Annons

Hans Bolander: ”Låga avgifter är centralt för robotrådgivare”

Foto: Jesper Frisk
Robotrådgivning är här för att stanna. Den främsta nyttan är att nya aktörer bidrar till avgiftspress, bättre rådgivning och vassare fondval.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Även om det är långt från den amerikanska boomen, där robotrådgivare enligt finanstidningen Barrons förvaltar 4 400 miljarder kronor, lär intresset öka i Sverige. Ny teknik och låga avgifter lär locka samtidigt som de fysiska bankkontoren läggs ned i snabb takt.

I en rapport under fjolåret dömde Pensionsmyndigheten ut robotrådgivning med omdömet ”begränsad konsumentnytta”. Robotar ger också ”liten nytta för pensionssparare” anser myndigheten och pekar på att det är bara att välja en billig globalfond och somna om.

Det ligger förstås en hel del i kritiken. Men myndigheten missar den största poängen, möjligheten att låta breda grupper få en vettig allokering mellan tillgångsslag efter vilja att ta risk. Pensionsmyndigheten skriver att fondroboten inte kan ersätta den ”rådgivning eller den diskretionära förvaltning med helhetssyn som i dag ges”. Men problemet har varit att rådgivningen antingen har varit usel och styrd av provisioner, eller bara nått ut till de mest förmögna. 

Ingen bryr sig om vanliga löntagare som vill spara några tusenlappar i månaden. De har fått nöja sig med storbankernas halvtaffliga bland- eller generationsfonder som någon bankanställd valt ut efter vad som är mest lönsamt för banken.

Låga avgifter är centralt om robotrådgivare ska lyckas. I USA finns det några få gratistjänster, som Axos Invest och Sofi Invest, men de flesta tar ut en grundavgift på cirka 0,3 till 0,4 procent av kapitalet. I Sverige ligger avgifterna lite högre, men Lysa sticker ut med låga 0,24 procent plus fondavgifter på cirka 0,15 procent. 

Enligt Opti, som har en grundavgift på 0,5 procent, har kunderna kunnat halvera sina tidigare fondavgifter och samtidigt höjt den förväntade avkastningen rejält genom rekommenderade fondval.

Det som robotrådgivning hittills saknar är möjligheten att se till hushållens hela ekonomi. I den bästa av världar bör sparandet ses i relation till vilka fastigheter som familjen äger, risk för arbetslöshet beroende på bransch, pensionslösningar, försäkringsskydd för familjemedlemmar och konsumtionsvanor.

Men även här lär tekniken bana väg för nya aktörer. Ett exempel är nystartade Citroneer som satsar på oberoende förmögenhetsförvaltning efter etablerade principer om portföljoptimering. Här finns utrymme för fler duktiga rådgivare.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer