Hoppa till innehållet

Indonesiens kronprinsessa i avtal med svenskt chattbolag

Svenska gruppchatt-bolaget Supertext storsatsar på Indonesien. Under måndagen tecknade man ett genombrottsavtal med Indonesiens kronprinsessa.

Indonesiens kronprinsessa Mangkubumi, på besök i Stockholm under veckan, tecknar avtal med svenska gruppchatt-bolaget Supertext.
Indonesiens kronprinsessa Mangkubumi, på besök i Stockholm under veckan, tecknar avtal med svenska gruppchatt-bolaget Supertext.

Startupbolaget Supertext har redan lockat miljontals användare till sin gruppchatt-tjänst. Tjänsten är gratis och kan användas till allt från text till bilder, video, ljud, emojis, stickers och egna teckningar.

”Supertext är en chattjänst som funkar med internet, men även utan. Den funkar med en smartphone, men även utan. Tekniken är patenterad och unik. Den funkar på alla telefoner och man behöver inte installera något”, säger Supertexts vd och medgrundare Martin Jacobson.

Supertext är en chattjänst som funkar med internet, men även utan. Den funkar med en smartphone, men även utan.

Bolaget har idag 22 medarbetare och tjänsten finns i Europa, Afrika och Sydostasien. Tillväxten ser mest lovande ut i tillväxtländer, där bredbandsnäten är oberäkneliga och svajiga. Supertext storsatsar exempelvis just nu på Indonesien, ett land med 260 miljoner invånare, utspridda över 17 000 tropiska öar.

”I Indonesien saknar häften av befolkningen mobilt internet. De har en fragmenterad infrastruktur. Det är ofta dyrt med data och många kunder är priskänsliga. Vi kan hjälpa dem spara pengar och lösa många av deras utmaningar”, säger Martin Jacobson.

Kronprinsessan Mangkubumi, Indonesiens ambassadör Bagas Hapsoro och Martin Jacobson, vd Supertext.
Kronprinsessan Mangkubumi, Indonesiens ambassadör Bagas Hapsoro och Martin Jacobson, vd Supertext.Foto: Pressbild

Med syfte att förbättra sjukvårdsystemet har Supertext nyligen genomfört ett testprojekt i provinsen Papua. Bolagets chattjänst används för koordinering och samordning av sjukvårdsresurser, och för att kunna upptäcka epidemier på landsbygden tidigare.

”Vår tjänst är särskilt bra när infrastrukturen brister exempelvis vid krisinsatser i samband med naturkatastrofer, då man ofta saknar internet”, säger vd:n.

Under måndagen presenterade bolaget resultatet av pilotprojektet för kronprinsessan Mangkubumi, från Yogyakarta, Indonesien, som är i Sverige under veckan. Hon är även ordförande för landets scoutrörelse. Som en del av besöket tecknade hon ett avtal som gör Supertexts tjänst tillgänglig för scouternas 22 miljoner medlemmar.

”Det är en jätteintressant användarbas för oss. Scouterna är unga och befinner sig överallt, inte minst på landsbygden där vår tjänst behövs allra mest”, säger Martin Jacobson.

Supertext grundades 2010 och har sedan dess tagit in cirka 60 miljoner kronor i riskkapital. Bland investerarna kan nämnas Sam Bonnier, som tidigare investerat i Fyndiq, och Joacim Odqvist, som byggt upp Scandinavian Parks & Resorts där Gröna Lund och Kolmården ingår. Styrelseordförande är Mikael Pawlo (NTL), grundare bakom Mr Green och Red Flag. 

Bolaget tjänar pengar genom avtal med telekombolag och storbolag. Under verksamhetsåret som slutade i augusti 2018 omsatte bolaget 2,1 miljoner kronor.

"Men 2019 ser spännande ut. Vi har flera jättepartnerskap och bör växa rejält”, säger Martin Jacobson. 

Fotnot: Indonesien är en republik. Mangkubumi är prinsessa för hovet i Yogyakarta på ön Java.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera