Hoppa till innehållet

H&M Colabs startupnota: 250 miljoner

H&M:s investeringsgren har under tre år gått in med 250 miljoner kronor i mindre techbolag. I portföljen finns nu ett "tiotal” bolag, säger Colab-chefen Nanna Andersen till Di Digital.

Nanna Andersen ansvarar för H&M:s investeringsgren Colab.
Nanna Andersen ansvarar för H&M:s investeringsgren Colab.Foto: TT/Press

Under flera år har H&M investerat i teknikorienterade bolag som på olika sätt angränsar till modejättens kärnverksamhet.

Man har backat bloggaren Kenzas klädmärke Ivyrevel, investerat i marknadsplatsen Sellpy och bildat ett textilbolag i Skåne ihop med Ikea.

Först under H&M:s kapitalmarknadsdag i mars framkom det hur mycket kapital som gått åt till den särskilda investeringsgrenen, som kallas Colab. 230 miljoner kronor hade bolaget då investerat.

I dag har den siffran ökat till 250 miljoner kronor. Det säger Colab-chefen Nanna Andersen i en intervju med Di Digital.

”Vi har inte satt av någon specifik summa pengar. Vi investerar när vi tror på entreprenören och affärsidén”, säger hon.

Läs mer: Nätmodeveteranen: Det här är inte H&M:s räddning

Colab tar minoritetsandelar i unga bolag indelade i tre olika områden. Det rör sig antingen om hållbart mode, innovativa affärsmodeller eller det man internt kallar för ”enablers”, det vill säga starka entreprenörer med sin egen stil och uttryck.

Hittills har Colab plockat in ett ”tiotal” bolag i portföljen. Bland dessa finns brittiska Worn Again, textilbolaget Renewcell och budbolaget Budbee, där man sedan i våras samsas med Kinnevik på ägarlistan.

”Vi vill samarbeta med entreprenörerna och investera bortom kortsiktig finansiell avkastning. Vi investerar bara där vi kan göra en stor skillnad för entreprenörernas resa framåt”, säger Nanna Andersen.

Hon nämner att Colab även har investerat i Thread.com, en digital stylingtjänst som väljer plagg att föreslå genom maskininlärning.

”Man ska enbart se produkter som man potentiellt är intresserad av. Målet är att demokratistera mode genom att alla ska kunna ha en egen personlig stylist.”

Det kanske mest uppseendeväckande med Colab är H&M:s samarbetspartners. Tree To Textile, som producerar tyg av trämassa i Skåne, är samägt med Ikea.

”Det är väldigt enkelt. Vi har båda intressen av att investera i mer hållbar textilproduktion”‚ säger Nanna Andersen.

H&M släppte också i vintras in Zalando, en av bolagets stora konkurrenter inom e-handel, som delägare i Ivyrevel.

”Vi har en öppen dialog mellan oss tre. Förhoppnignsvis leder det till att bolaget når sina mål.”

Podd: ”Därför möts Zalando och H&M i Kenzas bolag” 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera