Hoppa till innehållet

Hans Bolander: ”Låga avgifter är centralt för robotrådgivare”

Robotrådgivning är här för att stanna. Den främsta nyttan är att nya aktörer bidrar till avgiftspress, bättre rådgivning och vassare fondval.

Bild: Jesper Frisk

Även om det är långt från den amerikanska boomen, där robotrådgivare enligt finanstidningen Barrons förvaltar 4 400 miljarder kronor, lär intresset öka i Sverige. Ny teknik och låga avgifter lär locka samtidigt som de fysiska bankkontoren läggs ned i snabb takt.

I en rapport under fjolåret dömde Pensionsmyndigheten ut robotrådgivning med omdömet ”begränsad konsumentnytta”. Robotar ger också ”liten nytta för pensionssparare” anser myndigheten och pekar på att det är bara att välja en billig globalfond och somna om.

Det ligger förstås en hel del i kritiken. Men myndigheten missar den största poängen, möjligheten att låta breda grupper få en vettig allokering mellan tillgångsslag efter vilja att ta risk. Pensionsmyndigheten skriver att fondroboten inte kan ersätta den ”rådgivning eller den diskretionära förvaltning med helhetssyn som i dag ges”. Men problemet har varit att rådgivningen antingen har varit usel och styrd av provisioner, eller bara nått ut till de mest förmögna. 

Ingen bryr sig om vanliga löntagare som vill spara några tusenlappar i månaden. De har fått nöja sig med storbankernas halvtaffliga bland- eller generationsfonder som någon bankanställd valt ut efter vad som är mest lönsamt för banken.

Låga avgifter är centralt om robotrådgivare ska lyckas. I USA finns det några få gratistjänster, som Axos Invest och Sofi Invest, men de flesta tar ut en grundavgift på cirka 0,3 till 0,4 procent av kapitalet. I Sverige ligger avgifterna lite högre, men Lysa sticker ut med låga 0,24 procent plus fondavgifter på cirka 0,15 procent. 

Enligt Opti, som har en grundavgift på 0,5 procent, har kunderna kunnat halvera sina tidigare fondavgifter och samtidigt höjt den förväntade avkastningen rejält genom rekommenderade fondval.

Det som robotrådgivning hittills saknar är möjligheten att se till hushållens hela ekonomi. I den bästa av världar bör sparandet ses i relation till vilka fastigheter som familjen äger, risk för arbetslöshet beroende på bransch, pensionslösningar, försäkringsskydd för familjemedlemmar och konsumtionsvanor.

Men även här lär tekniken bana väg för nya aktörer. Ett exempel är nystartade Citroneer som satsar på oberoende förmögenhetsförvaltning efter etablerade principer om portföljoptimering. Här finns utrymme för fler duktiga rådgivare.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera