Annons

Inkassobranschen spår smäll till hösten – pekar ut krediter i e-handeln

Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso.
Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso.
Ännu syns ingen effekt från den pågående pandemin hos varken Kronofogden eller inkassobolagen. Men till hösten spår branschen att antalet inkassoärenden ökar markant. ”Snabba konsumtionskrediter inom e-handeln är en viktig orsak”, säger Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Branschorganisationen Svensk Inkasso ser än så länge ingen ökning av antalet inkassoärenden i Sverige. Det visar en rundringning bland medlemmarna som genomfördes i slutet av maj. 

”Det finns en fördröjning från att en faktura förfaller, tills att den överlämnas till ett inkassobolag. Men i varken mars, april eller maj har vi sett att betalningssvårigheterna har förvärrats”, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, med medlemmar som Intrum, Svea Inkasso och Alektum.

I sitt senaste månadsbrev spår dock branschorganisationen att antalet ärenden kommer att ”öka markant” under hösten. 

”Eftersom vi har erfarenheter från tidigare ekonomiska nedgångar vet att såväl sjukdom som arbetslöshet är två viktiga faktorer som påverkar människors betalningsförmåga”, säger Fredrik Engström. 

Han menar att riskerna ökade redan innan covid-19-krisen slog till. 

”Redan när vi gick in i 2020 såg vi en tendens till försämrad betalningsförmåga. Pandemin förstärker detta, men det tar tid innan permitteringar, sjukfrånvaro och ökad arbetslöshet slår igenom”, säger han. 

Konsumtionslån står för en knapp en femtedel av hushållens skulder, enligt en rapport från Finansinspektionen från 2019. Samma år uppgick svenskarnas skulder hos inkassobolag till 85,2 miljarder kronor, enligt Svensk Inkasso. Det är nästan det dubbla, jämfört med för tio år sedan. Siffran motsvarar merparten av alla skulder som är förfallna för betalning, men som ännu inte är betalda, enligt Fredrik Engström. 

”Hur mycket detta som ökar 2020 beror delvis på i vilken utsträckning långivare ger dispens till låntagarna av hänsyn till pandemin”, säger han. 

Var är problemen värst?

”Vi märker ju att de som tar många mindre konsumtionslån ofta har små marginaler och en svag ekonomisk ställning. Om de exempelvis förlorar jobbet är risken att de inte längre kan betala.”

Vad för slags konsumtionslån är mest problematiska?

”Generellt är det ju många kreditgivare i e-handeln som förmår folk att delbetala när de egentligen skulle kunna betala kontant. I många fall är det dåliga vilkor med riktigt höga räntor och avgifter. Jag tror många problem kopplade till det kommer dyka upp. Folk betalar av sina räkningar i en viss ordning, med utgifter för hemmet och telefoni som första prioritering.”

Läs mer: Hårdare kreditkrav väntar hos Klarna: ”Vi gynnas inte av krisen”

Som Di Digital har rapporterat i en lång rad artiklar sköts e-handlarnas betalningar ofta av kreditgivare som Klarna, Qliro och Svea Ekonomi. Ofta är deras räntesatser mycket höga vid delbetalning eller försenad betalning. När man delbetalar via Klarna uppgår krediträntan exempelvis till 19,9 procent. Utöver det tillkommer en så kallad ”administrativ avgift” på 29 kronor per månad. 

Den 27 mars röstade regeringen igenom ett nytt lagförslag som förbjuder betalbolag att erbjuda kredit som förvalt betalmedel vid e-handel. Lagen träder i kraft den 1 juli. 

Läs mer: Kickbacks och gratis kassalösning – så ser Klarnas gräddfil ut

Hur påverkas inkassobranschens lönsamhet av pandemin?

”Det stämmer inte att inkassobolagen gynnas av kriser. Det kanske blir fler ärenden, men lönsamheten blir sämre. Jag skulle säga att branschen följer konjunkturen rätt väl.”

Enligt Fredrik Engström behöver höstens väntade ökning av inkassoärenden inte nödvändigtvis leda till fler ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogden. 

”Blir betalningsförmågan försämrad kommer inkassobolagen att lösa fler ärenden på egen hand, exempelvis genom att lägga upp avbetalningsplaner som löper över tid. En mindre andel av ärendena skickas då vidare till Kronofogden, så detta kan faktiskt leda till en minskning av ärendena där”, säger han.

Totalt skickades 1,2 miljoner ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden 2019, vilket motsvarade cirka 13 procent av antalet nya ärenden. 

Även på Kronofogen väntar man sig att fler svenskar får betalningsproblem kopplade till konsumtionslån och coronakrisen.

”Det gör vi, även om vi inte sett några effekter ännu. Läget är ju svårbedömt. Fallande BNP och ökad arbetslöshet bör leda till fler fler skuldsatta. Men regeringens omfattande stödpaket, med korttidspermitteringar och höjda tak i a-kassan har ju minskat de ekonomiska effekterna av pandemin. Mycket beror på hur länge det hela varar”, säger Johan Krantz som är analytiker på myndigheten.

Han uppger att Kronofogden under ett par år har sett ett ökat antal krav kopplade bland annat till konsumtionslån från nischbanker och kreditgivare inom e-handeln.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer