i Kalifornien i mitten av 1800-talet var det bolagen som sålde hackor, spadar och arbetsbyxor som blev rika. När e-handeln växer i Sverige 2020 är det guldläge för snabbfotade logistik- och leverantörsbolag. Att kunna erbjuda leveranser samma dag, eller inom några timmar, är nämligen på väg att bli en hygienfråga för Sveriges ledande e-handlare.
Sïmon Saneback på Wellstreet, som är både en investerare och en tongivande rådgivare inom e-handeln, följer utvecklingen noga.
”Jag tror att svenska leverantörer som Budbee och Airmee, hoppas bli uppköpta av Amazon. Det är i alla fall ett framtidsscenario de tänkt på”, säger han.
