Annons

High score för svenska spelbolag

Häpnadsväckande höga marginaler för svenska spelbolag.
Häpnadsväckande höga marginaler för svenska spelbolag. Foto: Kollage: Eric Bergh
Sveriges spelutvecklare kan glädjas åt sällan skådad lönsamhet. I fjol drog de största utvecklarna in sammanlagt 25 miljarder kronor – varav 7 miljarder i vinst.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

De svenska spelbolagen drar in miljarder kronor varje år. Succéspel som Candy Crush Saga, Minecraft och Star Wars Battlefront säljs i miljoner exemplar.

Under den senaste redovisningsperioden hade Sveriges tre största spelutvecklare – King, Mojang och EA Dice – tillsammans en omsättning på över 22 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor i ren vinst.

Di Digitals genomgång av 20 spelutvecklare visar att hälften av bolagen redovisar rörelsemarginaler på över 30 procent.

För en del av bolagen är vinstmarginalerna häpnadsväckande höga. Sticker ut mest gör Robtop Games, som drivs av en 29-årig entreprenör i Upplands Väsby, som omsatte 82,4 Mkr under fjolåret. Rörelseresultatet blev hela 79,7 Mkr – därmed en vinstmarginal på 96 procent.

Läs även: Miljonerna regnar över spelundret från Upplands Väsby

Även Skövde-bolaget Coffee Stain Studios har en skyhög marginal, i deras fall 70 procent. Spelstudions succéspel Goat Simulator sålde för 100 Mkr under 2015, med en vinst på runt 70 Mkr.

Liksom många andra internetbolag behöver spelbranschen betydligt färre anställda för att skapa lika stora värden som i den traditionella industrin. Robtop Games, med närmare 80 Mkr i vinst i fjol, är ett enmansföretag. De två grundarna bakom Malmöbolaget Mediocre, som hade en marginal på 40 procent förra året med en vinst på 12 Mkr, har inte heller några anställda utan tar in konsulter vid behov.

I jämförelse med andra techbolag, där det krävs långsiktiga planer för att nå lönsamhet, har spelbolagen kortare cykler där varje nytt spel snabbt kan ge en indikation på hur det går. Det enligt Johanna Nylander, samhällsansvarig på branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Det finns inga risker för en bubbla i ett spelföretag. Man väntar inte på att få in en massa användare som med andra digitala tjänster. När spelet väl är ute går det ganska snabbt att se om det kommer att lyckas eller inte. Sedan handlar det om att göra fler spel”, säger Johanna Nylander.

Även de större spelbolagen har stora marginaler jämfört med andra techbolag. Di Digital avslöjade nyligen att Minecraft-bolaget Mojang noterade en vinst på 2 miljarder kronor och en vinstmarginal på 47 procent under sin senaste redovisningsperiod.

En stor del av Mojangs kostnader utgörs dessutom av licensbetalningar till det egna moderbolaget Mojang Synergies, så i praktiken är vinstmarginalen ännu högre.

För spelutvecklaren Dice, som ägs av Electronic Arts, är de egentliga intäkterna högre än vad som visas i det svenska bolagets handlingar eftersom försäljningen sker på andra håll i koncernen.

Läs även: Mojangs vd talar ut: ”Vi är per definition ett one-hit-wonder”

King, som köptes av amerikanska Activision Blizzard hösten 2015, leder försäljningsligan med en omsättning på 17 miljarder kronor under fjolåret. Spelutvecklaren har samtidigt en rörelsemarginal på 40 procent.

I jämförelse hade betalbolaget Klarna en rörelsemarginal på 4,6 procent under 2014.

Foto: Jesper Frisk
Johanna Nylander på Dataspelsbranschen ser stor potential bland de svenska spelbolagen. Foto: Jesper Frisk.

”Man kan jämföra med till exempel Spotify som utöver sina intäkter tar in miljardbelopp och Twitter som har väldigt många användare men som fortfarande inte har hittat sin affärsmodell. Det finns inget spelföretag som har kommit dit utan en fungerande affärsmodell”, säger Johanna Nylander.

Endast fyra av spelbolagen som Di Digital har undersökt är börsnoterade i Sverige. Bäst går det för Starbreeze, med en rörelsemarginal på 20 procent och ett så kallat PE-tal på 86.

Det innebär att bolaget värderas till 86 gånger vinsten, vilket är högt i jämförelse med andra spelbolag.

Det är som Starbreeze och Paradox – ‘go big or go home’

Carl Armfelt, fondförvaltare för Swedbanks Roburs fond för ny teknik, anser dock att Starbreeze har en annan affärsmodell som går på tvärs med de korta cykler som Johanna Nylander pratar om.

”Starbreeze har bevisat för alla andra spelutvecklare i världen att man kan driva ett varumärke som spelet Payday i fyra år och under en lång period ha en ganska god lönsamhet. Istället för att tjäna 80 procent av intäkterna de närmaste veckorna efter spelsläppet har Starbreeze vänt upp och ner på det och släpper ett litet första spel för att sedan lägga krutet på expansion och nedladdningsbart innehåll”, säger Carl Armfelt.

Läs även: Swedbank Robur storhandlar i Starbreeze – blir näst största ägare

Swedbanks Roburs fond för ny teknik har investerat i både Starbreeze, Stillfront och Paradox Interactive, som börsnoteras på First North under tisdagen.

Carl Armfelt anser att framtiden ligger hos de stora spelbolagen med fler anställda och större utvecklingsbudgetar.

”Det kommer alltid att finnas ett team med fyra personer i en källare som gör något från scratch, men i framtiden kommer det att vara de största bolagen som är duktiga på det. Det är som Starbreeze och Paradox – ‘go big or go home’”, säger Carl Armfelt.


Läs även: Mediocres vd: ”Misstag att harva på med samma spel”

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies