Hoppa till innehållet

Helsingborgs DagbladSydsvenskan
I samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

It-jobben har gjort indier till en av Skånes största invandrargrupper

Tillsammans med danskar är indier den största invandrargruppen i Skåne 2020. Det visar SCB:s nyligen släppta befolkningsstatistik för det gångna året. Förklaringen stavas it-företag och eftertraktad arbetskraft.

Debjyoti Paul och hans fru Rimi Gosh bor i skånska Ödåkra med sonen Raunak Paul.
Debjyoti Paul och hans fru Rimi Gosh bor i skånska Ödåkra med sonen Raunak Paul.Foto: Sven-Erik Svensson

”Jämställdhet, livet för barnfamiljer och den korta pendlingstiden är alla faktorer som spelat in i vårt val att stanna”, säger Debjyoti Paul som kom från Calcutta till Sverige för sex år sedan.

Den indiska invandringen utmärker sig framför allt i Skånes största städer. I Malmö är indier den femte största invandrargruppen, och i Lund den näst största. I Helsingborg är de i topp.

Indien bidrog också med flest invandrare till Sverige som helhet förra året, återvändande svenskar borträknade. Sedan 2010 har antalet indiska medborgare mer än dubblerats i Sverige, från 17.000 år 2010 till 40.000 år 2020.

”Det är någonting som vi har sett växa fram de senaste åren. Det har ökat kraftigt från en väldigt låg nivå. Generellt handlar invandringen från Indien inte om asylsökande, utan det är till stor del arbetskraftsinvandring. Ofta handlar det om att man har någon kompetens som företag eftersöker”, säger Peter Karlin, samhällsanalytiker på Helsingborgs stad.

Läs även: Indierna räddar svenska it-branschen

Några av de indier som bosatt sig i Sverige är makarna Debjyoti Paul och Rimi Gosh med sonen Raunak Paul. HD-Sydsvenskan har tidigare skrivit om Ödåkrafamiljen, som efter att ha bott i sex olika länder slog ner rötterna i Sverige. Debjyoti Paul tror att många indier hamnar i Helsingborg av en slump.

”För många är det nog inte ett aktivt val, utan mer en tillfällighet att de hamnar här. Som du kanske vet är it-industrin väldigt stor i Indien. Så det finns väldigt många företag där som har förgreningar ut i världen. Vi båda jobbar på Capgemini, och fick genom ett uppdrag åt Ikea chansen att flytta till Helsingborg”, säger han.

”Men väl i Sverige förälskade vi oss i landet. Jämställdhet, livet för barnfamiljer och den korta pendlingstiden är alla faktorer som spelat in i vårt val att stanna. I Calcutta där vi kommer ifrån, kunde det ta 45 minuter att sig den milen jag hade mellan arbetsplats och hemmet. Här finns allt nära. Det ger mer tid åt privatliv och familj.”

Debjyoti Paul är glad att familjen befunnit sig i Sverige under pandemin. En kort visit till Indien gjorde kontrasterna länderna emellan tydlig.

”Som alla andra har vi jobbat hemifrån. Men affärer och skolor är öppna, och kollektivtrafiken funkar som vanligt. Livet är inte så långt ifrån det normala, vilket är en skillnad mot Indien där vi tillbringade en månad förra året. Där var allt nedstängt, och det kändes nästan som att vi var med i en film.”

Pandemin har inte förändrat familjens planer. De vill stanna i Sverige.

”Redan innan coronapandemin kom så planerade vi att bo kvar i Sverige, åtminstone ett par år till. Coronahanteringen i Sverige har snarare gjort att vi känt oss lyckligt lottade här, då vi kunnat leva lite mer normalt.”

Läs även: Spotify-anställda hotas av utvisning

Arbetsgivare som använder sig av utländsk arbetskraft har märkt av en minskad invandring under pandemin. Hannes Granat, regionchef på it-företaget Sogeti i Helsingborg, som är en del av Capgemini-koncernen, berättar att det varit svårt att ersätta indier som inte kunnat ta sig hit.

”Vi är ett stort globalt företag, och landar folk från Indien här i Helsingborg som jobbar på uppdrag åt stora kunder i regionen. Exempelvis Ikea eller Tetra Pack. De indier som vi rekryterar flyttar hit under en tidsbegränsad period, oftast mellan ett och två år.”

”Den typen av korttidslösningar har vi inte alls kunnat göra det senaste året. En del av de indier som vi hade här valde också att flytta hem när pandemin bröt ut, för att komma närmare familj. Ett normalt år kommer ungefär tio indier till oss, ifjor var det noll.”

Hannes Granat pekar på hög utbildningsnivå som en av anledningarna till att just indier i hög utsträckning rekryteras för företagets uppdrag.

”Indier är generellt högutbildade och kan fylla ut en kompetensbrist som finns i Sverige. Det är svårt att få tag i bra it-folk, vilket samspelar med att det finns en prispress från kunderna. Då finns det en tanke om att få hit indier som arbetar under svenska villkor när de är här, men kan ta med sig uppdraget hem till Indien sen, efter att de redan byggt upp relationer med kunder här i Sverige.”

”Det är då det blir en bra affär. Modellen är uppbyggd så eftersom att vi som företag finns både i Indien och Sverige.”

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera