Hoppa till innehållet

Internet fyller 50 år – startade med en krasch

De flesta tänker nog på 80-talet när man talar om internet och dess uppkomst. Men sanningen är att internet såg dagens ljus den 29 oktober 1969, och fyller därmed 50 år i dag. ”Från början var syftet att kommunicera forskningsresultat mellan olika universitet”, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen. 

Dagens industri var tidigt ute på nätet. I maj 1994 registrerades domänen di.se. Här är en tidig version av sajten 1996 och i mobilen från 2006.
Dagens industri var tidigt ute på nätet. I maj 1994 registrerades domänen di.se. Här är en tidig version av sajten 1996 och i mobilen från 2006.Foto: Di.

Det första meddelandet som någonsin skickats mellan två datorer ägde rum år 1969, då universitet UCLA sammankopplades till Stanford universitetet. Det första meddelandet som skickades var LOGIN, men redan efter de två första bokstäverna kraschade datorerna.

Två år senare skickades det första e-postmeddelandet. 18 år senare utvecklar Tim Berners-Lee det så kallade WWW, World Wide Web, som gjorde det möjligt att länka samman information, visa bilder och även ljud.

I Sverige började internet användas för omkring 40 år sedan då svenska universitet började kopplade upp sig. Syftet var att forskare på ett enklare sätt skulle kunna kommunicera forskningsresultat och att arbeta i från olika platser, något som redan var i full rull på andra sidan Atlanten. 

”Det gick ju inte direkt att transportera datorerna på den tiden som då var väldigt stora och otympliga”, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Det dröjde inte länge innan studenterna på universiteten började använda internet som ett sätt att kommunicera med folk världen över om andra saker. E-post börjades använda flitigt och det skapades nyhetsgrupper och forum, som gjorde det möjligt för alla att delta i.

”Sedan kom ju World Wide Web, i skiftet mellan 80- och 90-talet, därifrån tar det ordentlig fart. Användarvänligheten ökar i takt med att musen tillkommer och det går nu även att se bilder. Tidigare var det endast textbaserat”, säger Måns Jonasson.

Hade det inte varit för Tim Berners-Lee hade nog internet inte varit så som vi känner till det i dag.

”Han publicerade sitt protokoll för WWW och gjorde det öppet för alla att använda, något han inte tjänade en enda krona på”, säger Måns Jonasson.

Sverige ligger i framkant vad gäller användningen av internet. Hela 95 procent av svenskarna använder internet i dagsläget. Dessutom har Anne-Marie Eklund Löwinder fått ansvaret över en av internets alla nycklar. Av de 14 personer som har tillgång till nycklarna är hon ensam om att vara kvinna.

”Den första och enda kvinnliga personen med tillgång till en av internets nycklar. Även första kvinnan att bli vald i Hall of Fame också, på så sätt bidrar hon och Sverige till internets säkerhet”, säger han.

Nyckeln säkrar domäner på nätet. Det vill säga ”att när man skriver in exempelvis Polisen.se ska man också hamna på deras hemsida, och ingen annanstans”, förklarar Jonas Månsson.

Två gånger om året beger sig Anne-Marie Eklund Löwinder till USA för att delta i nyckelceremonin, där man byter ut nycklarna som en säkerhetsåtgärd.

Måns Jonasson lyfter fram en milstolpe inom internets historia som sticker ut lite mer. 

”1994 då Carl Bildt skickar ett mejl till Bill Clinton. Det första mellan två statsmän. Han förstod snabbt internets potential, samtidigt som de flesta såg det som en leksak.”

Internetstiftelsen firar internets 50-årsdag med tårta på kontoret. Uppfinningen är i stort sett lika viktig som hjulets uppkomst, om man frågar Måns Jonasson.

”Vi ska sjunga 'jag må hen leva'. Enligt oss är internet helt klart topp tre av världens viktigaste uppfinningar. Det möjliggör ju för oss alla att kommunicera fritt, det är värt att fira”, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera