Hoppa till innehållet

Klarna: Från sågat studentprojekt till betalfenomen

Betalbolaget Klarna grundades 2005 av en grupp studenter från Handelshögskolan i Stockholm. Elva år senare har bolaget seglat upp som en av Europas största fintechaktörer.

Klarnas grundartrio Sebastian Siemiatkowski, Victor Jacobsson och Niklas Adalberth. De grundade bolaget för elva år sedan. I dag gör Klarna ett nytt storförvärv. Foto: Nicklas Storbjörk
Klarnas grundartrio Sebastian Siemiatkowski, Victor Jacobsson och Niklas Adalberth. De grundade bolaget för elva år sedan. I dag gör Klarna ett nytt storförvärv. Foto: Nicklas Storbjörk

Berättelsen om uppstickarbolaget Klarna har blivit en symbol för det nya svenska näringslivet. Här är betalbolagets historia, från Handelshögskolan i Stockholm via interna maktspel och mediestormar och ut i Europa till dagens 45 miljoner slutkunder.

2005: Studenternas idé får tummen ned

År 2005 deltar tre studenter i Handelshögskolans årliga entreprenörstävling. Deras idé, en digital tjänst för fakturabetalning, sågas vid fotknölarna av näringslivsjuryn som bland annat består av Investors Marcus Wallenberg och H&M:s ordförande Stefan Persson. De menar att istället att kortbetalningar är framtiden och att bankerna göra det bättre.

Studenterna är Sebastian Siemiatkowski, Victor Jakobsson och Niklas Adalberth och projektet de anmält till tävlingen är förstadiet till deras bolag Kreditor. En person som dock valde att tro på bolaget var affärsängeln Jane Walerud. Efter att hört talas om studenternas betalidé erbjöd hon dem 600 000 kronor och sin egen expertis från it-branschen. Walerud kopplade även samman trion med ett gäng erfarna programmerare och övertygade dem att använda språket Erlang. Hennes motkrav var att trion skulle lägga all sin tid på bolaget i två år.

Läs mer: Jane Walerud: ”Utan Erlang, inget Klarna”

Under Waleruds översyn lanserar Kreditor snart sin första tjänst, en betallösning som låter e-handelskunder betala med faktura efter att de fått hem sin vara.

Foto:

Jane Walerud var en av de första att se Klarnas potential. Foto: Filip Erlind

2007: Hagströmer och Qviberg kliver in

Det nystartade bolaget växer snabbt de första åren och 2007 har man redan 30 anställda och 1 000 anslutna butiker. I december får Kreditor sina första externa storägare i form av finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg då deras investeringsbolag Öresund går in med 30 miljoner kronor i betalbolaget. 2014 såldes det innehavet.

Foto:

Den dåvarande investerarduon Hagströmer och Qviberg investerade tidigt i Klarna. Foto: Martina Huber

2008: In i Norge

Kreditor expanderar och nu kan norska, danska och finska konsumenter handla via betallösningen.

2009: Kreditor blir Klarna

I takt med att bolaget växer väljer man att slopa det hårdare namnet Kreditor. Valet faller istället på Klarna.

”Ett vänligt namn som uttrycker vår vilja att hjälpa till och tjäna alla våra kunder”, skriver bolagets vd Sebastian Siemiatkowski. 

Foto: Joey Abrait

Niklas Adalberth, vice-vd, Victor Jacobsson, finanschef, och Sebastian Siemiatkowski, vd, fotades av Dagens Industri 2009. Foto Joey Albrait.

2010: Sequoia-dealen

Nu får bolaget sin andra större externa investerare då det välkända riskkapitalbolaget Sequoia Capital skjuter in 70 Mkr. Investeringen är en fjäder i hatten för de svenska grundarna då den nya storägaren tidigare investerat i både Airbnb och Stripe. Enligt uppgift kämpade vd Sebastian Siemiatkowski hårt för att väcka den amerikanska aktörens intresse, och till slut nåddes Sequoias styrelseordförande Michael Moritz av rykten om det svenska uppstickarbolaget.

Med hjälp av den nya finansieringen kan Klarna ta steget in i Tyskland och Nederländerna.

2012: Klarna Checkout föds

Klarna lanserar Klarna Checkout, en helhetslösning för e-handel.

Foto:

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski möter Dagens Industri på bolagets kontor på Norra Stationsgatan 61. Foto: Niklas Lundegård

2013: Maktstrid i storaffär

Nu händer det saker för Klarna. Bolaget köper den tyska nätbetalningsjätten Sofort för drygt 1 miljard kronor och kontrollerar nu en tiondel av den europeiska marknaden för e-handel.

Pengarna till affären säkrades genom att storägarna Sequoia, General Atlantic och Digital Sky Technologies gick in med nytt kapital.

Grundartrion höll dock på att få betala dyrt för affären då de själva saknade medel för att täcka upp sina ägarandelar i nyemissionen. För att inte förlora kontrollen över Klarna tog man en rad nya investerare till hjälp, i form av bland andra amerikanska Institutional Venture Partners, riskkapitalbolaget Altors grundare Harald Mix och EQT:s vd Thomas von Koch. Den nya gruppen småägare investerar samtliga mellan 1Mkr och 120 Mkr i Klarna. Tack vare 162 nya Mkr från småägare och ett lån lyckas Klarnas grundartrio behålla makten över sitt livsverk.

2014: Hård kritik i medier

Ett tufft år för Klarna på den svenska hemmamarknaden. Svenska Dagbladets välkända reporter Carolina Neurath inleder en hård granskning av bolaget, som anklagas för att syssla med ”tveksamma affärsmetoder”. Kritiken gäller bland annat att bolaget skall ha satt i system att skicka påminnelsefakturor tilll kunder innan de fått en ordinarie faktura. SvD menar att Klarna tjänar pengar på varje påminnelse via det egna inkassobolaget Segoria.

Foto:

2013-2014 stormade det som värst kring Klarna. Foto: Jesper Frisk

2015: Tar klivet in i USA

Detta var ett viktigt år för Klarna, då betalbolaget beslutar sig för att pröva sina vingar på jättemarknaden USA. Det är en erkänt svårt marknad att slå sig in på, men Sequoias styrelseordförande Michael Moritz uttrycker sin tillit till grundarteamet.

Läs mer: Klarna tar avbetalning till USA

Skulle Klarna lyckas är möjligheterna oändliga för svenskarna. ”Rent teoretiskt, om vi skulle ta en halv procent av marknaden i USA så skulle vi bli dubbelt så stora”, sade vd Sebastian Siemiatkowski till Di Digital.

Det svenska riskkapitalbolaget Northzone förvånar alla då de går in som investerare i Klarna, trots vanan att endast investera i tidigare tillväxtfaser. 

”Vi hade gärna varit inne tidigare”, säger Northzone-partnern Hans Otterling.

Foto:

Hans Otterling, partner på Northzone, och Sebastian Siemiatkowski, vd för Klarna. Foto: Oskar Omne

2016: Grundaravhopp 1

Klarnas medgrundare och vice vd Niklas Adalberth lämnar bolaget för att starta välgörenhetsstiftelsen Norrsken. "Jag vill inte dö med en påse pengar på mitt konto", säger han till Di Digital

Foto: Joey Albrait

Niklas Adalberth lämnar Klarna. Foto: Joey Albreit

2016: Grundaravhopp 2

Nästa grundare hoppar av. Victor Jacobsson lämnade jobbet som ekonomichef på Klarna redan 2012. Hösten 2016 lämnar han även bolagets styrelse.

2016: Klarna köper Billpay

Klarna köper det tyska betalbolaget Billpay. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen. Säljare är det brittiska bolaget Wonga. Att en affär skulle kunna ske i närtid har varit känt sedan i november i fjol då brittiska Sky News rapporterade att Klarna lagt ett bud på Billpay. Billpay har 140 anställda i Tyskland vilket kan jämföras med Klarna som har runt 1 400 anställda. 

Läs mer: Det här är Billpay – Klarnas senaste köp

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera