Annons

Fyra trender som präglar fintech i USA: ”Vi är i den gyllene eran”

Fintechutvecklingen i USA har två huvudsakliga centrum – New York och Silicon Valley – och den fragmenterade marknaden ger utrymme för uppstickare. Di Digital listar fyra fintechtrender från andra sidan Atlanten.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Silicon Valley har fokus på teknikutveckling och ofta att göra först och fråga sedan. Dalen har en tradition av entreprenörer med stora visioner, men också att misslyckas fatalt. Ur det kommer vågade idéer som inte alltid följer regleringar och lagstiftning.

Medan New York med Wall Street är USA:s finansiella centrum, där fintechbolagen har möjlighet att jobba nära de stora institutionella finansspelarna och där en del fnyser åt Silicon Valleys naivitet. 

Det är inte heller helt lätt att lyckas på en fragmenterad marknad i ett stort land med ett utbrett bankväsende, och där regleringar och lagstiftning stoppar upp en del av utvecklingen. Det finns 57 instanser i USA som ska bestämma – 50 stater och sju instanser på federal nivå – där folk byts ut i snitt vartannat år.

Di Digital listar fyra fintechtrender som just nu pågår i USA och ger en fingervisning åt vilket håll utvecklingen är på väg:

1. ”Vi är i den gyllene eran för fintech”

Tänk dig att du har hört talas om att det är en storm på väg. Du har väntat på den ett tag och är inte mitt inne i den än. Sedan börjar du så småningom höra vinden tillta, regnet ösa ner och de höga vågorna kommer emot dig. Och nu är den här.

Liknelsen är lånad från en entreprenör och investerare i Silicon Valley, Ron Suber. Han har själv varit med och sålt två fintechbolag till den amerikanska banken Wells Fargo och mediebolaget Fox, och investerat i över 20 fintechbolag.

Ron Suber är investerare och rådgivare för fintechbolag.
Ron Suber är investerare och rådgivare för fintechbolag.

Ron Suber menar att stormen och den stora vågen av fintechbolag är här nu, något som de stora etablerade bank- och finanspelarna har varnats för i tio-tolv år sedan efter den förra bankkrisen.

Han menar att vi just nu är i den gyllene eran för fintech – då fintechbolagen utvecklas och frodas, medan de etablerade aktörerna mer eller mindre har stått stilla. Det är under den här perioden som det avgörs vem som kommer att vinna eller försvinna.

Numera investeras stora summor av riskkapital i fintech-startups varje år. 2018 var siffran närmare 40 miljarder dollar globalt, motsvarande nära 400 miljarder kronor, enligt uppgifter från analysföretaget CB Insights.

Samtidigt har de stora etablerade finansiella spelarna också spenderat pengar på att utveckla digitala tjänster. Ett antal interninvesteringar från stora spelare inom bank, finans och betalningar har dock misslyckats. Som Visas digitala plånbok V.me, och JP Morgan som stänger ner sin digitala plånbok Chase Pay i början av det här året. Det på grund av konkurrensen från till exempel Apple Pay.

JP Morgan har också lagt ner Finn Bank, en mobilbank som riktade sig till unga som inte naturligt tar del av den traditionella bankvärlden.

Enligt Ron Suber finns det inte längre tid för banker och låneinstitut att fundera på hur de ska lösa frågorna för den digitala utvecklingen. Nu måste de istället samarbeta med, investera i eller köpa upp andra som gör det, för att inte missa den gyllene eran.

Läs också: Visa gör sitt största förvärv någonsin – köper bolag i Silicon Valley 

För fintechbolagen gäller det att fundera på om man ska växa på egen hand eller köpas upp – för de som lyckas så klart.

Vi ser fler uppköp i USA och till exempel har banker investerat i det som kallas neobanker och olika fintechspelare. Eller har ingått partnerskap med sina banklicenser till uppstickare. 

Men det är inte bara den traditionella bank- och finansvärlden som vill vara med på den här spelplanen utan också andra stora aktörer, som mediebolag till exempel, som vill tjäna pengar på sina användare även på andra sätt än bara annonser.

Läs också: Robotrådgivare ratar riskkapitalbolagen – värderas till kvarts miljard 

2. Massor mellanhänder

Den andra trenden handlar om de nya mellanhänderna inom fintech, om tjänster som ligger som ”lager” inom områden som utlåning mellan personer, inlåning, betalningar, försäkringar, bankverksamhet och mycket annat – både mellan bolag, mellan kunder och företag, och mellan personer.

Det finns flera mer kända etablerade spelare, som Silicon Valley-bolagen Stripe och Square. Eller betalbolaget PayPal som, förutom att vara en mellanhand för betalningar, också har gett sig in på utlåningsmarknaden med att låna ut pengar till små- och medelstora företag och även har köpt upp svenska Izettle som gör detsamma på sina marknader.

Läs också: Stripe blir Silicon Valleys högst värderade startup

De nya lagren och mellanhänderna vi ser på marknaden handlar också om demografin hos kunderna. Ett exempel på det är neobankerna som är helt digitala och lockar millenials som är trötta på de gamla banksystemen. Det här var en utveckling man trodde skulle ske efter bankkrisen för tio år sedan, men neobankerna i USA ligger efter Europa i utvecklingen och har haft problem främst på grund av regleringar och svårigheten att få banklicenser. De har därför fått förlita sig på partnerskap med etablerade banker, men börjar nu ta fart.

San Francisco-neobanken Chime hade till exempel öppnat 2 miljoner konton i slutet av förra året och lägger till nya kunder i högre takt än gamla traditionella spelare som Wells Fargo. Än så länge öppnar dock många konton utan att använda dem och neobankerna fortfarande har en liten marknadsandel, men det är en trend på uppgång.

3. Plattformskriget

Den tredje trenden handlar om nya plattformar för betalningar och finansiella tjänster. Exempel på det är bolag som Fox, som letar nya intäktströmmar efter att ha sålt delar av sin tv- och filmverksamhet till Disney och nu har gett sig in på fintechmarknaden. Ett annat är mediebolaget CNBC som har köpt robotspartjänsten Acorns.

Sedan har vi självklart techbolag som Apple, som har betaltjänsten Apple Pay och har introducerat ett eget bankkort med Apple Card. Det kan man antingen använda fysiskt eller i Apples plånbok, och man får bonus på sina köp som samlas plånboken. Google vill också ha en del av kakan med Google Pay send. 

Facebook har initierat den globala kryptovalutan Libra, som skulle ha lanserats under första halvan av 2020 men som har stött på patrull bland annat hos chefen för Federal Reserve – det centrala banksystemet i USA. 

Läs också: Nya bakslag: Finansjättarna hoppar av Facebooks kryptovaluta

Det är också lätt att tänka sig vad Facebook till exempel skulle vilja göra med Whatsspp när det gäller betalningar, och bolaget bygger ihop sina system för de olika tjänsterna – Messenger, Whatsapp och Instagram, vilket skulle innebära en enorm kraft inom fintech. Vi har redan sett exempel på sådana tjänster som Wechat i Kina och Facebook jobbar med att utveckla betalningar i Whatsapp i utvecklingsländer.

Även andra techbolag vill ha en del av den här kakan och det har ryktats om att Amazon kommer att lansera lönekonton. Kanske får vi också se initiativ från livsmedelsjättar som Walmart – ett Walmart Coin – eller till och med ett Amazon Coin.

Det här är också steg mot ett kontantlöst samhälle, vilket skulle kunna komma in på olika sätt i flera trender. Något Sverige är närmare än USA, där bankerna duggar tätt och kontanter fortfarande spelar en viktig roll.

Fintechinvesteraren Ron Suber menar att vi kommer att ha ett kontantlöst samhälle i USA innan vi har självkörande bilar på vägarna. Vad det sedan innebär beror mycket på regleringar.

4. Framtiden: alla ”gigar”

Då har vi kommit fram till den fjärde trenden som handlar om vad som händer i framtiden. Vi har haft en ovanligt lång högkonjunktur och en lågkonjunktur lurar bakom dörren. Ett område som har växt och kommer att bli ännu viktigare under en lågkonjunktur är gig-ekonomin. Där finns också möjlighet för fintech-bolagen att vara en del av ekosystemet och i dag jobbar flera bolag för att förse gig-ekonomin med tjänster både i USA och i andra delar av världen.

När människor arbetar annorlunda krävs det också andra slags finansiella produkter. Något som mindre spelare snabbare kan anpassa sig till.

Några av de amerikanska exemplen för gig-ekonomin inom fintech är Steady, som är en plattform för att hjälpa personer att hitta nya intäktsströmmar och förvalta vad de tjänar. I augusti 2019 hade Steady en miljon registrerade medlemmar.

Bolag som Even, Earnin och Instant Financial är den nya tidens långivare på framtida intäkter, där man kan få tillgång till en del av det man kommer att tjäna innan pengarna har kommit in.

Även Uber är inne och nosar på det här området med Uber Cash, där man kan sätta in pengar på ett Uber-konto och bland annat få olika rabatter på resor. Taxitjänsten sökte en chef för finansiella produkter förra sommaren, men sedan har det varit relativt tyst om tjänsten.

Läs också: Rekord för bankutmanare – växer med 10 000 användare per månad

Sammanfattningsvis finns det många bolag i USA som slåss om samma marknad. Småspelare konkurrerar både med varandra – och direkt med bolag som Apple, som för några år sedan inte var en spelare inom fintech. Facebook lanserar en kryptovaluta, CNBC investerar i bank – alla ska med.

Utvecklingen påverkas av nya konsumentbeteenden gällande hur människor jobbar och lever vilket innebär specifika behov för nya fintechtjänster. För vem behöver ett lönekonto om man inte har en vanlig lön?

Lyssna på senaste avsnittet av Digitalpodden, där vi analyserar Visas jätteköp av Silicon Valley-bolaget Plaid:

Länk till acast
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer