Svenska startupbolag inom e-handel drog i fjol in 670 miljoner kronor i riskkapital, enligt databasen Nordic Tech List. Bolaget som toppar listan är Mathem som 2017 tog in över 160 Mkr, följt av Babyshop med 150 Mkr.
Svenska e-handelsbolag med fokus på fysiska varor går som tåget. Men e-handel av tjänster ligger fortfarande långt efter.
Enligt betalföretaget Dibs årliga rapport om svensk e-handel omsatte varor, tjänster och resor totalt 109,5 miljarder kronor 2017. Av det stod tjänster för enbart 16 procent.
Samtidigt växte det segmentet med 47 procent i fjol. De mest populära tjänsterna är digitala medier som musik via Spotify, videoströmning på Netflix och böcker på Storytel.
”Tjänster var det som växte snabbast förra året och där kommer vi att se en fortsatt tillväxt de kommande åren. Ett område som växte allra mest var försäkringar”, säger riskkapitalbolaget Wellstreets medgrundare Sïmon Saneback.
Staffan Mörndal, partner på Verdane Capital med ett 30-tal e-handelsbolag i portföljen, ser också att försäkringsbranschen hotas av uppstickare på nätet. Men han menar att trenden även berör andra branscher med samma förutsättningar.
”Förutom försäkringsbolagen tappar även elbolag och många av banktjänsterna sin makt när konkurrensen på nätet ökar. Ju mer transparenta bolagen blir, desto lättare blir det att handla tjänsterna på nätet i stället för att gå till en tjänsteman på försäkringsbolaget”, säger Staffan Mörndal.
Verdane Capital investerade tidigt i Compricer, en jämförelsesajt för elavtal, försäkringar och andra tjänster, som senare såldes till mediekoncernen Schibsted. Och trots att privatpersoner har ökat sitt användande av digitala försäkringar och elavtal så går det långsammare här än i andra länder.
”I Storbritannien har man kommit längst där en stor majoritet köper sina försäkringar på nätet. Där använder man sig oftast av jämförelsesajter för att hitta det man vill ha”, säger Staffan Mörndal.
En annan trend som ännu ligger i startgroparna i Sverige är tjänster som kräver att vi släpper in utomstående i våra hem. Det kan vara leveranser av varor direkt in i kylen eller att ta hjälp av någon för att sätta upp hyllor eller annat hantverksarbete.
En av fjolårets mest uppseendeväckande investeringar på området var Ikeas investering i amerikanska Taskrabbit, ett bolag som fungerar som ett Uber för småjobb.
”Ikea ser det här som en nyckelkomponent i sin digitala strategi. Den här typen av jobb kommer nog att växa mycket men sen vet jag inte om vi svenskar är tillräckligt öppna för att släppa in främmande människor i våra hem”, säger Simon Saneback.
Andra typer av tjänster liknande Taskrabbit är Taskrunner som är en svensk konkurrent till Taskrabbit, Tiptapp som hämtar och kör i väg grovsopor till miljöstationer, Yepstr, med enklare sysslor för ungdomar, samt Techbuddy och Getgeek, som erbjuder en tjänst där teknikkunniga löser privatpersoners och småföretagares it-problem.
Läs mer: Ikea: Taskrabbit ska göra oss mer relevanta
Staffan Mörndal på Verdane har en annan förklaring till varför den här typen av e-tjänster ännu inte har blivit så stora i Sverige som i andra länder.
”Anledningen till att skiftet inte går så snabbt som det skulle kunna göra är att det finns en brist på den här typen av hantverkare i Sverige. En annan sak som motverkar det är att vi är så vana att göra allting själva, eftersom Sveriges skattesystem gör att det är rätt dyrt att få något installerat. Samtidigt är det många som efterfrågar den här typen av tjänster.”
