Annons

Investeringstrender och oro i öst: Redaktionen spår techåret 2020

Presidentkandidater Elisabeth Warren, klimattrenden och kinesiska techjätten Tencent med grundaren Pony Ma är några som förutspås sätta avtryck nästa år.
Presidentkandidater Elisabeth Warren, klimattrenden och kinesiska techjätten Tencent med grundaren Pony Ma är några som förutspås sätta avtryck nästa år. Foto: TT
Investeringstrender, digitala valutor och oro från öst – det är några av de fenomen som Di Digital-redaktionen spår kommer att prägla techåret 2020. Samtidigt har du chansen att gissa vilka trender som åsyftas genom våra rim.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Av: Johannes Karlsson, reporter

Rim:
Ett stort land i öst vill vinna fördelar med teknik

Många svenska spelutvecklare svarar, ”kom hit!”

Varningarna blir allt mer högljudda

Frågan är om det Sveriges självständighet kan rubba

Motivering:

Debatten om kinesiska företagsköp i Europa kommer att bli ännu mer hätsk nästa år. De kraftigt försämrade diplomatiska relationerna mellan Kina och Sverige börjar därmed spilla över på techsektorn. Under 2019 blev den kinesiska techjätten Tencent inte bara delägare i ett, utan tre svenska spelutvecklingsbolag. Fatshark, Sharkmob och Stunlock Studios säkrade alla miljoner från grundaren Pony Mas maktbolag. Sedan tidigare har man också investerat i Paradox och strömningstjänsten Spotify.

Human Rights Watch har listat Tencent som ett av de bolag som understöder regeringens massövervakning av befolkningen, speciellt via appen Wechat. Säpos generaldirektör Klas Friberg gick nyligen ut i Di och påpekade att Kina använder sig av cyberangrepp, men även uppköp av svenska företag – för att få politiska och ekonomiska fördelar. ”Det är absolut en säkerhetsrisk, inte minst vad gäller viktiga startupbolag i Sverige”, sa han.

Även om politikerna skulle vilja stoppa de kinesiska företagsköpen är det svårt att reglera det i lagen, eftersom vi har en stark äganderätt i Sverige. Men jag tror att kritiken kan växa mot de entreprenörer som väljer att släppa in kineser i ägarkretsen – kanske till en punkt där det blir väldigt svårt att genomföra.

Fatshark, med vd:n Martin Wahlund, har fått investeringar från den kinesiska techjätten Tencent.
Fatshark, med vd:n Martin Wahlund, har fått investeringar från den kinesiska techjätten Tencent. Foto: Joel Marklund (Bildbyrån).

Av: Björn Wallenberg, reporter

Rim:

Om framtidens betalningar,

kan man ha aningar

Det blir nog inte Zuckerberg som bär kungakronan,

En bättre gissning är riksbanken och.... e-kronan

Motivering: 

Världens centralbanker tar på sig ledartröjan och kopplar tydligare greppet om utvecklingen av digitala valutor - till techjättarnas och affärsbankernas stora förtret. Medan Facebooks utskällda Libra kört fast – och kryptovalutorna svajar – kommer riksbankens e-krona liksom ECB:s och Kinas varianter att få allt fastare konturer.

Diskussionerna om e-kronan kom i gång redan hösten 2016 efter ett förslag från vice riksbankschefen Cecilia Skingsley.
Diskussionerna om e-kronan kom i gång redan hösten 2016 efter ett förslag från vice riksbankschefen Cecilia Skingsley. Foto: Jesper Frisk

Av: Julia V. Caesar, reporter

Rim:

Investerarna kom till skott

Kom på att man borde göra någonting gott 

Klarnagrundaren tryckte i Norrsken in sitt överskott 

snart är fossilt riskkapital ett minne blott 

Motivering: 

Kanske är det bara en slump att klimatångesten ökat i takt med att allt fler väljer att investera i impactbolag. 2019 var året då det blev tydligt att det inte bara är vinsten till aktieägarna som leder vägen – framtidens bolag ska också göra världen bättre. Niklas Adalberth pumpade in ytterligare 330 miljoner i Norrsken, Northvolt tog in en enorm investering och klädjätten H&M satsade på bomullsåtervinnaren Renewcell. 2020 ökar impactfonderna, och impactinvesteringar går från att vara stora trenden inom startup-sektorn, till att bevisa sin plats. 

 

Klarna-grundaren Niklas Adalberth startar via sin stiftelse Norrsken en miljardfond för riskkapitalinvesteringar i impactbolag tillsammans med partners David Frykman, Tove Larsson och Agate Freimane.
Klarna-grundaren Niklas Adalberth startar via sin stiftelse Norrsken en miljardfond för riskkapitalinvesteringar i impactbolag tillsammans med partners David Frykman, Tove Larsson och Agate Freimane. Foto: Evelina Carborn

Av: Ida Hansson Brusewitz, nyhetschef

Rim: 

Ring in det nya och ring ut det gamla

i årets första, skälvande minut.

Ring bluffmakarnas makt från världens gränser ut,

och ring in vinnarna till oss som famla.

Motivering: 

2019 gick marknaderna för investeringar i startups heta och många fonder slog rekord. Men när världskonjunkturen börjar falna lär klimatet bli försiktigare. Vi på Di Digital har under hösten sett ett antal konkurser och fler lär följa. Det ryktas om bolag som har varit nära randen, men där investerare har kommit och räddat med nytt kapital. Frågan är hur mycket tålamod och hur riskvilliga vissa investerare är framöver. 

Samtidigt står flertalet fonder med välfyllda kassor och det är mycket pengar som nu ska ut. Det lär bli något av en huggsexa kring heta team och en viss risk för inflation. Många heta entreprenörsteam lär bli uppvaktade. Ett samtalsämne bland grundare är också hur viktigt det är att hitta rätt partner – annars finns en risk framöver att de blir överkörda eller utmanövrerade av andra ägare. 

Pär-Jörgen Pärson, partner på riskkapitalbolaget Northzone som nyligen reste en ny miljardfond.
Pär-Jörgen Pärson, partner på riskkapitalbolaget Northzone som nyligen reste en ny miljardfond. Foto: Jack Mikrut

Av: Miriam Olsson Jeffery, Di Digitals Silicon Valley-korrespondent

Rim: 

De har fått stå allena, men nu vill myndigheterna syna korten.

Nästa år kommer de att banka ännu hårdare på porten.

Falska nyheter, integritet och konkurrens,

tre områden där man inte vill ge dispens.

Politikerna vill också att de stora jättarna ska bryta upp,

De tycker att tjänsterna har blivit en alltför maktfull grupp.

Motivering: 

I takt med att skandalerna kring techjättar som Facebook och Google har avlöst varandra, när det gäller till exempel integritet, konkurrensfrågor och falska nyheter, har amerikanska myndigheter trätt in i bilden. Techbolagen har länge till stor del varit oreglerade, men under nästa år finns det mycket som tyder på att det kommer att förändras snabbare än vad det har gjort hittills.

Samtidigt spenderar techjättarna stora pengar på lobbying i Washington för att försöka påverka nya regler. 

Techjättarna är som vi vet redan under lupp i olika utredningar hos amerikanska finansinspektionen och justitiedepartementet, och har blivit bötfällda för integritetsöverträdelser. Flera techbolagsvd:ar har vittnat inför senaten. Och demokratiska presidentkandidater som Elizabeth Warren vill bryta upp ”big tech” i mindre beståndsdelar.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal kommer den federala myndigheten FTC begära att Facebook stoppar integrationen av sina olika tjänster i januari 2020.

I Europa gjorde GDPR sitt intåg under 2019 och den 1 januari 2020 är det Kaliforniens tur att införa California Consumer Privacy Act, CCPA, som handlar om att ge konsumenter större makt över sin personliga data.

2020 ser ut att bli ett regleringarnas år i USA.

Elizabeth Warren vill utmana techbolagen.
Elizabeth Warren vill utmana techbolagen. Foto: Steven Senne, Steven Senne, Steven Senne

Av: Jonas Leijonhufvud, reporter

Rim: 

Ingen skiter – i dessa krediter.

Motivering: 

2020 blir året då betalbolagens lönsamma allians med nätbutikerna får sig en smäll. Lita på att Klarna kommer att ge Per Bolund en match. 

Finansmarknadsministern företräder som bekant ett nytt lagförslag som ska börja gälla 2020. Enligt den föreslagna lagen ska nätbutiker förbjudas att först presentera - eller själva fylla i - kredit som betalsätt, om andra alternativ finns. Klarnas syn på saken går att läsa i ett blogginlägg med den fräna rubriken ”Regeringen har tyvärr inte förstått vad som utgör konsumentskydd online”.

Di Digital har under slutet av 2019 kunnat rapportera hur de stora nätbutikerna får olika former av kickbacks när de överlåter sitt kassasystem till betalbolag som Klarna, Qliro och Svea ekonomi. Betalbolagen använder möjligheten för att dra in enorma summor på delbetalningar, fakturaavgifter och förseningsavgifter. Sen delar de med sig av förtjänsten med e-handlarna. 

Vinnarna är betalbolagen, men även de stora nätbutikerna som får sockrade avtal. Förlorarna är de mindre aktörerna, som betalar fullt pris, samt alla de kunder som tackar ja till konsumentkrediter de inte behöver. 

Räntorna är inte att leka med. När man exempelvis delbetalar via Klarna uppgår krediträntan till 19,9 procent. Utöver det tillkommer en så kallad ”administrativ avgift” på 29 kronor per månad.
Väljer man faktura är det gratis i 14 dagar. Därefter tar Klarna ut en påminnelseavgift på 60 kronor. Det tillkommer också en dröjsmålsränta på 24 procent, plus gällande referensränta.

Ingen privatekonom i landet skulle rekommendera något annat än att klicka bort detta alternativ. 

Hur stor är Klarnas skuld i att konsumtionskrediterna växer med runt 7 procent per år i Sverige? Stor menar regeringen, liten menar de själva. Debatten lär tillta 2020. 

Regeringen, med finansmarknadsministern Per Bolund, vill skärpa kraven mot kreditbolagen.
Regeringen, med finansmarknadsministern Per Bolund, vill skärpa kraven mot kreditbolagen. Foto: Erik Simander/TT

Lyssna även på senaste Digitalpodden där vi snackar mer om trenderna 2019 och 2020: 

Länk till acast
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer