Hoppa till innehållet

Indierna räddar svenska it-branschen

Fler högskoleutbildade från länder utanför EU söker sig till Sverige för att jobba. Den största gruppen är indier som söker sig till den ständigt personalhungriga it-branschen.

Jasmeet Singh Sethi (till vänster) och hans kollega Samidha Mahapatra, båda it-tekniker från Indien som kommit till Sverige för att jobba för Ericsson.
Jasmeet Singh Sethi (till vänster) och hans kollega Samidha Mahapatra, båda it-tekniker från Indien som kommit till Sverige för att jobba för Ericsson.Foto: Fredrik Sandberg (TT)

Jasmeet Singh Sethi tog en promenad under lunchrasten på Ericssons kontor i Indiens huvudstad New Delhi när telefonen vibrerade i fickan. Han fick frågan om han kunde tänka sig att byta land. 

Nu, fyra år efter flytten till Sverige och det nya jobbet på huvudkontoret i Kista utanför Stockholm, säger den 37-årige ingenjören att det var ett enkelt val.

”Jag hade varit i Sverige tidigare för att besöka kollegor, så jag kände till Stockholm och gillade stämningen här. Jag tyckte att det var en bra möjlighet för mig att axla en ny roll, så jag flyttade.”

Hans kollega, den 35-åriga analytikern Samidha Mahapatra från Bangalore som bott i Sverige sedan 2015, skrev på ett halvårskontrakt när hon flyttade. Sedan dess har kontraktet blivit en fast anställning

”Jag fäster mig mer och mer vid det här landet”, säger hon.

Under årets första sju månader beviljades drygt 4 100 arbetstillstånd till medborgare utanför EU som vill jobba med yrken som kräver längre högskoleutbildning. Siffran kan jämföras med knappt 3 600 under samma period 2017, enligt Migrationsverket. Ökningen är en fortsättning på en långsam uppgång som hållit i sig under de senaste åren.

Läs mer: Näringslivets krav: Stoppa kompetensutvisningarna 

Indierna dominerar bland de högutbildade arbetskraftsinvandrarna – gruppen utgör nästan två tredjedelar av dem som fått grönt ljus under 2018 att komma till Sverige för att anställas inom yrken med krav på fördjupad högskoleutbildning.

”Många av dem söker arbetstillstånd inom it-sektorn, gruppen står för nästan en fjärdedel av alla arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU, och många av dem får sina ansökningar godkända”, säger Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

Hon förklarar en del av den indiska dominansen med den växande indiska diasporan i Sverige. Vid årsskiftet fanns 17 000 indiska medborgare i Sverige, borträknat dem som även har svenskt medborgarskap, jämfört med 4 000 vid årsskiftet 2007-2008, enligt Statistiska centralbyrån.

Det gör det lättare för andra indier att få en bild av Sverige som land, något som är vanligt inom migrationen i stort.

Läs mer: Så ska kompetensutvisningarna stoppas – arbetsgivare kan krävas på skadestånd 

Samidha Mahapatra (till vänster) och Jasmeet Singh Sethi, it-tekniker på Ericsson.
Samidha Mahapatra (till vänster) och Jasmeet Singh Sethi, it-tekniker på Ericsson.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, säger att Indien är ett attraktivt land att rekrytera från eftersom indierna är duktiga på engelska. Samtidigt har landet många högutbildade inom branscher där svenska företag har svårt att hitta personal, däribland it-sektorn. 

Indierna söker sig i sin tur till Sverige på grund av det högre löneläget, men också eftersom indiska konsultbolag har etablerat sig i Sverige med affärsidén att anställa landsmän som sedan hyrs ut till svenska it-företag.

”De fyller en väldigt viktig funktion. Många gånger är det individer som besitter mycket kompetens och som bidrar i utvecklingsprojekt, och om de inte skulle vara där skulle projekten aldrig bli av, komma senare eller inte bli lika bra”, säger Patrik Karlsson.

Jasmeet Singh Sethi säger att han trivs i Sverige, att han gillar fikakulturen och hälsotänket, men att han är en världsmedborgare som kan tänka sig att jobba i andra länder.

”Svenskar är väldigt duktiga på att planera sina liv i flera veckor framöver, i Indien är det lättare att ringa en kompis och ta en spontan öl samma kväll”, säger han.

Samidha Mahapatra tror att hon kommer att flytta tillbaka så småningom.

”Det svenska samhället är väldigt inkluderande, och människorna är trevliga. Men när jag föreställer mig själv som gammal, med grått hår, ser jag mig i Indien och inte i Sverige”, säger hon.

(TT Nyhetsbyrån/Di Digital)

Läs mer: Startupsektorn i nytt politiskt upprop: ”Får inte bli en sidofråga” 

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera