Annons

Guide: 13 platser i Stockholm en "techturist" inte får missa

Är du trött på Abba-museet och Kungliga slottet? Tycker du att Minecraft är roligare än Vasaskeppet? Då kanske techturism är något för dig. Di Digital har valt ut 13 techhistoriska platser i Stockholm som kan betas av på en dag.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Stockholm har flest unicornbolag i världen per capita efter Silicon Valley. Klarna, Spotify, Mojang och King har alla sitt ursprung i staden. Dessutom finns en frodig undervegetation av mindre startupbolag som gör avtryck ute i världen.

Rötterna till det svenska techundret är många, snåriga och faktiskt ett föremål för forskning.

Men för den som hellre vill plaska i strandkanten än dyka djupt i akademiska uppsatser har Di Digital här – helt ovetenskapligt – valt ut ett antal händelser och platser som har format Stockholms roll som en av världens tech-huvudstäder. 

Snöra på dig promenadskorna, sätt igång stegräknaren och ta del av ett modernt stycke näringslivshistoria:

Foto:

Handelshögskolan
Ett miljardbolag upptäcks under anrikt julpartaj
Foto:
Foto: Jesper Frisk

2004. Julmingel på Handelshögskolan i Stockholms inkubatorprogram. Efter några glas vin är det dags för studenter att pitcha affärsidéer på scenen som underhållning.

Ett av bolagen som pitchar är grundartrion bakom Klarna som berättar om sin digitala betalningslösning.

Eller lösning och lösning. Vid tillfället är idén inte mer än några skisser på ett papper, men de gör en bra pitch.

Det tycker åtminstone affärsängeln Jane Walerud som står i publiken. Några år tidigare var hon med och sålde ett bolag till Microsoft för 1,4 miljarder kronor.

Hon ställer ned sitt vinglas och lyssnar nyfiket. 

”Det slutade med att jag och Sebastian Siemiatkowski stod längst bak, vid stövlarna och rockarna, och pratade om affärer i en timme. Sedan sa jag att jag ville investera”, har Jane Walerud berättat.

I utbyte mot 10 procent av Klarna investerar hon 600 000 kronor. Det gör henne till Klarnas första investerare. I den rollen skulle hon komma att få sällskap. I dagsläget har Klarna nämligen tagit in omkring 2,4 miljarder kronor, och hösten 2015 låg värderingen på 19 miljarder kronor.

Det var alltså ett ganska bra beslut Jane Walerud tog på julminglet med, enligt egen utsago, tre glas vin i kroppen.

Sturehof, Stureplan
En industriell gigant föds över ett fat flodkräftor

Foto:
Foto: Jesper Frisk

Augusti 1924. Ingenjör Gustaf Larson är sugen på svenska flodkräftor.

Han svänger in på Sturehof vid Stureplan och träffar på en bekant, ekonomen Assar Gabrielsson, som också kommit dit för kräftornas skull.

De hade båda jobbat på industrijätten SKF och samtalet gled in på bilar.

Sverige har ju stål av hög kvalitet, en industriell maskinpark, och låga löner. Så varför importerar vi bilar från USA istället för att bygga egna, frågar de sig, och sluter ett muntligt avtal som blev starten för Volvo.

Historien om Volvos uppkomst liknar faktiskt många av dagens startupberättelser.

Ett tag efter mötet på Sturehof började nämligen ingenjör Larson att från det egna hemmet och tillsammas med några unga teknologer från KTH att bygga de första prototyperna.

Ekonomen Gabrielsson å sin sida sökte kapital. Det gick sådär. Den första provserien fick han finansiera ur den egna plånboken. Sedan gick SKF in som finansiär och bistod med fabrikslokaler på Hisingen.

En kräftsupé och 93 år senare samarbetar Larson och Gabrielssons skapelse med Google för att utrusta bilarna med uppkopplade infotainmentsystem och i Göteborg testkörs Volvo Cars självkörande bilar.

Rågsved
Spotify: Global musikjätte spånas fram söder om Söder

Foto:
Daniel Ek bodde i Rågsved mellan 1993 och 2006. Foto: Jesper Frisk

Idag har musiktjänsten Spotify över 50 miljoner betalande kunder och bolaget är på väg till New York-börsen med ett värde på över 100 miljarder kronor.

Men de första stegen på resan mot Wall Street togs i Stockholmsförorten Rågsved, där Daniel Ek växer upp. Sitt första företag grundar han som 14-åring och på den lokala fritidsgården Oasen fixar han internetuppkopplingen.

2006 har Daniel Ek blivit 23 år gammal och driver nätannonsbolaget Advertigo. Trots sin unga ålder är han ekonomiskt oberoende. Men han vill hitta på något nytt att göra.

Det vill den 37-årige Martin Lorentzon också.

Hans nätreklamsbolag Tradedoubler har nyligen börsnoterats varvid han sålt aktier för 100 miljoner kronor och skickat pengarna till Cypern. 

De har stött på varandra tidigare eftersom de verkar inom samma skrå. Båda gillar att förvandla nättrafik till pengar, och de bestämmer sig för att starta ett gemensamt företag.

Vintern 2006 pulsar därför Martin Lorentzon från tunnelbanan i Rågsved till Daniel Eks lägenhet på Stövargatan för att arbeta fram det nya gemensamma företaget.

Vad det egentligen ska syssla med kommer de fram till under den här våren, när de tar långa promenader och ser på Gudfadern-filmerna tillsammans.
Foto:
Både Daniel Ek och Martin Lorentzon var, på olika håll, erfarna entreprenörer när de bestämde sig för att slå sina påsar ihop med ett gemensamt företag. Foto: Jesper Frisk

I lägenheten i Rågsved föds även själva namnet på det gemensamma företaget. Daniels brummande servrar avger så mycket värme att de både grundarna sitter i bara underkläder när de ropar namnförslag till varandra.

Enligt historien hörde Martin fel men fastnade för ett av förslagen som han tror att Daniel ropar, alltså 'Spotify', och registrerar domänerna. Men vad Daniel egentligen ropade den där gången i Rågsved minns de inte.

Spotifys första kontor, Riddargatan 20
I ett "muggigt" kontor på Östermalm fortsätter Spotifys resa mot Wall StreetFoto:
I en ganska oansenlig fastighet, fjärran från New York och Londons glans, på Riddargan hade Spotify sitt första kontor. Foto: Jesper Frisk

Augusti 2006. En trappa upp, på Riddargatan 20 på Östermalm har Spotify skaffat sitt första kontor. Det har beskrivits som både ”muggigt” och ”spartanskt”. Här sydde grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon ihop dealar med riskkapitalbolag medan ett litet gäng av handplockade ingenjörer från KTH byggde produkten.

Men först var de tvungna att skruva ihop Ikea-möbler för att ha någonstans att sitta.

Inom kort hade Spotify vuxit så mycket att kontoret på Riddargatan inte räckte till. Idag har bolaget flyttat till nya, betydligt större lokaler i Stockholm, och även skaffat kontor i flera andra städer.

Man får även anta att hyreskostnaderna har ökat en del sedan sensommaren 2006.

Ta bara det leasingavtal som Spotify tecknade i februari i år för ett kontor på 35 000 kvadratmeter på den minst sagt exklusiva adressen 4 World Trade Center på Manhattan i New York.

För det ska musiktjänsten under de kommande 17 åren betala – minst - 480 miljoner euro, eller omkring 4,7 miljarder kronor.

Biografen Riviera, Sveavägen 
It-yran når sin kulmen och Jonas Birgersson kastar en tegelsten genom en glasruta
Foto:
Foto: Jesper Frisk

Sommaren 1999. Det är fullpackat på biografen Riviera på Sveavägen i Stockholm. It-bolaget Framfab håller träff och hundratals kostymklädda investerare får en påse med hamburgare från McDonald's.

Jonas Birgersson, i affärspressen kallad Bredbands-Jesus, är i högform under kvällen. Ur högtalarna strömmar signaturmelodin till tv-serien Vänner och Birgersson går runt i shorts och håller ut armarna som om han flög.

