Annons

Investerare pekar ut ny trend – ger nya läkemedel och bränslen

Kollage: Irina Haivas, partner på riskkapitalbolaget Atomico, letar efter bolag som tänker nytt i gränslandet mellan biologi och datavetenskap.
Kollage: Irina Haivas, partner på riskkapitalbolaget Atomico, letar efter bolag som tänker nytt i gränslandet mellan biologi och datavetenskap. Foto: Atomico/Press och Sk/Unsplash
Efter digitaliseringen: biologiseringen? Genom att gifta samman biologi med datavetenskap vill pionjärerna ta fram nya läkemedel, labb-odlat kött och biobränslen. Och riskkapitalet strömmar till från bland annat Atomico, Goldman Sachs och H&M. ”Biologi 2.0 är ett fundamentalt skifte”, säger Irina Haivas, partner på Atomico.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Skype-grundaren Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomico pekade nyligen ut sammanflätningen av biologi med ny teknik som en av de största möjligheterna det här århundradet.

Förespråkarna hoppas att fler nya biologiska produkter ska lämna labben, avhandlas i styrelserummen och så småningom hamna på butikshyllorna. Labb-odlat kött, syntetisk spindelväv, biobränslen och nya läkemedel är några saker som det arbetas på i fältet.

”Biologiska processer är ett av de bästa verktygen vi har, men vi måste förstå och och kunna rikta dem. Det är där Biologi 2.0 kommer in i bilden”, säger Irina Haivas som är partner på Atomico och läkare utbildad vid Harvard, till Di Digital.

Det senare är riskkapitalbolagets namn på det nya fält som håller på att växa fram i gränslandet mellan biologi och teknik.

”Biologi 2.0 är varken tech eller biotech, utan en ny kategori av bolag som innebär att man tillämpar ingenjörskonst och datavetenskap inom biologi”, säger hon.

Den mest uppenbara ekonomiska potentialen för de här teknikerna finns inom läkemedelsindustrin

Fältet har inte helt skarpa konturer, men i kategorin ingår bland annat beräkningsbiologi för att ta fram nya läkemedel, AI-baserad diagnostik och syntetisk biologi.

Med det senare menas att 'skriva' DNA för att bygga helt nya biologiska delar eller system, eller modifiera redan befintliga. På sätt kan celler omvandlas till en sorts kemiska fabriker i människans tjänst, och tillverka nya material eller bränslen.

”Biologi 2.0 är ett fundamentalt skifte som kommer att äga rum de närmaste årtiondena. Det kommer att komma bakslag och löftena kommer inte att infrias över en natt”, konstaterar Irina Haivas.

Men längs vägen finns små vinster som kommer att ackumuleras, menar Atomico-partnern.

Enligt henne är den nya biologin intressant att tillämpa överallt där slutprodukten i någon form är biologisk.

”Den mest uppenbara ekonomiska potentialen finns inom läkemedelsindustrin. De lägger en stor del av budgeten på forskningen, men trots det har produktiviteten minskat. Biologi och datavetenskap ger en möjligt att hitta nya läkemedel snabbare och billigare”, säger hon.

Flera faktorer har samverkat för att göra området affärsmässigt mer intressant för Atomico och andra investerare.

Kostnaden för att läsa DNA har fallit, labbtekniken har förbättrats, det finns mer data och mer beräkningskraft än någonsin och dessutom har allt fler unga forskare och ingenjörer börjat ge sig in i näringslivet.

De senaste åren har bolag av den här typen tagit in stora summor riskkapital. 2018 investerades motsvarande drygt 35 miljarder kronor bara i företag som sysslar med syntetisk biologi, vilket är en fördubbling jämfört med 2017, enligt branschsajten Synbiobeta.com.

Ett exempel är amerikanska Bolt Threads, som för in spindel-DNA i jäst för att ta fram en syntetisk spindelväv, som har mottagit motsvarande 2 miljarder kronor.

Brittiska Synthace som har tagit in 500 miljoner kronor och vars mjukvaruplattform automatiserar biologiska experiment, är ett annat.

Ett tredje är amerikanska Zymergen, som mottagit över 5 miljarder kronor från bland annat Goldman Sachs för att med AI och robotik utföra experiment på mikrobers arvsmassa med målet att hitta nya läkemedel.

Ett bolag som Impossible Foods med sin veganska hamburgare, jag tror inte att det skulle ha hänt i Europa

Gingko Bioworks, grundat av MIT-forskare och med 7 miljarder kronor i kassan, försöker både ta fram organismer som ska kunna döda antibiotiska-resistenta bakterier och framställa vete- och risplantor som kan gödsla sig själva.

I Atomicos portfölj finns också ett antal nytänkande biologi-bolag så som Healx, som tar fram läkemedel med hjälp av AI, Kheiron Medical som diagnosticerar bröstcancer med sin mjukvara, och Memphis Meats.

De sistnämnda tar fram labb-odlat kött för masskonsumtion med hjälp av djurceller. Det skiljer Memphis Meats från det mer välkända och börsnoterade Beyond Meat som framställer växtbaserade alternativ till kött.

Läs mer: Vill odla oxfilé – tar in 1,5 miljarder kronor

Även i Sverige börjar det röra på sig. I april i år tog Enginzyme – som grundades 2014 och är sprunget ur Arrhenius-laboratoriet på Stockholms universitet – in 70 miljoner kronor från ett franskt riskkapitalbolag. De använder syntetisk biologi för att försöka hållbart tillverka bland annat gummi och plast.

Och även svenska investerare har visat intresse.

H&M:s investeringsgren Colab har exempelvis en ägarandel i det brittiska syntetisk biologi-bolaget Colorifix som färgar tyger med mikrober.

”De är mycket intressanta. Deras infärgningsteknik är mer hållbar och använder mindre vatten, energi och kemikalier än andra metoder. Om H&M-gruppen kan jobba nära dem så kan branschen på sikt få en skalbar och mer hållbar infärgningsmetod”, säger Nanna Andersen på H&M:s investeringsgren Colab, till Di Digital.

Läs även: H&M:s bolagsportfölj växer – här är klädjättens 15 innehav

Tyger som har gått igenom H&M-delägda Colorifix ”gröna” infärgningsteknik.
Tyger som har gått igenom H&M-delägda Colorifix ”gröna” infärgningsteknik. Foto: Colorifix

Men Sverige och Europa verkar generellt ha halkat efter i den biologiska revolutionen, eller, evolutionen.

”USA ligger längst fram inom syntetisk biologi, särskilt när det gäller startupbolag. Det är lite paradoxalt med tanke på den utmärkta forskning som finns särskilt i Danmark, men också till viss del i Sverige”, säger Jens Nielsen till Di Digital.

Han är professor på avdelningen för systembiologi vid Chalmers Tekniska Högskola och en av Nordens främsta experter på syntetisk biologi.

Hans dryga 500 forskningsartiklar har citerats över 20 000 gånger. Jens Nielsens forskning på fältet syftar bland annat till att låta jäst omvandla socker till biodiesel.

I dag leder han Bio Innovation Institute i Köpenhamn, en inkubator som finansieras av den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk. De beställer specifika projekt inom vissa områden – varav syntetisk biologi är ett. Men än så länge har han inte hittat några intressanta sådana, konstaterar Jens Nielsen.

Varför ligger Europa efter?

”Det finns färre riskkapitalister i Europa än i USA och de är lite mer konservativa. Ta ett sådant bolag som Impossible Foods med sin veganska hamburgare som har fått stort genomslag. Nu kanske det inte riktigt är syntetisk biologi, men jag tror inte att det skulle ha hänt i Europa”, säger han.

Irina Haivas på Atomico menar dock att Europa har potential. En fördel är den stora läkemedelssektorn och tillverkningsindustrin.

”Det finns också en innovationstradition och många starka universitet här. Dessutom är huggsexan efter talanger ännu inte lika påtaglig som i USA”, säger hon.

Finns det en risk att kunderna värjer sig mot nya biologiska produkter – såsom fallet har varit med exempelvis GMO (genetiskt modifierade organismer)?

”Det här fältet kommunicerar inte sin potential, eller sina svårförståeliga områden, på ett sätt som gör det rättvisa. Som grundare är det viktigt att se till att du inte blir missförstådd. Det finns etiska, regulatoriska och pr-mässiga aspekter som man måste ha koll på”, säger hon.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer