(Helsingfors/Di Digital) Hyperloop är en transportlösning som bäst liknas vid rörpost. I stället för att färdas på spår bygger hyperloopen på en idé om kapslar som rör sig i ett rör upphöjt ovanför marken. För att kunna ta sig mellan exempelvis Göteborg och Stockholm på en halvtimme, töms röret på luft. Utan luftmotstånd kan hastigheten därför komma upp i 1 000 kilometer i timmen.
Projektet kan verka taget ur en avlägsen framtid men Hyperloop One vill se ett fungerande system redan om fyra år. Bolaget förväntar sig att deras första hyperloop för gods ska lanseras år 2020 och en persontransport ett år efter.
”Vi ser inte det här som ett framtidsprojekt. Vi gör det här nu”, säger Hyperloop Ones globala utvecklingschef Alan James när Di Digital träffar honom i Helsingfors.
Nu har Hyperloop One siktet inställt på Sverige. Bolaget har fört samtal med olika kommuner och landsting där en hyperloop skulle kunna byggas. Alan James är tystlåten om övriga samtal som pågår.
Vi ser inte det här som ett framtidsprojekt. Vi gör det här nu.
Bakom utvecklingen av ett hyperloop-system står superentreprenören Elon Musk, huvudpersonen bakom elbilsföretaget Tesla, rymdföretaget SpaceX och solenergibolaget Solar City. 2013 publicerade han ett 57-sidigt dokument som beskrev hur ett nytt transportmedel, som han kallade ”hyperloop”, skulle kunna byggas. Sedan dess har ett antal bolag startats för att bli först.
”Vi har tagit in uppemot 100 miljoner dollar som tar oss igenom teststadiet. Under första kvartalet 2017 kommer vi att kunna köra vår första hyperloop i ett lufttömt rör”, säger Alan James.
Hyperloop Ones globala utvecklingschef Alan James vill se en hyperloop i Sverige. Foto: Pasi Murto.
Hyperloop Ones grundare Shervin Pishevar och Brogan Bambrogan har nära band till Elon Musk och har attraherat investeringar både från kända riskkapitalbolag och från det franska järnvägsbolaget SNCF.
I Nederländerna tror man så mycket på hyperloop-tekniken att myndigheten för infrastruktur och miljö vill att landet ska bli först ut. Samtidigt arbetar Hyperloop One tillsammans med KPMG, Ramböll och advokatbyrån Setterwalls på en idéstudie för att bygga en lösning för transport mellan Helsingfors och Stockholm.
Det är inte en bra idé att spendera massor av pengar på förlegad teknologi.
Bakom initiativet att koppla ihop Finland och Sverige med en hyperloop står FS Links som är baserat på Åland. Efter att ha läst Elon Musks dokument tog bolagets grundare kontakt med Hyperloop One för att sälja in idén om en hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm.
”Vi investerade i FS Links för att även om det inte är den lättaste rutten i världen, på grund av Östersjön, så kan den visa hur hyperloop kan fungera bättre än andra tänkbara rutter”, säger Alan James.
Även om en hyperloop skulle dra mindre energi än tåg, kunna stanna på flera ställen utan att tappa fart och inte bryta landskapet på samma sätt som järnvägsspår gör, eftersom dess rör skulle vara upphöjda ovanför marken, finns det många aspekter som återstår att bevisa innan idén blir verklighet.
Hyperloop One vill se den första hyperloopen i användning 2020. Foto: Hyperloop One.
”Det är väldigt tidigt än men visst tror jag att det kan fungera i slutändan och att bolaget kan lösa de tekniska problemen. Men vad de har kvar att visa är hur de ska klara av kapaciteten, med tanke på att kapslarna är ganska små, säkerheten om röret exempelvis går sönder och hur växlingen vid olika stopp ska fungera”, säger Sebastian Stichel.
Maria Börjesson, docent i transportanalys vid KTH, är en av de tyngsta kritiska rösterna till byggandet av höghastighetståget genom Sverige, mycket på grund av kostnaderna. Hon är också osäker på om hyperloop kan bli en realistisk transportlösning.
”Vi är bara i början av i hela digitaliseringsvågen. Hyperloop-tekniken är en bland flera som kommer att komma, men man har inte sett ett riktigt exempel vilket talar emot hyperloopen. Det är även ett kommersiellt företag som marknadsför sin grej och man får ta det med en nypa salt”, säger Maria Börjesson.
Samtidigt nöjer sig inte Hyperloop One med att föreslå en fast förbindelse mellan Finland och Sverige. Nu utmanar bolaget den pågående förhandlingen om att binda samman Sveriges största städer med höghastighetståg.
Vi är bara i början av i hela digitaliseringsvågen.
Höghastighetståg ska enligt beräkningar ta 2,5 timmar mellan Stockholm och Malmö. Enligt Alan James skulle en hyperloop kunna göra samma sträcka på 40 minuter och dessutom vara billigare att bygga. Enligt Trafikverkets möjligen optimistiska kostnadskalkyl skulle den planerade höghastighetsbanan ha en prislapp på 230 miljarder kronor. Enligt Hyperloop One skulle samma sträcka med hyperloop kosta mindre än 170 miljarder kronor.
”Det är bra att Sverige vill få med allmänheten bakom stora infrastrukturprojekt. Det är däremot inte en bra idé att spendera massor av pengar på förlegad teknologi. Vi förväntar oss att hyperloop kommer att leverera 3,5-4 gånger värdet i jämförelse med höghastighetståg”, säger Alan James.
Den aggressiva planen att ha en fungerande hyperloop för gods- och persontransport inom några år kommer med all sannolikhet att försenas på grund av säkerhetsåtgärder och regler. Det hindrar däremot inte Alan James framtidsvision.
”Varje nytt transportsystem kommer med en risk. Alla ser det som en risk. Mitt favoritexempel är när bilen introducerades i Storbritannien. Man krävde att en man med en röd flagga gick framför bilen för att förhindra att bilen skulle köra snabbare än 6 kilometer i timmen, för att det skulle skrämma hästarna”, säger Alan James.
”Även hyperloopen kommer att möta sin man med röd flagga, men en sak jag är säker på – de röda flaggorna kommer att överges.”
Fakta: Det här är en hyperloop
Strax efter att Elon Musk släppt sitt hyperloop-dokument grundade Shervin Pishevar och Brogan Bambrogan företaget Hyperloop Technologies (numera Hyperloop One). Shervin Pishevar är en tidig investerare i Uber, Airbnb och andra Silicon Valley-bolag och som har nära band till Elon Musk. Brogan Bambrogan har tidigare arbetat som ingenjör på Elon Musks rymdbolag SpaceX.
Hyperloop One har tagit in uppemot 100 miljoner dollar, över 830 miljoner kronor, i kapital, varav närmare hälften kommer från Shervin Pishevars investmentbolag Sherpa ventures. Bland de andra investerare finns det franska järnvägsbolaget SNCF och Khosla ventures.
Läs även: Han vill ta Elon Musks hyperloop till Sverige
Risto Penttilä är mannen som vill att Elon Musks supertåg mellan Sverige och Finland blir verklighet. Tågen skulle gå över 1000 kilometer i timmen och kan bli både billigare och miljövänligare än vad som är möjligt med nuvarande teknik, säger han.
Läs också: Får Slovakien EU:s första hyperloop?
I Sverige planeras snabbtåg som kan färdas i 300 km i timmen. I Slovakien satsar man istället på Elon Musks hyperloop, med dubbla topphastigheten.
