Hoppa till innehållet

Gästkrönika: Så tänker en VC-investare

Rykte är allt. Det är en av slutsatserna som Björn Bergström har gjort efter sin första vecka som portföljförvaltare på Industrifonden. Här är alla hans lärdomar. 

Björn Bergström, Industrifonden
Björn Bergström, IndustrifondenFoto: privat

Björn Bergström arbetar med portföljutveckling på investeringsstiftelsen Industrifonden. Han har tidigare arbetat på konsultbyråerna Diplomat och PwC och drivit rådgivnings- och analysverksamheten Traction Advisors. Den här texten är ett gästinlägg på Di Digital, texten finns även på engelska här.


När jag försökte sammanfatta min första vecka på Industrifonden tänkte jag att jag skulle dela med mig några av de saker jag har lärt mig. Om ett par veckor kommer jag nog att ta allt detta för givet, så här är sista chansen att presentera ett utifrånperspektiv från insidan av venture capital-industrin.

Investerare agerar snabbt …
Min första dag innehöll möten med medinvesterare för att diskutera exit-alternativ, beslutsmöten för att besluta “go/no-go” för nya investeringar och portföljuppdateringar. venture capital-bolagen arbetar med många olika frågor (eller som Foundry Group-partnern Brad Feld uttrycker det: "Något nytt är ‘fucked up’ i min värld varje dag") och i det avseendet liknar jobbet managementkonsultens - men den stora skillnaden är att VC-anställda tar investeringsbeslut medan konsulter ger råd.

Om du pitchade på måndagen, kan du verkligen inte förvänta dig att ha pengar på banken på tisdagen.

... Men investeringar tar tid
Även om riskkapitalinvesteringar är en snabbrörlig verksamhet är investeringsbeslut inget som tas lättvindigt. Även investeringar i ett tidigt skede är föremål för omfattande undersökningar, vilket innebär att grundare som vill ta in kapital bör ta kontakt med investerare i god tid före deras deadline. Om du pitchade på måndagen, kan du verkligen inte förvänta dig att ha pengar på banken på tisdagen. Investeringsprocesser ser naturligtvis olika ut beroende på företaget, men i allmänhet innehåller de förhandsgranskning av material, analyser, investeringsmemorandum, investeringsvillkor, due diligence och kontraktsskrivning. Vid varje skede sker också ett beslutsmöte, det vill säga ett “go/no-go”-beslut för att avgöra om man ska gå vidare till nästa fas.

Denna process är också en av anledningarna till att riskkapitalanställda ofta kommer från konsultföretag, investmentbanker eller har en affärsbakgrund kombinerat med entreprenörserfarenhet. Som investerare behöver du kunna följa en investering från första mötet till en framtida exit - då bolaget förhoppningsvis har vuxit till en ledande internationell aktör.

Kapitalanskaffning är som att söka jobb - men mer komplicerat.

Du behöver känna din investerare
Kapitalanskaffning är som att söka jobb - men mer komplicerat. När du söker ett jobb måste du anpassa din ansökan till en specifik position och arbetsgivare. Att skicka samma generiska ansökan till hundratals olika arbetsgivare brukar inte ge bra resultat. Samma sak gäller när du söker kapital. Det räcker inte med att lära känna vc-bolaget och dess investeringsstrategi, du behöver också veta vilken enskild investerare på bolaget som är den mest relevanta för dig och om timingen är rätt. Att titta på hemsidan, följa sociala medier, titta på tidigare investeringar och nätverka brukar hjälpa en hel del.

Rykte är allt

 De flesta riskkapitalbolagen är beroende av tre huvudgrupper av aktörer - Limited Partners (de institutioner eller individer som investerar i bolagets fond), entreprenörer och medinvesterare (andra vc-bolag och affärsänglar etc.).

Som riskapitalanställd, måste du verkligen respekteras av alla dessa grupper för att stanna i verksamheten långsiktigt. Och när jag säger lång sikt, menar jag verkligen lång sikt. Det är inte ovanligt att höra investerare hänvisa till andra investerare genom att nämna affärer som gjordes på 80-talet eller ännu tidigare. Riskkapital-scenen är liten och investerare minns varje affär de någonsin gjort - eller inte gjort.

Den här texten är ett gästinlägg på Di Digital. Har du också någonting du vill säga? Mejla oss på digital@di.se.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera