Bristen på ansiktsmasker har lockat till sig både seriösa säljare och bedragare till sociala medier. Instagram är ett populärt sätt att marknadsföra produkter på, då det är enkelt att lägga upp konton och länka vidare till olika säljkanaler. Fotoappen har över en halv miljard aktiva användare varje dag.
I början av mars gick Instagrams chef Adam Mosseri talesperson ut och sa att man hade stoppat alla annonser för ansiktsmasker.
Sedan dess har dock användare kommit på andra sätt att sprida sitt budskap om ansiktsmasker genom olika virala hashtaggar.
Det fristående analysföretaget Ghost Data har gjort en genomgång av publika inlägg på Instagram med olika hashtaggar kopplade till coronaviruset. De har också använts i kombination med hashtaggar om märken för olika ansiktsmasker, som N95, för att skriva inlägg med säljannonser.
I urvalet av över 99.000 inlägg har Ghost Data identifierat 25.000 inlägg och 10.450 konton på Instagram som säljer ansiktsmasker. De flesta säljarna kommer från Kina, men det finns även en spridning över USA, Ryssland och Storbritannien samt tretton andra länder.
Man har också sett att majoriteten av säljarna använder meddelandetjänsten Whatsapp och kinesiska Wechat för att kommunicera med kunderna. Det vanligaste betalsättet är PayPal.
”Försäljningen av varor utförs av säljare som inte är certifierade. Det finns inga garantier för att de utannonserade produkterna är äkta och säkra, för att inte tala om risken för en potentiell köpares hälsa och säkerhet”, skriver Ghost Data i rapporten.
Läs även: Myndighet ska granska influencers i kreditreklam
Även i Sverige finns det dem som försöker sko sig på försäljning av ansiktsskydd. Expressens sajt Dina Pengar rapporterade i mars om att vice partiledaren för Alternativ för Sverige, William Hahne, har startat en butik där han säljer ansiktsmasker för 249 kronor styck. Maskerna är slutsålda i handeln, där de vanligtvis kostar 29 kronor.
Anmälningarna mot William Hahnes butik har strömmat in till Konsumentverket, rapporterar SVT. Nu vill myndigheten se bevis på om påståenden kring flera produkter som säljs som skydd mot coronavirus stämmer.
