Annons

Kapitaltorka hot mot svensk IoT: "Har bränt sig på hårdvara"

Pål Borge är medgrundare till Anima, som tillverkar den uppkopplade klockan Kronaby.
Pål Borge är medgrundare till Anima, som tillverkar den uppkopplade klockan Kronaby. Foto: Jack Mikrut
Svenska startupbolag har goda förutsättningar att ta ledartröjan inom utvecklingen av nästa generations uppkopplade produkter. Problemet är avsaknaden av riskkapital. Di Digital har kartlagt den svenska IoT-sektorn.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Ju mer uppkopplade vi är, desto enklare blir vardagen, brukar det heta. Därför är det kanske inte så konstigt att marknaden för IoT-produkter enligt flera prognoser förväntas växa med 15–25 procent årligen. Men genomslaget för svenska startupbolag inom Internet of Things har hittills varit skralt.

Läs mer: Här är Sveriges 10 hetaste IoT-startups 

”Vi såg en stark våg inom IoT för fem år sedan, men i ärlighetens namn är det få av dessa bolag som har lyckats fullt ut. Det har varit extremt dyrt att ta fram tekniken, med en dålig efterfrågan”, säger Linus Dahg, ­Sverigechef på riskkapitalbolaget Inventure.

Hjalmar Nilsonne, grundare av energistartupen Watty, håller med.

”Hajpen kring IoT var som störst för några år sedan, men sedan skedde en motreaktion med ett blodbad bland startups i sektorn. Nu ser vi äntligen en mognad och normalisering på marknaden”, säger han.

Sverige och Norden har annars goda förutsättningar för att kunna ta en tätposition inom IoT, menar de branschbedömare som Di har talat med. Här finns bred kompetens inom utveckling av hårdvara, ­drivet av en stark ingenjörstradition hos storbolag som Ericsson och Nokia.

Konsumentföretagen kommer på ett sätt lindrigare undan och kan lägga mer kraft på generisk marknadsföring

Det allra hetaste inom sektorn är just nu konsumentrelaterade produkter i allmänhet, menar Linus Dahg på Inventure. Uppkopplade larm, lås, hemelektronik samt smarta kläder och accessoarer sticker ut som särskilt intressanta marknader.

”Så fort konsumentbolagen får fotfäste och klarar av att hålla nere sina kostnader för hårdvaran finns det en enorm hävstång där de kan växa och förändra sina marknader snabbt”, säger han.

För de industriella startupbolagen inom IoT tar resan dock betydligt längre tid än det klassiska spannet på tre till fem år, enligt Malin Carlström, som är investeringsansvarig för norra Europa på ABB Technology Ventures.

”Förutsättningarna för startups finns dock där, med så väl hårdvara som mjukvara som möjliggör högintressanta tillämpningar. Vi ligger just nu ett decennium efter konsumentsidan inom IoT, men agerar på en mångmiljardmarknad”, säger hon.

Läs mer: Regeringen satsar 70 miljoner kronor på IoT-hubbar 

De långa ledtiderna beror bland annat på att industritunga IoT-aktörer har sina kunder att rätta sig efter, med långa säljprocesser.

”Nackdelen med att rikta sig mot industrin är att bolagen måste nå ut till fabrikerna och testa produkten. Det finns nämligen inga lösningar som fungerar för alla kundtyper inom industrin. Konsumentföretagen kommer på ett sätt lindrigare undan, och kan lägga mer kraft på generisk marknadsföring”, säger Malin Carlström.

Hjalmar Nilsonnes bolag Watty utvecklar en sensor som mäter hur mycket elektricitet varje enskild apparat i hemmet förbrukar. Målet är att konsumenterna därigenom ska kunna identifiera ”energitjuvarna” i hushållet och få ned sina elräkningar.

”Vi tillhör nästa generations IoT-bolag som har tagit ett tydligt steg bort från hårdvaran. Tekniken är inte det intressanta, utan det viktiga är att bygga en smart tjänst med hjälp av data och maskininlärning”, säger Hjalmar Nilsonne.

Hjalmar Nilsonne, grundare av energistartupen Watty.

Sedan starten 2015 har Watty tagit in drygt 40 miljoner kronor i risk­kapital från bland andra EQT Ventures och flera affärsänglar.

”Bolagets stora värde finns i datainsamlingen. Andra kan kopiera hårdvaran varje dag, men det kommer inte att göra någon skillnad för vår konkurrenssituation”, säger Hjalmar ­Nilsonne. 

Lundabolaget Anima, som tillverkar den uppkopplade klockan Kronaby, har haft ett liknande angreppssätt. I stället för att fylla produkten med extravaganta funktioner valde man att lägga fokus på design, enkelhet och en lång batteritid.

”Det går att göra väldigt avancerade saker inom IoT och fylla produkterna till brädden med olika verktyg. Men vi ville ta en klassisk produkt och göra den aningen smartare med noggrant utvalda funktioner. Det är nästan svårare att lyckas med”, säger Pål Borge, medgrundare av och vd för Anima.

Våra amerikanska konkurrenter kan ta in stora summor pengar, det händer i princip aldrig här

Bolagets armbandsur lanserades våren 2017, efter att ha utvecklats i ett par år av fyra avhoppare från teknikjätten Sonys anläggning i Lund. 

Anima har plockat in över 200 Mkr, mest av samtliga svenska IoT-startups, från den kinesiska elektronikkoncernen Goertek.

”Om jag ska vara ärlig pitchade vi mer vår kompetens än en färdig ­produktidé till våra ägare”, säger Pål Borge.

Bägge bolagen tillhör ändå undantagen och vittnar om att bristen på riskkapital är ett problem för IoT-entreprenörer i Europa.

”Våra amerikanska konkurrenter kan ta in stora summor pengar för att bedriva seriös konsumentmarknadsföring och samtidigt bygga en första serie på 20 000 till 50 000 enheter, utan några större beställningar. Det händer i princip aldrig här”, säger Hjalmar Nilsonne på Watty.

Många riskkapitalister har bränt sig på hårdvara tidigare, aptiten är måttlig

I jämförelse med renodlade mjuk­varubolag är hårdvaruutveckling betydligt mer kapitalkrävande redan från ett tidigt skede.

”Det är ett område i tiden, som förmodligen bara kommer att öka i attraktionskraft eftersom potentialen är stor i bolagen. Jag skulle tro att vi inom ett par år kommer att se en ökad intensitet i uppköp och investeringar inom den svenska It-sektorn”, säger Pål Borge på Anima.

Men än så länge blåser det kallt på toppen. Finska Inventure tillhör ett av fem, sex riskkapitalbolag i Norden som pekat ut IoT som ett särskilt attraktivt investeringsområde.

”Det är ganska många riskkapitalister som inte vill göra IoT-investeringar eftersom att de har bränt sig på hårdvara tidigare. Det har heller inte alltid lönat sig historiskt. Aptiten är måttlig, men vi tycker att det är väldigt intressant”, säger Sverigechefen Linus Dahg.

Malin Carlström, investeringsansvarig för norra Europa på ABB Technology Ventures.

Malin Carlström på ABB delar den bilden.

”Den svenska och nordiska marknaden ligger långt efter USA, där det finns fonder som är specialiserade på industriell IoT.”

När riskkapitalbolaget Inventure letar efter unga IoT-bolag ska de ha potential att växa över lång tid och åtminstone kunna nå en omsättning på över 1 miljard kronor.

”Då behöver man så klart ha ett väldefinierat problem som produkten löser. Men det ska också finnas något unikt i tekniken, bolaget ska gärna vara topp tre inom sin nisch. Vi investerar helst inte i startups som köper in sin hårdvara från andra aktörer, det är lätt att kopiera”, säger Linus Dahg.

Ett annat uppenbart hot mot startupbolag inom sektorn är de välkapitaliserade techjättarna.

”Försöker du konkurrera direkt med de stora techbolagen förlorar du varje gång. Men med tur och skicklighet kan startupen växa sig tillräckligt stark inom sitt nischade segment innan storbolagen upptäcker det. Då blir det extremt dyrt för dem att hämta in ett försprång på fem år”, säger Hjalmar Nilsonne på Watty.

Animas klocka Kronaby säljs på en marknad där Apples uppkopplade klocka rönt störst uppmärksamhet. Pål Borge anser ändå inte att produkterna konkurrerar med varandra.

”Det går inte att dansa med giganter. Den stora frågan är om produkten ska vara extremt digitaliserad eller bara aningen smartare än det som människor faktiskt använder i dag. Vi har valt den senare vägen, där vi långsamt försöker flytta folk in i den digitala världen”, säger Pål Borge. 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies