Hoppa till innehållet

Gopro-kamerornas intåg i operan 

Flera operahus har tagit stora kliv mot att digitalisera sina föreställningar. En utveckling som förstärker bilden av Operan som fysisk upplevelse, skriver Olle Lidbom.

Olle Lidbom bloggar om digitalisering och kultur på Di Digital.
Olle Lidbom bloggar om digitalisering och kultur på Di Digital.

Detta är ett blogginlägg av Olle Lidbom. Följ honom på digital.di.se/blogg/ollelidbom


Digitaliseringen har klivit in på operascenen. Inte minst när det gäller att kommunicera sina uppsättningar och visa att man uppfyller uppdraget. Där operahusen marknadsför sina uppsättningar med den vanliga mixen av sociala medier, webbplatser och video. Den sortens marknadskanaler är sedan länge självklara för alla ledande, europeiska operahus.

Flera har tagit steget längre och integrerat den digitala tekniken i sitt pedagogiska arbete. För många operahus med statligt eller offentligt stöd är det pedagogiska uppdraget minst lika viktigt som det konstnärliga. Att utbilda medborgare i de sköna konsterna är för många länder fortfarande en viktig del av ett demokratiskt samhällsbygge och här lägger man ut uppdraget på entreprenad till bland annat operor. Bildningen ska därefter sippra ut till folket med hjälp av operahusens pedagogiska program.

Ett exempel är italienska Teatro Sociale di Como som utvecklat flera program för olika åldersgrupper, som Opera Domani för 6-14 åringar, Opera Kids för 3-6-åringar, Opera It för de mellan 14-18 år och Opera Baby, en slags operans motsvarighet till babysim.

Varje program har en egen webbplats med anpassat innehåll som ska väcka intresset för opera. Programmet Opera Domani lanserades redan 1997 och riktar sig till skolungdomar. Redan lanseringsåret var deras webb fylld med libretto, körmusik och orkester-ljud, men har i takt med att tekniken utvecklats med mer ljud, video och bild. Programmen handlar inte bara om operans egna uppsättningar utan mångfald i musikvärlden, återvinning, språkfrågor och länders olika instrumenthistoria.

Franska Opéra de Dijon har tagit steget längre och monterat fast GoPro-kameror på flera av sina medarbetare.

Franska Opéra de Dijon har tagit steget längre och monterat fast GoPro-kameror på flera av sina medarbetare. Under särskilda klassföreställningar kan skolungdomar koppla upp sig mot operans plattform och se föreställningen från publikplats men även växla mellan GoPro-kamerorna på dirigenten, på en musikant, på en av sångarna och på några i scenpersonalen. Åskådaren kan växla mellan olika kameror i realtid och verkligen uppleva operan inifrån.

Det finns fler exempel från operavärlden men trenden är den samma: det handlar om att tillgängliggöra musiken och operakonsten för fler. Operan ska demokratiseras med hjälp av tekniska verktyg genom att öppnas upp och i viss mån lämna över kontrollen över upplevelsen till åskådaren.

Filosofen Walter Benjamin lär dock vrida sig i sin grav. Hans klassiska essä “Konstverket i reproduktionsåldern” från 1936 är en svidande kritik mot massproduktionen av konst, då framförallt foto och film. De var de första konstarterna som på allvar kunder massproduceras och Benjamin menade att med massproduktionen förlorade konsten sin autencitet. Enligt Benjamin är konstens första form den som uppstår i “här och nu”. Med kameror och digital överföring pågår operaföreställningen förvisso i nu:et - i hundratals klassrum samtidigt - men inte i en (1) fysisk plats.

Konstverket i reproduktionsåldern kom dessutom långt innan massdistributionen, en av de mest tydliga effekterna av digitaliseringen.

Benjamins text är fortfarande en milstolpe för estetiken. Varje konstvetare, estetstudent eller litteraturvetare ställs inför hans teorier och måste runda eller acceptera dem. Konstverket i reproduktionsåldern kom dessutom långt innan massdistributionen, en av de mest tydliga effekterna av digitaliseringen.

De europeiska operorna har sedan slutet av 1500-talet handlat om en fysisk här och nu-upplevelsen. Gopro-kamerornas intåg i operan ökar transparensen och tillgången, men förtydligar också att opera är en fysisk upplevelse. Alla digitala visningar av operan måste utgå från en originalföreställning och den förlorar inget värde på att massproduceras och massdistribueras. Den kan inte utkonkurreras av massproduktionen.

Tvärtom bygger den digitala utvecklingen operaföreställningen som exklusiv och åtråvärd. Och det är väl precis det som Teatro Sociale di Como och Opéra de Dijon insett

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera