Detta är ett blogginlägg av Olle Lidbom. Följ honom på digital.di.se/blogg/ollelidbom
Digitaliseringen har klivit in på operascenen. Inte minst när det gäller att kommunicera sina uppsättningar och visa att man uppfyller uppdraget. Där operahusen marknadsför sina uppsättningar med den vanliga mixen av sociala medier, webbplatser och video. Den sortens marknadskanaler är sedan länge självklara för alla ledande, europeiska operahus.
Flera har tagit steget längre och integrerat den digitala tekniken i sitt pedagogiska arbete. För många operahus med statligt eller offentligt stöd är det pedagogiska uppdraget minst lika viktigt som det konstnärliga. Att utbilda medborgare i de sköna konsterna är för många länder fortfarande en viktig del av ett demokratiskt samhällsbygge och här lägger man ut uppdraget på entreprenad till bland annat operor. Bildningen ska därefter sippra ut till folket med hjälp av operahusens pedagogiska program.
Ett exempel är italienska Teatro Sociale di Como som utvecklat flera program för olika åldersgrupper, som Opera Domani för 6-14 åringar, Opera Kids för 3-6-åringar, Opera It för de mellan 14-18 år och Opera Baby, en slags operans motsvarighet till babysim.
Varje program har en egen webbplats med anpassat innehåll som ska väcka intresset för opera. Programmet Opera Domani lanserades redan 1997 och riktar sig till skolungdomar. Redan lanseringsåret var deras webb fylld med libretto, körmusik och orkester-ljud, men har i takt med att tekniken utvecklats med mer ljud, video och bild. Programmen handlar inte bara om operans egna uppsättningar utan mångfald i musikvärlden, återvinning, språkfrågor och länders olika instrumenthistoria.
Franska Opéra de Dijon har tagit steget längre och monterat fast GoPro-kameror på flera av sina medarbetare.
Franska Opéra de Dijon har tagit steget längre och monterat fast GoPro-kameror på flera av sina medarbetare. Under särskilda klassföreställningar kan skolungdomar koppla upp sig mot operans plattform och se föreställningen från publikplats men även växla mellan GoPro-kamerorna på dirigenten, på en musikant, på en av sångarna och på några i scenpersonalen. Åskådaren kan växla mellan olika kameror i realtid och verkligen uppleva operan inifrån.
Det finns fler exempel från operavärlden men trenden är den samma: det handlar om att tillgängliggöra musiken och operakonsten för fler. Operan ska demokratiseras med hjälp av tekniska verktyg genom att öppnas upp och i viss mån lämna över kontrollen över upplevelsen till åskådaren.
Filosofen Walter Benjamin lär dock vrida sig i sin grav. Hans klassiska essä “Konstverket i reproduktionsåldern” från 1936 är en svidande kritik mot massproduktionen av konst, då framförallt foto och film. De var de första konstarterna som på allvar kunder massproduceras och Benjamin menade att med massproduktionen förlorade konsten sin autencitet. Enligt Benjamin är konstens första form den som uppstår i “här och nu”. Med kameror och digital överföring pågår operaföreställningen förvisso i nu:et - i hundratals klassrum samtidigt - men inte i en (1) fysisk plats.
Konstverket i reproduktionsåldern kom dessutom långt innan massdistributionen, en av de mest tydliga effekterna av digitaliseringen.
Benjamins text är fortfarande en milstolpe för estetiken. Varje konstvetare, estetstudent eller litteraturvetare ställs inför hans teorier och måste runda eller acceptera dem. Konstverket i reproduktionsåldern kom dessutom långt innan massdistributionen, en av de mest tydliga effekterna av digitaliseringen.
De europeiska operorna har sedan slutet av 1500-talet handlat om en fysisk här och nu-upplevelsen. Gopro-kamerornas intåg i operan ökar transparensen och tillgången, men förtydligar också att opera är en fysisk upplevelse. Alla digitala visningar av operan måste utgå från en originalföreställning och den förlorar inget värde på att massproduceras och massdistribueras. Den kan inte utkonkurreras av massproduktionen.
Tvärtom bygger den digitala utvecklingen operaföreställningen som exklusiv och åtråvärd. Och det är väl precis det som Teatro Sociale di Como och Opéra de Dijon insett
