André Heinz är femte generationens arvtagare till livsmedelsimperiet Heinz. När han slutade skolan blev han tillfrågad om han ville engagera sig i familjeföretaget, men han valde till slut en helt annan väg.
I stället för ketchup började han intressera sig för hållbar utveckling, när han 1993 kom i kontakt med miljöprofilen William McDonough, känd för sin miljövänliga arkitektur.
Det innebar början på en lång karriär som miljöinvesterare. Att tjäna pengar på en renare miljö, effektivare samhällen och förnybar energi är en nödvändighet, säger han.
”Utan en lönsam affärsidé har du inget bolag. Vinster är ett måste för att sprida innovation – tillsammans med regleringar och statlig stimulans. Vi måste trots allt organisera våra samhällen för att de ska fungera.”
Parallellt med att miljöintresset väcktes i den tidiga tjugoårsåldern tog han en styrelseplats i familjens välgörande stiftelse Heinz Endowments. I dagsläget förvaltar den medel på cirka 13,6 miljarder kronor med André Heinz som styrelseordförande.
Ketchuppengarna har bland annat varit med och finansierat stora stadsplaneringsprojekt i hemstaden Pittsburgh, på den amerikanska östkusten. En av de senaste upprustningarna omfattar ett 70 hektar stort område, motsvarande ungefär 140 fotbollsplaner.
”Vi förvandlar ett förorenat industriområde – där det har funnits ett gammalt stålverk – till bostäder, kontor och kommersiella fastigheter. Målet är att inte importera energi eller vatten, utan att området ska vara självförsörjande i så stor utsträckning som möjligt”, säger André Heinz.
Han hoppas att energi- och resurssnåla passivhus snart ska få ett stort kommersiellt genomslag. Värmeförlusterna minimeras med hjälp av effektiv ventilation och genom att tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol.
”Om man arbetar systemorienterat är det lönsamt med gröna byggnader. Det som du betalar extra i form av dyrare komponenter, så som bättre isolerade väggar och fönster, kompenseras av kapitalbesparingar senare”, säger André Heinz.
Läs mer: Investerarna har fått upp ögonen för smarta städer
Han pekar på att uppvärmningskostnaderna till exempel blir lägre för både hyresgästen och utvecklaren.
”Sverige var världsledande på att bygga smarta och effektiva byggnader under 1970- och 80-talen. Det dåvarande bergvärmesystemet låg i framkant tack vare statens investeringar. Bakom det låg ekonomiska incitament, eftersom elpriserna var väldigt höga”‚ säger André Heinz.
Med en genuin entusiasm i rösten tar han upp stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm som ett framgångsrikt exempel på hur man kan förvandla industriområden till moderna bostadsytor.
Hur hållbart är Sverige i dag?
”Sverige har dragit nytta av att inte ha någon inhemsk olje- eller kolproduktion. Men samtidigt konsumerar och reser svenskarna väldigt mycket per capita, så det går knappast att luta sig tillbaka med armarna i kors”, säger han.
Det är ingen tillfällighet att André Heinz har goda kunskaper om just Sverige. Efter studier på det prestigefyllda universitet Yale tog han 1994 flyttlasset över Atlanten och hamnade i Sverige. Han började arbeta på hållbarhetsstiftelsen Det naturliga steget.
Än i dag har André Heinz en lägenhet kvar i Stockholm.
”Sverige känns fortfarande som hemma för mig”, säger han.
Mellan 2007 och 2013 drev han Sustainable Technologies Fund tillsammans med tre svenskar som investerade i miljöteknikföretag i Norden. Deras fond reste bland annat hundratals miljoner kronor i kapital från Tredje och Sjätte AP-fonderna.
Läs mer: Kampen om data avgör framtiden för den smarta staden
Numera är han investerare på det San Francisco-baserade riskkapitalbolaget Obvious Ventures, som fokuserar på startupbolag som utvecklar hållbara innovationer för både miljön och människan.
Vad är det viktigaste du tar hänsyn till innan du fattar ett investeringsbeslut?
”Det måste finnas en företagskultur och ett gemensamt högre mål. Där är företag som H&M och Ikea framstående i världen. De har skänkt glädje, design och praktikalitet till stora mängder människor till en låg kostnad”, säger André Heinz.
Även om André Heinz inte har någon formell roll i familjeföretaget passar han på att lyfta fram att Heinz egen historia har präglats av socialt och miljömässigt ansvarstagande.
”Min farfars farfar började använda fina råvaror i klara glasburkar för att förbättra hygienen, i stället för dåtidens mörka, anonyma förpackningar. Miljö är familjens arv”, säger André Heinz.
Heinz & Co startade 1869, och bara några år senare lanserades den världskända tomatsåsen som vi numera kallar för ketchup. Hemligheten var att köpa solmogna tomater direkt från bönderna, och för att säkra leveranserna började grundaren Henry Heinz köpa alla tomater från böndernas skörd i förväg.
När skördelyckan plötsligt slog till gick Heinz i konkurs på grund av löftet. När Henry Heinz startade bolaget igen och affärerna tog fart såg han snabbt till att betala av alla sina skulder hos bönderna.
Heinz såldes 2013 i en jätteaffär till den amerikanska finansmannen Warren Buffett. Hans investmentbolag Berkshire Hathaway betalade nästan 180 miljarder kronor för företaget, som förutom ketchup även tillverkar den i Storbritannien så populära HP-såsen.
”Det är en större utmaning för börsnoterade företag, som måste rapportera kvartalsvis, att bygga en stark företagskultur. Om man inte gör det riskerar allt hållbarhetsarbete att rasera när ledningen oundvikligen byts ut”, säger André Heinz.
I det svenska näringslivet upplever han dock att det finns en sorts kulturell identifikation som borgar för långsiktighet, kanske skapat ”av 70 år med socialdemokratiskt styre”, säger han.
André Heinz är välbevandrad inom politikens värld. 2004 jobbade han för sin styvfar John Kerry i dennes kampanj för att nå Vita huset. Demokraten skulle senare bli USA:s utrikesminister i Barack Obamas regering.
I slutet på 2016 blev André Heinz rikskändis när John Kerry besökte Sverige för att gå på sin styvsons bröllop. Ketchupprinsen vigdes med den isländska medicinforskaren Maria Marteinsdottir på en gård i Södermanland.
På typiskt politikermanér har André Heinz en förmåga att skifta mellan ett lättsamt och allvarsamt tonläge. Han konstaterar dock att han trivs bättre i bakgrunden än i rampljuset och tror att han kan göra mest nytta för miljön i sin nuvarande roll som investerare.
”Utvecklingen går inte lika snabbt som den borde om vi ska rädda världen. Det är bara att titta på de höga globala koldioxidutsläppen. Men marknaden har ändå drivit på den tekniska utvecklingen snabbare än vad någon hade kunnat ana.”
Vilken teknik har störst potential att förändra världen till det bättre?
”Ett område där vi kan göra stor skillnad i närtid, om det blir en ’homerun’, är energilagring och batterier. Vi måste hitta ett sätt att lagra sol-, vind- och vattenkraft så att vi inte blir lika beroende av väderleken”, säger André Heinz.
Ett exempel inom sektorn är svensken Peter Carlssons uppmärksammade bolag Northvolt, som ska bygga en fabrik i Skellefteå för tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och för lagring av energi.
”Potentialen i den transformationen är stor och det skulle öka andelen förnybar energi på marknaden. Problemet är inte längre att förnybar el är dyrare än energi från fossila källor, utan vi måste kunna förse behovet på ett stabilt sätt”, säger André Heinz.
Han nämner också maskininlärning och artificiell intelligens som potentiellt världsomdanande, med tanke på att dessa system kan ta tillvara på stora mängder data som redan finns i dag.
Bolag som kan lösa matkrisen i världen är också särskilt intressanta, eftersom jordbruket riskerar att bli mer instabilt framöver på grund av ”mer extremt väder, bränder och hetta”, säger han.
Viktigt är också att öka förståelsen och insikten kring den globala uppvärmningen. Han lyfter fram Planet, ett av Obvious Ventures amerikanska portföljbolag, som grundats av gamla satellitingenjörer från Nasa. De har skickat upp 149 kameraförsedda satelliter i skolådestorlek i rymden.
”Deras mål är att i realtid kunna visa upp globala klimatförändringar. Det går att urskilja skogsavhyvling, väderförändringar, stora människoförflyttningar och krig”, säger han.
Den kanske allra största skillnaden i våra framtida stadsbilder kommer att bli hur trafiken och flöden av människor organiseras, säger André Heinz.
Han anser att dagens transportmedel måste bli mycket mer effektiva och pekar på studier som visar att dagens bilar är ineffektiva till 97 procent, då bara några få procent av bensinens energi används till att transportera den faktiska föraren bakom ratten.
”Du kan inte bygga städer som kretsar kring bilar. Det blir omöjligt när urbaniseringen fortsätter och befolkningen ökar. Det har vi helt och hållet misslyckats med i USA, där vi kan konstatera att bilvägar helt enkelt inte går att skala upp. Därför ser vi en stor boom av elscootrar, cyklar, promenadstråk och kollektivtrafik just nu.”
Läs mer: Deras svävande flyg ska ersätta taxi: ”Kommer att låta som en motorcykel”
På längre sikt kan även mer fantasifulla transportmedel komma att ta plats i städerna. Obvious Ventures har bland annat investerat i den tyska startupen Lilium, som har utvecklat ett flygplan med en elektrisk jetmotor som startar och landar vertikalt.
Tanken är att farkosten ska kunna användas som en lufttaxi. Även Skypes grundare Niklas Zennström tror på tekniken och är delägare i Lilium genom sitt riskkapitalbolag Atomico.
”Tekniken finns där. Redan inom något år är planen att testa med en mänsklig pilot”, säger André Heinz.
Vad kommer att bli den stora skillnaden för människorna som bor i smarta städer jämfört med i dag?
”Mycket av den huvudvärk som finns i dag kommer nog att bli betydligt lindrigare. Mycket av infrastrukturen till morgondagens smarta städer byggs just nu av startups här i Stockholm och i Silicon Valley”, säger han.
André Heinz nämner fintechsektorn i Sverige som ett bra exempel. Vi rör oss redan i dag mot snabbare och enklare betalningar, konstaterar han, vilket är ett konkret exempel på de smarta städernas intågande.
”Tjänsteföretag som är distruptiva och förenklar folks vardag kommer att fira stora triumfer. De har identifierat och åtgärdat de brister som det etablerade näringslivet på ett sätt lämnat efter sig”, säger han.
Vad är den största utmaningen i framtidens smarta stad?
”De ekonomiska klyftorna i samhället kan inte fortsätta växa på en makroskala – där fler människor tvingas bo i ghetton och de allra rikaste blir ännu rikare. Den frågan kommer bara bli än mer aktuell i framtiden, med konflikter både mellan olika områden i städerna och mellan stad och landsbygd. Det är en stor utmaning”, säger han.
Den tekniska utvecklingen kommer så klart att avancera hela tiden, men när lever vi i den smarta stad som vi drömmer om i dag?
”Det är inte långt bort vad gäller infrastruktur, transport och smarta tjänster. I Kina har det till exempel hänt så otroligt mycket på relativt kort tid i jämförelse med övriga världen. Men det tar tid att förändra en stads ansikte. Det är bara att se på när renoveringen av Slussen ska vara färdig”, säger André Heinz.
