Av: Johannes Karlsson, reporter
Rim:
Ett stort land i öst vill vinna fördelar med teknik
Många svenska spelutvecklare svarar, ”kom hit!”
Varningarna blir allt mer högljudda
Frågan är om det Sveriges självständighet kan rubba
Motivering:
Debatten om kinesiska företagsköp i Europa kommer att bli ännu mer hätsk nästa år. De kraftigt försämrade diplomatiska relationerna mellan Kina och Sverige börjar därmed spilla över på techsektorn. Under 2019 blev den kinesiska techjätten Tencent inte bara delägare i ett, utan tre svenska spelutvecklingsbolag. Fatshark, Sharkmob och Stunlock Studios säkrade alla miljoner från grundaren Pony Mas maktbolag. Sedan tidigare har man också investerat i Paradox och strömningstjänsten Spotify.
Human Rights Watch har listat Tencent som ett av de bolag som understöder regeringens massövervakning av befolkningen, speciellt via appen Wechat. Säpos generaldirektör Klas Friberg gick nyligen ut i Di och påpekade att Kina använder sig av cyberangrepp, men även uppköp av svenska företag – för att få politiska och ekonomiska fördelar. ”Det är absolut en säkerhetsrisk, inte minst vad gäller viktiga startupbolag i Sverige”, sa han.
Även om politikerna skulle vilja stoppa de kinesiska företagsköpen är det svårt att reglera det i lagen, eftersom vi har en stark äganderätt i Sverige. Men jag tror att kritiken kan växa mot de entreprenörer som väljer att släppa in kineser i ägarkretsen – kanske till en punkt där det blir väldigt svårt att genomföra.
Av: Björn Wallenberg, reporter
Rim:
Om framtidens betalningar,
kan man ha aningar
Det blir nog inte Zuckerberg som bär kungakronan,
En bättre gissning är riksbanken och.... e-kronan
Motivering:
Världens centralbanker tar på sig ledartröjan och kopplar tydligare greppet om utvecklingen av digitala valutor - till techjättarnas och affärsbankernas stora förtret. Medan Facebooks utskällda Libra kört fast – och kryptovalutorna svajar – kommer riksbankens e-krona liksom ECB:s och Kinas varianter att få allt fastare konturer.
Av: Julia V. Caesar, reporter
Rim:
Investerarna kom till skott
Kom på att man borde göra någonting gott
Klarnagrundaren tryckte i Norrsken in sitt överskott
snart är fossilt riskkapital ett minne blott
Motivering:
Kanske är det bara en slump att klimatångesten ökat i takt med att allt fler väljer att investera i impactbolag. 2019 var året då det blev tydligt att det inte bara är vinsten till aktieägarna som leder vägen – framtidens bolag ska också göra världen bättre. Niklas Adalberth pumpade in ytterligare 330 miljoner i Norrsken, Northvolt tog in en enorm investering och klädjätten H&M satsade på bomullsåtervinnaren Renewcell. 2020 ökar impactfonderna, och impactinvesteringar går från att vara stora trenden inom startup-sektorn, till att bevisa sin plats.
Av: Ida Hansson Brusewitz, nyhetschef
Rim:
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring bluffmakarnas makt från världens gränser ut,
och ring in vinnarna till oss som famla.
Motivering:
2019 gick marknaderna för investeringar i startups heta och många fonder slog rekord. Men när världskonjunkturen börjar falna lär klimatet bli försiktigare. Vi på Di Digital har under hösten sett ett antal konkurser och fler lär följa. Det ryktas om bolag som har varit nära randen, men där investerare har kommit och räddat med nytt kapital. Frågan är hur mycket tålamod och hur riskvilliga vissa investerare är framöver.
Samtidigt står flertalet fonder med välfyllda kassor och det är mycket pengar som nu ska ut. Det lär bli något av en huggsexa kring heta team och en viss risk för inflation. Många heta entreprenörsteam lär bli uppvaktade. Ett samtalsämne bland grundare är också hur viktigt det är att hitta rätt partner – annars finns en risk framöver att de blir överkörda eller utmanövrerade av andra ägare.
Av: Miriam Olsson Jeffery, Di Digitals Silicon Valley-korrespondent
Rim:
De har fått stå allena, men nu vill myndigheterna syna korten.
Nästa år kommer de att banka ännu hårdare på porten.
Falska nyheter, integritet och konkurrens,
tre områden där man inte vill ge dispens.
Politikerna vill också att de stora jättarna ska bryta upp,
De tycker att tjänsterna har blivit en alltför maktfull grupp.
Motivering:
I takt med att skandalerna kring techjättar som Facebook och Google har avlöst varandra, när det gäller till exempel integritet, konkurrensfrågor och falska nyheter, har amerikanska myndigheter trätt in i bilden. Techbolagen har länge till stor del varit oreglerade, men under nästa år finns det mycket som tyder på att det kommer att förändras snabbare än vad det har gjort hittills.
Samtidigt spenderar techjättarna stora pengar på lobbying i Washington för att försöka påverka nya regler.
Techjättarna är som vi vet redan under lupp i olika utredningar hos amerikanska finansinspektionen och justitiedepartementet, och har blivit bötfällda för integritetsöverträdelser. Flera techbolagsvd:ar har vittnat inför senaten. Och demokratiska presidentkandidater som Elizabeth Warren vill bryta upp ”big tech” i mindre beståndsdelar.
Enligt uppgifter till Wall Street Journal kommer den federala myndigheten FTC begära att Facebook stoppar integrationen av sina olika tjänster i januari 2020.
I Europa gjorde GDPR sitt intåg under 2019 och den 1 januari 2020 är det Kaliforniens tur att införa California Consumer Privacy Act, CCPA, som handlar om att ge konsumenter större makt över sin personliga data.
2020 ser ut att bli ett regleringarnas år i USA.
Av: Jonas Leijonhufvud, reporter
Rim:
Ingen skiter – i dessa krediter.
Motivering:
2020 blir året då betalbolagens lönsamma allians med nätbutikerna får sig en smäll. Lita på att Klarna kommer att ge Per Bolund en match.
Finansmarknadsministern företräder som bekant ett nytt lagförslag som ska börja gälla 2020. Enligt den föreslagna lagen ska nätbutiker förbjudas att först presentera - eller själva fylla i - kredit som betalsätt, om andra alternativ finns. Klarnas syn på saken går att läsa i ett blogginlägg med den fräna rubriken ”Regeringen har tyvärr inte förstått vad som utgör konsumentskydd online”.
Di Digital har under slutet av 2019 kunnat rapportera hur de stora nätbutikerna får olika former av kickbacks när de överlåter sitt kassasystem till betalbolag som Klarna, Qliro och Svea ekonomi. Betalbolagen använder möjligheten för att dra in enorma summor på delbetalningar, fakturaavgifter och förseningsavgifter. Sen delar de med sig av förtjänsten med e-handlarna.
Vinnarna är betalbolagen, men även de stora nätbutikerna som får sockrade avtal. Förlorarna är de mindre aktörerna, som betalar fullt pris, samt alla de kunder som tackar ja till konsumentkrediter de inte behöver.
Räntorna är inte att leka med. När man exempelvis delbetalar via Klarna uppgår krediträntan till 19,9 procent. Utöver det tillkommer en så kallad ”administrativ avgift” på 29 kronor per månad.
Väljer man faktura är det gratis i 14 dagar. Därefter tar Klarna ut en påminnelseavgift på 60 kronor. Det tillkommer också en dröjsmålsränta på 24 procent, plus gällande referensränta.
Ingen privatekonom i landet skulle rekommendera något annat än att klicka bort detta alternativ.
Hur stor är Klarnas skuld i att konsumtionskrediterna växer med runt 7 procent per år i Sverige? Stor menar regeringen, liten menar de själva. Debatten lär tillta 2020.
Lyssna även på senaste Digitalpodden där vi snackar mer om trenderna 2019 och 2020:
