Annons

Helvändning gjorde Irland till skatteparadis – techjättarna frodas på den gröna ön

Anne Street i centrala Dublin och Leo Clancy, som arbetar med att locka utländska techbolag till Irland på uppdrag av staten.
Anne Street i centrala Dublin och Leo Clancy, som arbetar med att locka utländska techbolag till Irland på uppdrag av staten. Foto: Jack MIkrut (Di).
Apple, Facebook och Google bokför majoriteten av sina vinster utanför USA i Irland. Med hjälp av avancerad skatteplanering snuvas andra EU-länder, som Sverige, på miljardbelopp varje år. Här är historien om hur den lilla ön med fem miljoner invånare blev ett av världens största skatteparadis.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

(Di Digital/Dublin) ”Irland är väldigt bra positionerat för framtiden. Dublin är techhuvudstaden i Europa.”

Irlands regeringschef Leo Varadkar skräder inte på orden när han, mitt under brinnande brexitförhandlingar, tagit sig tid att besöka en techkonferens i huvudstaden.

Vissa kanske skulle motsäga honom och hävda att Berlin, London eller Stockholm är motorn i den europeiska tekniksektorn. Men Leo Varadkar har en poäng.

De amerikanska techjättarna Apple, Facebook, Google, Microsoft och Twitter har samtliga valt att förlägga sina europeiska huvudkontor på Irland.

Leo Varadkar är regeringschef på Irland sedan 2017 och representerar det liberalkonservativa partiet Fine Gael.
Leo Varadkar är regeringschef på Irland sedan 2017 och representerar det liberalkonservativa partiet Fine Gael. Foto: Jack Mikrut (Di).

Enligt Bureau of Economic Analysis, en statlig myndighet i USA, gjorde multinationella amerikanska företag en sammanlagd vinst på nästan 800 miljarder kronor på Irland under 2017. Det motsvarar en tredjedel av deras totala vinster som registrerades i hela EU samma år, trots att Irland är ett av Europas minsta länder med knappt 5 miljoner invånare.

Irland är inte skatteparadis för vanliga medborgare. Det är bara att titta i min egen deklaration.

Det beror på att de intäkter och vinster som techjättarna genererar i övriga europeiska länder, till exempel Sverige, i regel skeppas vidare till Irland. Anledningen är att alla irländska regeringar ända sedan slutet av 1950-talet drivit en mycket offensiv skattepolitik.

”Vi missade den industriella revolutionen. Irlands ekonomi har alltid varit väldigt beroende av jordbruk. När vi blev själständiga från Storbritannien tvingades många migrera utomlands. Till slut insåg vi att vi behövde testa något annorlunda”, säger Leo Clancy.

Han är chef över teknikbolag på IDA Ireland, en statlig organisation med 340 anställda som arbetar med att locka utländska investeringar till landet.

”I dag är vår största konkurrensfördel den stora talangbasen och vårt utbildningssystem, därefter tillgången till den europeiska marknaden och engelsktalande medborgare. Sedan kommer skattefördelar – nivåerna börjar ändå jämna ut sig världen över. Det var mycket viktigare för 20 år sedan”, säger Leo Clancy.

Leo Clancy har tidigare arbetat elva år på den svenska telekomjätten Ericsson, som har verksamhet på Irland.
Leo Clancy har tidigare arbetat elva år på den svenska telekomjätten Ericsson, som har verksamhet på Irland. Foto: Jack Mikrut (Di).

Bolagsskatten i landet uppgår på pappret till 12,5 procent, den näst lägsta i hela EU. Under det senaste halvseklet har den stadigt sänkts från nivåer kring 50 procent.

Men enligt de flesta självständiga studier är den effektiva skattesatsen på Irland i dag ännu lägre, mellan 2,2 och 4,5 procent.

De flesta framstående akademiker i ämnet, samt fristående organisationer som Oxfam, är i dag överrens om att Irland möter många av kriterierna för att räknas som ett skatteparadis.

Problemet är att de irländska myndigheterna tillåter bolagen att vara skatteskyldiga någon annanstans

En av kritikerna mot den irländska skattepolitiken är Jim Stewart, professor i ekonomi på det anrika universitetet Trinity College i Dublin.

”Irland är inte skatteparadis för vanliga medborgare. Det är bara att titta i min egen deklaration. Men när det kommer till företag har Irland många av de symptom som kännetecknar ett skatteparadis”, säger Jim Stewart, som tidigare agerat expert åt det irländska finansdepartementet i flera utredningar.

Att den effektiva skattesatsen är så pass låg beror på att aggressiv skatteplanering tillåts i landet, och till och med uppmuntras av regeringen. Feargal O'Rourke, skattejurist på revisions- och konsultjätten PWC, har beskrivits som arkitekten bakom det ökända upplägget ”Dobule Irish”. Av somliga politiker har han hyllats som en ”nationell hjälte”.

När EU-tvingade fram en avveckling av ”Double Irish” 2014 uppkom i stället nya former av skatteplanering i landet. Det handlar om komplicerade upplägg som utnyttjar gråzoner inom systemen för royalty-betalningar, internfakturering och immateriella rättigheter. I många fall skickas stora delar av vinsterna i slutänden vidare från Dublin till brevlådeföretag på Kanalöarna eller i Karibien.

”Företagen är juridiskt registrerade här och lyder under irländsk lag. Här för de sina bokslut och har alla sina tillgångar och merparten av sina anställda i Europa. Men problemet är att de irländska myndigheterna tillåter bolagen att vara skatteskyldiga någon annanstans”, säger Jim Stewart.

”Irländska myndigheter menar att de inte styrs eller kontrolleras här. Men hur kan de hävda det? De har inga anställda på Bermuda, till exempel, och där skapas noll av värdet”, säger han.

Läs mer: Google flyttade 204 miljarder kronor till paradisö – för att undvika skatt

Jim Stewart i det kända biblioteket på Trinity College. Numera tar universitetet betalt av nyfikna turister för att delfinansiera utbildningsverksamheten.
Jim Stewart i det kända biblioteket på Trinity College. Numera tar universitetet betalt av nyfikna turister för att delfinansiera utbildningsverksamheten. Foto: Jack Mikrut (Di).

Den irländska ekonomin är fortfarande bräcklig och återhämtar sig från en recession efter finanskrisen 2009.

Dessförinnan hade den irländska ekonomin gått som tåget och fick smeknamnet ”den keltiska tigern”. Mellan 1987 och 2007 växte Irlands BNP med 229 procent, medan samma siffra i USA var 161 procent och 152 procent i Storbritannien.

Ett bevis på känsligheten i Irlands statsfinanser är att landets centralbank valt att slopa mätningen av BNP till förmån för ett egenkonstruerat mått för tillväxt.

Under 2015 växte nämligen landets BNP med hela 26 procent på ett år. Det berodde på att Apple och flera andra techbolag förde över mycket värdefulla immateriella rättigheter till landet av skatteskäl. All försäljning kopplad till dessa började nu bokföras på Irland, trots att produkterna i regel inte tillverkas eller utvecklas i landet.

Den kände ekonomen Paul Krugman har kritiskt kallat situationen för ”leprechaun-economics”, efter det mytiska sagodjuret från Irland.

”Det avspeglar den irländska ekonomin väldigt väl i mina ögon. Det är vilseledande att låtsas som att bokförings- och skattemässiga effekter inte påverkar våra finanser i stor utsträckning”, säger professor Jim Stewart vid Trinity College.

Gammalt möter nytt i Dublin.
Gammalt möter nytt i Dublin. Foto: Jack Mikrut (Di).

I en ny rapport från Internationella valutafonden, IMF, hävdas att två tredjedelar av alla utländska direktinvesteringar på Irland, värda motsvarande 5 300 miljarder kronor, utgörs av så kallade ”fantominvesteringar”.

Det innebär att pengarna förs mellan ”tomma skalbolag” och inte ”har någon riktig affärsverksamhet”. I Sverige ligger samma andel under 10 procent.

”De flesta irländare arbetar inte på dessa techbolag och deras faktiska ekonomiska påverkan är relativt begränsad. Över de 40 senaste åren kan vi se en stadig nedgång i hur mycket material och tjänster de köper av andra irländska bolag. De behöver i princip bara anställda och bredband, men ingen paketering av fysiska varor, till exempel”, säger Jim Stewart.

Del 2 i serien: Techjättarnas gräddfil delar Dublin

Del 3 i serien: Professorn: Brexit kommer att avslöja Irlands beroende av techbolagen 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies