Hoppa till innehållet

Guldruschen som kom av sig

Bitcoingruvorna sades vara Bodens biljett in i den digitala världseliten. Istället slutade det med fiasko. Di Digital har besökt en stad som landar hårt efter KNC Miners riskfyllda framtåg.

exten på insidan av dörren är det enda som antyder att KNC Miners fjärde datacenter ryms i ladan.
exten på insidan av dörren är det enda som antyder att KNC Miners fjärde datacenter ryms i ladan.Foto: Per Pettersson

(Di Digital/Boden) Utsidan av bitcoingruvan liknar en ladugård. Vårluften blåser igenom den 70 meter långa byggnaden och kyler ner dussintals containrar med datorer som går på högvarv.

På insidan av en av gaveldörrarna har någon penslat ”KNC” i falu rödfärg.

Bitcoinbrytaren KNC Miners prestigebygge, det fjärde datacentret i Boden, hann bara halvvägs innan bolaget sent i maj ansökte om konkurs. Men valutabrytningen är i full gång.

”Vi producerar bitcoin, helt enkelt”, säger platschefen Mikael Zackrisson intill stängslet som omger de tre andra datacentren.

”Vi har hallar fulla med specialdatorer som bara räknar fram algoritmerna som i slutändan ger bitcoin”, fortsätter han.

Foto: Per Pettersson

Platschef Mikael Zackrisson tar emot utanför KNC Miners datacenter i Boden några dagar efter konkursbeskedet. Foto: Per Pettersson

Det är tidigt på morgonen den första vardagen efter konkursen. Såhär års står solen högt på himlen redan till morgonkaffet. Beskedet kom via telefon från Stockholm på fredagseftermiddagen. Mikael Zackrisson var själv på semester när han talade med kollegerna.

Medarbetarna var ”givetvis deppiga”, säger han över datorfläktarnas konstanta dån.

Bara elen som KNC Miners bitcoinhallar förbrukar kan kosta omkring 150 000 kronor per dygn, enligt uppgift till Di Digital.

Etableringen av bolagets verksamhet i Boden, som inleddes för drygt två år sedan, har inneburit intäkter på cirka 60 miljoner kronor per år för kommun och leverantörer. 

Foto: Per Pettersson

Tanken har varit att en till byggnad skulle resas för att fullborda det som har kallats bitcoinbolagets ”megadatacenter”. Foto: Per Pettersson

”Hur hade man kunnat se detta i förväg?”

Frågan kommer från Erik Lundström, vd för Node Pole, ett bolag som marknadsför Norrbotten som en datacenterhub för kommuner och landstings räkning.

Så sent som i februari uppgav bolaget och kommunen att KNC Miners fjärde bitcoingruva, den som nu står halvfärdig, skulle bli ett ”megadatacenter”.

”Det har bara gått uppåt i den kommunikation vi har haft och den information vi har fått. Vi hade inte anat detta”, säger Erik Lundström.

Facebooks intåg i Luleå är det skinande exemplet på lyckade datacenteraffärer i Norrbotten. Men att locka KNC Miner till Boden handlade om något annat. Detta var en betydligt mer chansartad affär. Den volatila startupvärlden mötte något så pålitligt som överskottsel från Luleälven och Norrbottens isande kyla.

Det tog sin början på den franska Rivieran. Sent i maj 2013 hölls en europeisk datacenterkonferens i Nice. Kommunägda Bodens utveckling, med syfte att locka internetbolag till trakten, hade bildats bara några veckor tidigare.

Den svenska konferensdelegationen kom i kontakt med ett annat ungt bolag: KNC Miner. Mötet ägde rum flera månader innan det kraftiga prisrallyt i bitcoin under hösten 2013.
I slutet av januari 2014 stod det klart att KNC Miner skulle bygga sin första egna anläggning för bitcoinproduktion. Det skulle ske med förnyelsebar energi, och det skulle ske i Boden. Vd:n Sam Cole hyllade staden som en säker källa till vattenkraft.

Den hållbara valutabrytningen blev en succé. Det första datacentret kostade över 100 miljoner kronor att bygga men hade betalat sig redan efter åtta veckor, enligt bolagets budskap till investerare. På mindre än ett år omsatte KNC Miners verksamhet i Boden närmre en halv miljard kronor.

Foto: Per Pettersson

I KNC Miners fjärde datacenter står 80 containrar fulla med datorer som är igång. Foto: Per Pettersson

Bitcoingrävaren hyllades i trakten. KNC Miner var del av en ny ”digital och intellektuell infrastruktur” som skulle bidra med tillväxt i flera årtionden framöver, utfäste kommunen. Kommunalråd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet firade bolagets ankomst, genom vilken Boden hade tagit plats ”i den digitala världseliten”.

För KNC Miners del stod riskkapitalet på kö. Bland investerarna fanns svenska Creandum, Facebook-investerarna Accel Partners och Jonas Nordlander och Filip Engelbert, som senare sålde sina innehav i Avito för miljardbelopp.

I prospektet som kablades ut till investerare stod det att läsa om KNC Miners ”förstklassiga infrastruktur” i Boden.

Foto: Per Pettersson

Delar av KNC Miners fjärde datacenter i Boden har inte byggts färdigt. Foto: Per Pettersson

Erik Svensson, vd för det kommunägda bolaget Bodens utveckling, får i dag inte ihop lovorden från medier och investerare med KNC Miners plötsliga konkurs. ”De är välkända. Det som skrivs i tidningarna syns ju”, säger Erik Svensson.

Han tar emot i den för dagen soldränkta affärsbyn Boden Business Park, som Bodens utveckling förvärvade 2014.

Utan hyresintäkterna från KNC Miner hade det inte gått. KNC Miners finansiella limbo hotar en klar majoritet av Bodens utvecklings intäkter.

”Vad kommer nu att hända? Det var oväntat. Jag hade trott att detta kunde fortsätta”, säger Erik Svensson.

Foto: Per Pettersson

Kommunalrådet Inge Andersson (S) menar att Boden måste fortsätta att försöka locka datacenter till staden. Foto: Per Pettersson

Av de fem datacenter som har öppnats i Boden de senaste två åren står nu fyra i konkurs. För kommunstyrelsens ordförande Inge Andersson (S) råder det dock inga tvivel: det aggressiva arbetet för att locka stora internetbolag till trakten kommer att fortsätta.

”Det finns ingen anledning för oss att tappa sugen”, säger han.

”För Bodens kommun handlar det här om 16 arbetsplatser. Det handlar om en ny bransch under uppbyggnad. Investerare kanske mister en massa pengar. Men i det stora perspektivet är det en vanlig, enkel konkurs. Mer dramatiskt än så är det inte. Vad detta sedan innebär för bitcoin och sådär är ingenting vi behöver bry vår lilla hjärna om.”

Än har KNC Miners datacenter inte dragit sin sista suck. Produktionen är lönsam, enligt konkursförvaltaren. Åtminstone fram till den 10 juli, då den totala produktionen halveras från 3 600 mynt per dag till 1 800.

Anställda vittnar om en planenlig produktion som borde kunna locka köpare. Ett flertal intressenter ska ha hört av sig till konkursförvaltaren.

Ändå är framtiden oviss.

”Jag kan inte säga om detta ska hålla tio år eller två”, säger datacentrens platschef Mikael Zackrisson.

”Det är en ny verksamhet. Det kan gå upp och ner.”

Mer om KNC Miner och bitcoins framtid i veckans Digitalpodden:


http://embed.acast.com/digitalpodden/digitalpodden-darsprackbitcoin-bubblan

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl


Mer om KNC Miner-kollapsen:

Läs även: "Project Klondike" – Så övertalades investerarna att satsa i KNC Miner

Läs även: KNC-ägaren: "vi hade inte koll på produkten"

Läs även: Kommentar: "Rent nonsens om KNC-kollapsen"

Läs även: KNC-grundaren: "Kina har fördelar som vi inte känner till"



Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera