Hoppa till innehållet

Knappnytts uppgång och fall

Man kan argumentera för att den offentliga person som mest av alla påverkade förstagångsväljarna inför valet 2006 var en svart, animerad liten katt. Di Digital berättar historien om den kontroversiella serien med filmklipp som blev känd som Knappnytt.

Knatten på knappnytt.nu och skaparen Mattias Petter Johansson.
Knatten på knappnytt.nu och skaparen Mattias Petter Johansson.Foto: Skärmdump/pressbild

I april 2009, två månader innan Piratpartiet fick 7,1 procent av rösterna i det svenska valet till EU-parlamentet, reste sig tusentals svenskar i protest mot domslutet i Pirate Bay-målet. Eller, väldigt många rätade åtminstone upp sig i sina datorstolar. Lite färre gick faktiskt ut på gatorna. Men demonstrationer hölls i tre svenska städer mot domslutet, och till Lund kom 200 personer för att visa sitt missnöje. 

Bland dem gick en ung kille i kostym omkring med en plyschkatt på axeln. Han åtföljdes av en kamrat med en videokamera, och tillsammans ställde de frågor till alla från polisen som var på plats till pensionärer som förvirrat stannat till för att titta på den glesa folkmassan.

Skärmdump ur avsnitt nummer 12 av Knappnytt.

Det ryktas att plyschkatten skymtade i bakgrunden av ett nyhetsinslag om demonstrationen på SVT den dagen. Det skulle i så fall vara första gången som tusentals vuxna svenskar såg katten Knatten från Knappnytt. Men det gjorde inte någon egentlig skillnad. Deras barn hade nämligen redan plåtkoll på Knappnytt.

”Det fanns inte alls så bra analysverktyg på det där som det finns idag. Men Knappnytt var idiotiskt stort, vi slog majoriteten av TV-program i antal tittare, så långt vet jag”, säger Mattias Petter Johansson, 31.

Knappnytt är hans skapelse, och så även sajten knapp.nu där parodinyhetsprogrammet föddes. Under 2000-talet var de båda ett svenskt internetfenomen som i sina starkaste stunder sniffade på rollen som nätgenerationens egna, svenska The Daily Show. Klippen hade miljontals klick. Men det var mest bara kidsen som tittade.

Knappnytt var idiotiskt stort, vi slog majoriteten av TV-program i antal tittare.

”Det var ju väldigt tydligt att de vuxna inte visste vad Knappnytt var. Flera föräldrar kom fram till mig och sa glatt att deras åttaåringar tittade på Knappnytt och trodde att det var något skojigt barnprogram. De haffade inte riktigt att katten skrek om våldtäktslagstiftning och drog mångbottnade skämt om förintelsen”, säger Mattias.

Allt började när han upptäckte maskinen som man kunde använda för att trycka upp knappar man fäster i tröjan med en liten nål. I samma veva lärde Mattias sig om SMS-betalningarnas existens, och i och med sajten knapp.nu lät han de två mötas. En svensk sajt där vem som helst fick formge och trycka upp vilken knapp som helst hade fötts. En knapp kostade 20 kronor, och man fick tre för 45.

”Populärast var knappar på olika sätt relaterat till musikartister, men roligast var när folk pressade gränserna för vad som fick tryckas. Vi som tryckte knapparna har permanent immunitet mot samtliga äckliga bilder som publicerades på internet under den perioden”, säger Mattias.

Knappnytt.nu den 8 augusti 2005, enligt Web Archive.

Sajten knapp.nu reggades 2003, och enligt en sparad version av knapp.nu från den åttonde augusti 2005 hade över 120 000 knappar då sålts. På den sparade sajten hade dessutom en ny länk att klicka på dykt upp, nämligen Knappnytt.

”Jag ville mest lära mig att animera med Flash och göra roliga filmer. Rättfärdigandet var väl att göra någon slags reklamkampanj för knapp.nu. Katten var en av de överlägset mest populära symbolerna bland de färdiga valen av symboler i ’knappdesignern’ på knapp.nu, så jag plockade den eftersom jag tänkte att folk verkar gilla den”, säger Mattias.

YTQ8opxnRNA

Det första avsnittet av Knappnytt handlade om Darin, som efter sitt genombrott i Idol 2004 präglade svenska unga surfares vardag, och går sammanfattningsvis ut på att Knatten kallar Darin för en töntig bög. Delar av humorn har inte åldrats med värdighet. Men avsikten var hela tiden att provocera, säger Mattias.

”Knatten reflekterade egentligen ganska sällan våra åsikter, utan var mer en slags exploratorium av medvetet avvikande åsikter kombinerat med en liten, ganska söt, katt. Det blev liksom väldigt roligt och intressant att hon var sjukt grov i mun, opolitiskt korrekt, sa saker som man inte fick”, säger han och fortsätter:

”Hon var en liberal royalist som som tyckte det var roligt att skämta om folkmord. Hon försvarade de mest absurda sexuella läggningar, men kallade samtidigt folk för gay som skällsord. Hon var en explosion av alla typer av anstötlighet.”

Vad hade Knappnytt för politisk inriktning?

”Vi såg oss lite som att vi sparkade i alla riktningar, men ärligt talat så var vi bara sjukt liberala.”

Enligt en passus på Wikipedias artikel om Knappnytt utlöste detta första avsnitt därefter det andra, och så vidare. Det första avsnittet ”kritiserade firmans kunder för att bara beställa knappar som hade med artisten Darin att göra och ledde till negativa reaktioner från såväl kunder som från artistens skivbolag. Avsnittet ’Ninjas’ handlade om skivbolagets krav på att ta ned avsnittet om Darin från företagets servrar. Avsnittet ’Fjortisar’ handlade till stor del om några av de språkligt sett illa formulerade mejl som skickats som respons på avsnittet om Darin.”

Stycket på Wikipedia är omgärdat av brasklappande ”källa behövs”-påpekanden, och Mattias berättar att det i själva verket inte alls hade gått till så som det beskrivs. I själva verket hade de bara gått efter vad de trodde skulle bli roligt att höra Knatten rasa över.

”Sony hörde aldrig av sig, det var bara en grej vi hittade på. Wikipedia-artikeln citerar ju det som Knatten säger, men som vi också säger i knappnytt: allt som sägs i knappnytt är lögn om inte annat anges”, säger Mattias.

Allt annat lika blev Knappnytt snabbt ett känt fenomen. Mattias insåg att det hade blivit stort när han tvingades cykla till kontoret mitt i natten för att uppgradera deras server, eftersom den inte hade orkat med anstormningen till avsnitten.

2006 var det dags för val, och Knappnytt hängde med. I numret av Fokus som utkom i augusti det året hyllade tidningens profilerade politikskribent Torbjörn Nilsson Knappnytts valguide som ”valrörelsens bästa” i ett val då förstagångsväljarna helt hade ignorerats. Bilden som Knatten målar upp är mörk men ärlig, menade Nilsson.

ebIzLzWPiCU

Mattias Petter Johansson tror att de lyckades leverera något som saknades i media på den tiden, säger han.

”Valspecialen var helt klart en av de mest framgångsrika avsnitten, särskilt i den meningen att det höll i sig väldigt länge. Valavsnittet var nog avsnittet då vi började se oss själva som en viss influens och att vi hade något slags utbildande ansvar, att vi skulle lyfta och ifrågasätta och på ett underhållande sätt göra unga mer intresserade och kritiska till sin omvärld, utan att bli apatiska.”

Tror du ni påverkade kidsen?

”Det var ganska många som skrev att vi var deras primära källa till nyheter. Just de stackars ungarna har vi nog snedvridit ordentligt.”

Knappnytt.nu den 29 februari 2007, enligt Web Archive.

Knappnytt fortsatte produceras, efter de första avsnitten med en fysisk plyschkatt istället för i sitt ursprungliga, Flash-animerade utförande. Det finns enligt Wikipedia, och i en sammanställd lista på Youtube, sammanlagt 56 avsnitt. Efter en tid hade dock Mattias kört knapp.nu i botten, och fälldes till slut för skattebrott.

”Det är väldigt enkelt - man bara skjuter på att lämna in en deklaration tillräckligt länge så räknas det förr eller senare som att man inte lämnat in den alls”, säger han.

Han dömdes till samhällstjänst, och målade ett stall. När han avtjänat sitt straff arbetade han som konsult för att tjäna ihop till skatteskulden. Därefter klättrade han genom IT-branschen ända upp till Spotify, där han i dag jobbar som front end-utvecklare ansvarig för bland annat Playlist och Your Music.

Knappnytt fick ett sorts återupplivande i och med en humorserie för webbsatsningen SVT Humor, ett projekt som Mattias kallar ”väldigt misslyckat”. I dag äger han ensamt rättigheterna till Knappnytt. Inga nya avsnitt planeras, för han har fullt upp med sitt befintliga jobb.

Men än i dag stöter han på människor som minns Knappnytt.

”Jag träffar konstant folk på fester och andra sociala sammanhang som kommer ihåg det - jag tror definitivt att Knappnytt bor i samma del av internethimlen som ’Hatten är din’”, säger han.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera