Hoppa till innehållet

Hans Bolander: ”Låga avgifter är centralt för robotrådgivare”

Robotrådgivning är här för att stanna. Den främsta nyttan är att nya aktörer bidrar till avgiftspress, bättre rådgivning och vassare fondval.

Bild: Jesper Frisk

Även om det är långt från den amerikanska boomen, där robotrådgivare enligt finanstidningen Barrons förvaltar 4 400 miljarder kronor, lär intresset öka i Sverige. Ny teknik och låga avgifter lär locka samtidigt som de fysiska bankkontoren läggs ned i snabb takt.

I en rapport under fjolåret dömde Pensionsmyndigheten ut robotrådgivning med omdömet ”begränsad konsumentnytta”. Robotar ger också ”liten nytta för pensionssparare” anser myndigheten och pekar på att det är bara att välja en billig globalfond och somna om.

Det ligger förstås en hel del i kritiken. Men myndigheten missar den största poängen, möjligheten att låta breda grupper få en vettig allokering mellan tillgångsslag efter vilja att ta risk. Pensionsmyndigheten skriver att fondroboten inte kan ersätta den ”rådgivning eller den diskretionära förvaltning med helhetssyn som i dag ges”. Men problemet har varit att rådgivningen antingen har varit usel och styrd av provisioner, eller bara nått ut till de mest förmögna. 

Ingen bryr sig om vanliga löntagare som vill spara några tusenlappar i månaden. De har fått nöja sig med storbankernas halvtaffliga bland- eller generationsfonder som någon bankanställd valt ut efter vad som är mest lönsamt för banken.

Låga avgifter är centralt om robotrådgivare ska lyckas. I USA finns det några få gratistjänster, som Axos Invest och Sofi Invest, men de flesta tar ut en grundavgift på cirka 0,3 till 0,4 procent av kapitalet. I Sverige ligger avgifterna lite högre, men Lysa sticker ut med låga 0,24 procent plus fondavgifter på cirka 0,15 procent. 

Enligt Opti, som har en grundavgift på 0,5 procent, har kunderna kunnat halvera sina tidigare fondavgifter och samtidigt höjt den förväntade avkastningen rejält genom rekommenderade fondval.

Det som robotrådgivning hittills saknar är möjligheten att se till hushållens hela ekonomi. I den bästa av världar bör sparandet ses i relation till vilka fastigheter som familjen äger, risk för arbetslöshet beroende på bransch, pensionslösningar, försäkringsskydd för familjemedlemmar och konsumtionsvanor.

Men även här lär tekniken bana väg för nya aktörer. Ett exempel är nystartade Citroneer som satsar på oberoende förmögenhetsförvaltning efter etablerade principer om portföljoptimering. Här finns utrymme för fler duktiga rådgivare.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera