Om alla konsumerade digital musik som familjen Albrecht skulle matchen redan vara avgjord.
Hans-Holger Albrecht har sju barn. Alla använder Deezer för att lyssna på musik.
”De ber mig om prenumerationer hela tiden”‚ säger MTG-veteranen, som sedan tre år tillbaka är vd för den franska Spotify-utmanaren.
”De säljer till och med in Deezer till sina vänner.”
Familjen Albrecht ger dock en snedvriden bild av marknaden.
Snällt räknat är Deezer i dag den fjärde största streamingtjänsten för musik efter Spotify, Apple och Amazon. Räknar man in kinesiska Tencents QQ Music och koreanska Melon hamnar Deezer på sjätte plats, enligt en analys.
Hans-Holger Albrecht föredrar att räkna snällt.
”Den som investerar i Deezer investerar i en global marknad. Vi är en av fyra spelare som kommer att klara sig inom musikstreaming efter Spotify, Apple och Amazon”, säger han till Di Digital.
Läs mer: Spotify bromsar in – kan skjuta på börsdebuten
År 2000 handplockades Hans-Holger Albrecht till vd-posten på Kinneviks MTG av Jan Stenbeck. Tolv år senare fick han samma roll på sfärsystern Millicom.
När startupbolaget Deezer utsåg honom till vd för tre år sedan såg den mångåriga börsdirektören inte ut som en given kandidat. Men sedan dess har techvärlden bara fortsatt att smälta ihop med det traditionella näringslivet.
Deezer är i sig lika delar revoltör och etablissemang. Målet är att digitalisera världens musikkonsumtion, en utveckling skivbolagen själva länge stretade emot. Samtidigt heter bolagets storägare Lev Blavatnik, som också äger skivbolagsjätten Warner Music.
”Vi är det skivbolagsvänliga alternativet”, säger Hans-Holger Albrecht.
Han passar in i kompromissen mellan tradition och förnyelse. Deezers vd bär ingen t-shirt med texten ”suits suck” – ett av Spotify-grundaren Daniel Eks signaturplagg – men han bär inte heller kostym.
Till Di Digitals intervju, som sker på ett av Lissabons tjusigare hotell, anländer han i något sorts mellanting: jeans, skjorta och dunväst.
”För några år sedan var jag nog ett oväntat namn i techsvängen”, säger han.
”Det var också en risk att gå från ett stort telekombolag till startup-miljön. Det har varit en läroprocess för mig – men också för Deezer.”
Hur menar du?
”Ja, kunde jag vara vd utan ett stort entourage? Kunde jag jobba mer med det dagliga och klara mig utan vissa strukturer? Det går också väldigt fort i techvärlden. Vid det här laget tror jag att jag klarar det. Samtidigt behövde Deezer ordentlig omsättning, stora kunder och infrastruktur när det kom till betalningar, kundtjänst, och så vidare.”
Han drar parallelen till MTG, där han började 1997, tre år innan han utsågs till vd.
”På den tiden var mediasvängen ganska hipp, men vi behövde tjäna riktiga pengar och behövde få vissa processer på plats.”
Just det där med att tjäna riktiga pengar har varit ett problem för Deezer.
Läs mer: Därför nobbar Spotify Stockholmsbörsen
Streamingtjänsten har varit helt beroende av mobiloperatörer som slussar användare till Deezer. Operatörer som Orange har med en rabatterad Deezer-prenumeration i sina mobilabonnemang likt den Telia haft med Spotify i Sverige.
Problemet var att många struntade i att ens börja använda Deezer. Efter gratisperioden kunde hela sjok av kunder plötsligt falla bort. Modellen gav marknaden skrämselhicka.
För två år sedan tvingades Deezer avbryta en planerad börsnotering eftersom investerarna inte visade tillräckligt intresse. Värderingen på omkring 1 miljard dollar ansågs för dyr.
Flera personer med insyn i streamingmarknaden uppger att Deezer fortfarande är helt beroende av att mobiloperatörer raggar kunder åt bolaget. Hans-Holger Albrecht medger att 80 procent av Deezers intäkter kom från operatörssamarbeten när han tillträdde.
”Men det är mindre viktigt nu. Vi vill inte vara för beroende av en telekomoperatör”, säger han.
Det sägs att Deezer är ganska beroende av operatörssamarbeten och att flera stora samarbeten är på väg att avslutas i år. Har du någon kommentar?
”Det stämmer inte. Siffrorna säger något annat. Mer än hälften av vår försäljning kommer från våra egna kunder. Det största samarbetet vi hade var med Orange och där har vi bytt modell. Tidigare ingick helt enkelt Deezer-konton i deras abonnemang. Nu säljer de Deezer till sina butikskunder.”
I år omsätter Deezer cirka 3 miljarder kronor, säger Hans-Holger Albrecht. Om siffran stämmer bör bolaget i dag värderas över unicorn-gränsen. Den passerade Spotify redan 2011.
Deezers strategi är att erbjuda mer lokalt nischade musikrekommendationer än sina konkurrenter. Snart vill streamingtjänsten dessutom lansera en helt ny ersättningsmodell, där lyssnarnas prenumerationspengar går direkt till artisterna de själva lyssnar på.
I dag hamnar alla pengarna i en pott för att sedan fördelas till artisterna i förhållande till lyssningssiffrorna. Det innebär alltså att varenda Spotify- eller Deezer-kund bidrar till stora artister som Katy Perry eller The Beatles – oavsett om de själva lyssnar på dem eller inte.
Läs mer: Martin Blomgren: ”Skördetid för ägarna – men inte för Spotify”
”När man köpte en CD förr i tiden gick alla intäkter direkt till den artisten. I dag fungerar det inte så. Därför får en jazzartist inte det han eller hon borde få eftersom de utgör en så liten del av den totala lyssningen. Samtidigt som de kanske har tusentals dedikerade fans”, säger Hans-Holger Albrecht.
Det streamingvärlden just nu väntar på är Spotifys börsnotering i New York. Listningen kommer att skapa transparens på streamingmarknaden, säger Deezer-chefen.
Det kommer alltså bli lättare för marknaden att uppskatta värdet på hans bolag.
”Med Deezer får man samma värdering men med en rabatt, eftersom marknadsledaren alltid värderas högre än konkurrenterna. Men jag vill inte spekulera om vår värdering offentligt.”
Är maktbalansen mellan skivbolagen och streamingtjänsterna på väg att skifta till er och Spotifys fördel?
”Det har redan hänt. Det sägs att våra svenska vänner på Spotify tågade på utan avtal med skivbolagen medan förhandlingarna om nya avtal pågick. Inget skivbolag drog tillbaka sin musik, direkt. Maktbalansen är mycket bra nu.”
Streaming är musikbranschens klart snabbast växande intäktskälla. Hälften av intäkterna uppstår numera digitalt. Trots framgången går ingen av streamingtjänsterna med vinst. Men avtalen med skivbolagen blir allt gynnsammare.
Läs mer: Det hemliga spelet bakom Spotifys börsnotering
Efter långa omförhandlingar med skivbolagen har Spotify, enligt uppgift till Di Digital, ökat sin bruttomarginal från 15 procent till över 20 procent. Marknadsledarens licensvillkor sprider sig till de andra streamingtjänsterna, säger Hans-Holger Albrecht.
Utvecklingen gör honom optimistisk.
”Man har tidigare ställt frågan om musikstreaming någonsin kommer att gå med vinst. För mig är den frågan helt irrelevant nu. Den kunde man ställa när 80 procent av intäkterna gick till skivbolagen. Så är det inte längre.”
”Tech har räddat musiken. När jag började för tre år sedan såg skivbolagscheferna inte streamingbranschens potential.”