Hans visioner om en uppkopplad framtid har eldat på både det mediala intresset för Framfab, liksom börskursen. På toppen var börsvärdet 42 miljarder kronor, trots att omsättningen bara låg på några hundra miljoner kronor. 

Den här kvällen finns en basketkorg, en glasskiva och en tegelsten på scenen. Efter en lång och kaxig monolog tar Bredbands-Jesus upp tegelstenen, kastar den på glasrutan och utbrister ”bricks break Windows!”.

En tydlig passning till mjukvarujätten Microsofts dominerande operativsystem. Och ett tydligt tecken på att it-yran började anta ohälsosamma proportioner. 

Pirate Bay-razzian, Palmfeltsvägen, Enskede
En razzia mot fildelning i Enskede leder till demonstrationer i två städer

Foto:
Foto: Jesper Frisk

En intensiv debatt om upphovsrätt och fildelning når sin kulmen den 31 maj 2006, när 50 poliser genomför en razzia och beslagtar servrar belägna på ett webbhotell i närheten av Globen i Stockholm. 

Syftet med razzian var att komma åt servrar från The Pirate Bay och Piratbyrån, två spindlar i det globala piratnätet, som hade gjort sig fiender till mäktiga amerikanska filmbolag. Enligt uppgifter hade USA hotat med sanktioner om TPB inte stängdes ned.

Razzian ledde till demonstrationer i Stockholm och Göteborg med ett hundratal deltagare.

Fredrik Neij, en av Pirate Bays grundare skickade en passning till myndigheterna:
”Lägg ner, och sluta bråka med internet, det är en strid ni inte kommer att vinna.”

Vem som har vunnit är kanske svårt att säga. Men striden fortsätter. Så sent som 2014 gjordes en ny razzia mot The Pirate Bay i Stockholm. Sajten är i skrivande stund uppe och rullar som vanligt, trots att EU-domstolen i mitten av juni gav klartecken för att blockera den.

Icon Medialabs kontor, Hötorgsskraporna
Högtflygande planer får punka i ikonisk skrapa
Foto:
Foto: Jesper Frisk

Vid millennieskiftet utnämndes Stockholm till Europas it-huvudstad av tidningen Newsweek och år 2000 uppskattades det finnas över hundra it-miljonärer i Sverige.

Ett av bolagen det går allra bäst för är Icon Medialab. Åtminstone om man med framgång räknar värderingen på börsen, som bara några år efter grundadet uppgår till 12 miljarder kronor.

För vad bolaget egentligen sysslar med, förutom att på olika sätt försöka ledsaga de äldre bolagen in i internetrevolutionen, är det inte alla som fattar.

Under glansdagarna hade Icon Medialab sitt huvudkontor på en av de finaste adresserna i Bryssel. I Stockholm hade man kontor i några av de översta våningarna i en av Hötorgsskraporna.

Men vinsterna uteblev och snart även uppdragen. It-bubblan spricker och börsen faller med 70 procent. Snart hade även Icon Medialab tynat bort.

Johan Staël von Holstein, bolagets karismatiske förgrundsfigur, menar att det var en kritisk artikelserie i Aftonbladet som sänkte Icon Medialab. I den skriver Peter Kadhammar bland annat att motorn som ligger bakom Icon Medialabs framgångar på börsen är Staël von Holsteins svada.

”Det bästa bolaget var vårt svenska bolag och det fick lägga ner. Vi fick inga nya kunder efteråt. Världens bästa bolags bästa avdelning fick lägga ned på grund av en artikel. Han hade sådant flyt att den kom i samband med bubblan”, har Johan Staël von Holstein berättat för Veckans Affärer.

Sup46, Regeringsgatan
Startupkulturen får en plantskola i centrala Stockholm

Foto:

Stockholm har seglat upp som en av världens främsta startupstäder jämte bland annat Berlin, San Francisco och London.

Och en startupstad kräver såklart samlingsplatser. Innovationshubbar. Startuphubbar. Acceleratorer. Inkubatorer. Co-working spaces. Och vanliga hederliga kontorshotell.

”Alla jag mötte verkade lika förundrade över det faktum att det inte fanns en central mötesplats för entreprenörer i Stockholm när intresset och behovet var så stort”, har Jessica Stark sagt.

Hon är medgrundare av Sup46, ett av de ”äldsta” och mest tongivande startupställena i Stockholm som i höst fyller fyra år. Det är en ganska ansenlig ålder i ett snabbväxande ekosystem. 

Sedan starten har SUP46-bolagen tagit in drygt 1,3 miljarder kronor i riskkapital. Bland medlemmarna finns bland annat larmbolaget Stilla, börsbolaget XMReality och drönarbolaget Spotscale.

Mojangs kontor, Maria Skolgata, Södermalm
Markus ”Notch” Persson bygger en sedelpress av pixlar

Foto:
Foto: Jesper Frisk

Kvarteret Tobaksmonopolet ritades av bland andra Ivar Tengbom och Eskil Sundahl för det dåvarande monopolet Svenska Tobaks räkning. I ett av husen, på Maria Skolgata, tillverkades det fram till 1967 cigaretter.

Idag är det beroendeframkallade varor av en helt annan sort som skapas i den kulturminnesskyddade fastigheten.

2012 flyttade tillväxtmaskinen Mojang in. Det året hade bolaget i kraft av sitt spel Minecraft en omsättning på 1,5 miljarder kronor och gjorde ett resultat på 580 miljoner kronor.

Helt osannolika siffror för ett bolag som grundats bara tre år tidigare. Men inte i spelbranschen.

Med pengar på fickan kunde Mojang även kosta på sig ett flådigt kontor på Södermalm i Stockholm.

Influerat av viktorianska herrklubbar, så beskriver arkitektbyrån inredningen på kontoret. Golvet är skotskrutigt, och det finns en bar och ett biljardbord. Det stora konferensbordet i mahogny är handplockat från England och har vaxats och polerat 18 gånger. 
Foto:
Markus ”Notch” Persson, i mitten, tillsammans med Mojangs medgrundare Carl Manneh (till vänster) och Jakob Porser (till höger). Vid försäljningen år 2014 fick trion loss ungefär 18 miljarder kr. Foto: Nicklas Storbjörk

Grundaren Markus ”Notch” Persson har senare bland annat använt sin nyvunna rikedom för att snuva Beyoncé och Jay Z på en herrgård i Beverly Hills för 600 miljoner kronor och unnat sig ett flygplan för 250 miljoner kronor.

Kungliga Tekniska Högskolan
Superdatorer på 50-talet och techbolag på 2000-talet
Foto:
Gamla Tekniska Högskolan på Drottninggatan. Foto: I99pema/Creative Commons

1953 stod en superdator färdig i Tekniska Högskolans dåvarande lokaler på Drottninggatan. Binär Elektronisk Sekvenskalkylator, eller BESK, var Sveriges andra dator och utvecklades av statliga Matematikmaskinnämnden.

Under en kort period var BESK världens snabbaste dator och den behandlade bland annat väderdata för SMHI och beräknade vingprofiler för stridsflygplanet Saab 32 Lansen.

Ett litet missöde var dock att ett radioläckage från rören gick att lyssna av utanför högskolan med en vanlig bilradio, vilket inte lär ha roat storkunden Försvarets radioanstalt.

På Matematikmaskinnämnden, som bland annat hanterade BESK, sommarjobbade också en viss Ann-Marie Nilsson som programmerare. Hon skulle komma att få stor betydelse för Sveriges it-utveckling, genom att göra det billigare att surfa och ringa. I slutet av 80-talet upphandlade hon all statlig tele- och datakommunikation. Dessutom var hon med och bröt upp telemonopolet. Det sägs att det på skämt gjordes piltavlor med hennes ansikte på dåvarande Televerket.

Foto:
Foto: Jesper Frisk

Ett halvt sekel efter BESK har KTH-studenterna superdatorn i fickan istället, och den kommer från Apple eller Samsung.

Högskolan har varit en grogrund för många namnkunniga svenska techbolag. Antingen genom att studenterna eller forskarna har grundat bolag, som i fallet med exempelvis telefonboksappen Truecaller, eller för att studenterna har bidragit med sin tekniska kunskap, som i fallet med Spotify.


Kinneviks huvudkontor, Skeppsbron
Från skog till telekom till e-handel

Foto:
Foto: Jesper Frisk

Familjen Stenbeck har satt sin prägel på Gamla stan. 

Sedan 1971 har familjens bolag Kinnevik styrts från Skeppsbron i Stockholm. Huset ser äldre ut, men byggdes 1910. Sedan 1996 ställer familjen varje jul ut en gran utanför kontoret, som de påstår är världens största. I närheten, på Tullhus 2, ägde familjen Sveriges första bryggarpub. På Österlånggatan 17, i Kinneviksägda Gröna huset hade Jan Stenbeck en privatbostad.

Men genom maktbolaget Kinnevik har man satt en ännu större prägel på svenskt näringsliv.

Det grundades 1936 och den första generationen satsade på skog och industri.

Den andra generationen med Jan Stenbeck i spetsen behöll skogen men använde pengarna för att satsa friskt på dåtidens växande branscher, bland annat telekom och media.

Den tredje generationen, anförd av Cristina Stenbeck, lämnade till sist skogen, och har istället byggt upp en portfölj med tonvikt på tech i allmänhet, och e-handel i synnerhet. 

2009 gjordes den första investeringen i Zalando. Sju år senare var e-modebolaget det största innehavet i portföljen.

Alldeles nyligen sålde man sitt innehav i den tyska startupfabriken Rocket Internet, en affär som gav sex gånger pengarna. 

Pionen i Vita Bergen
En kärnvapenbunker på Södermalm stjäl showen från Julian Assange

Foto:
Foto: Jesper Frisk

Allt sedan Wikileaks bildades i slutet av 2006 har mediebevakningen kring organisationen varit intensiv. Inte minst därför att organisationen har spritt hemliga dokument med information om bland annat USA:s krig i Afghanistan och Irak, vicepresidentkandidaten Sarah Palins mail och interna dokument från Scientologikyrkan.

Även följetongen kring förgrundsgestalten Julian Assanges juridiska situation har skapat många rubriker genom åren.

Men i början av 2010-talet var det en gammal ombyggd kärnvapenbunker 30 meter under Vitabergsparken i Södermalm som tillfälligt spelade en av huvudrollerna i storyn om Wikileaks.

I datacentret Pionen, som tillhör internetleverantören Bahnhof, fanns nämligen Wikileaks huvudservrar. Det var alltså härifrån de för vissa statsmakter och organisationer så förtretliga dokumenten spreds.

Storyn blev inte sämre av att kärnvapenbunkern som byggts om till datacenter förde tankarna till en James Bond-film. Storögda reportrar från internationell media som CNN, BBC, Vice och Wired skrev långa reportage om Pionen i Vita Bergen.

Foto:
Bahnhofs vd Jon Karlung blickar ut över en del av Pionen. Foto: Youtube

Telefonplan
En industrigigant formar en stadsdel i Stockholm
Foto:
Foto: Jesper Frisk

1941 stod LM Ericssons toppmoderna och funktionalistiskt formgivna telefonfabrik färdig i stadsdelen Telefonplan. Anläggningen dominerade området i årtionden och räknas idag av riksantikvarieämbetet som ett av Sveriges viktigaste industriminnen.

Vid färdigställandet hyllades anläggningen från vänster till höger:
”En mönsteranläggning som saknar motstycke”, skrev tidningen Social-Demokraten.  Även Svenska Dagbladet instämde i hyllningskören, enligt Företagskällan.

Foto:
Uppfinnaren Lars Magnus Ericsson, grundare av Telefonaktiebolaget LM Ericsson, idag känt under namnet Ericsson. Foto: Jesper Frisk

Runtom fabriken uppfördes bostäder i funkisstil och företaget deltog i ansvaret för bland annat social verksamhet och kultur- och fritidsverksamheter i den lilla stadsbebyggelsen.

I början av 2000-talet lämnade Ericsson den numera k-märkta anläggningen och in flyttade istället Konstfack och Försäkringskassan.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies