Idag är det fortfarande dyrt och tidskrävande att skriva på skicka pengar och andra värdejhandlingar internationellt. I alla fall för de allra flesta.
Vissa, framsynta personer växlar visserligen sina pengar till bitcoin och skickar dem kors och tvärs i världen. Den underliggande tekniken – blockchain – kan även användas för att skicka andra världehandlingar, som kontrakt, snabbt, enkelt, billigt och säkert.
Det är perfekt om man är ett snabbfotat exportbolag. Tekniken är även jättebra om man är en brottsling som vill tvätta eller dölja pengar, eller smita undan skatt. I den undre värden är det numera bitcoin, inte cash, som är king.
Kryptovalutor och blockchain är även populära begrepp bland världens nyliberaler och libertarianer. De som vill maximera individens frihet och minimera staternas makt.
Världens riksbanker, banker och regeringar är dock stressade av kraften i detta. Det är redan svårt att kontrollera internationella penningflöden.
Står man på etablissemangets sida knyter man därför sitt hopp till att den underliggande tekniken bakom allt detta ska bli bankernas nya ryggrad. Hoppet viljar just nu främst till det internationella bankkonsortiet R3.
I veckan tog R3 in 930 miljoner kronor i riskkapital till utvecklingen Corda, en plattform för överföringar med en teknik som påminner om blockchain. Förhoppningen är att denna plattform, som byggs med öppen källkod, ska ligga till grund för ett nytt system där pengar och värdehandlingar som affärskontrakt ska kunna skickas över hela världen.
Läs mer: Blockchain-grupp tar in en miljard – SEB och Nordea deltar
Tekniken liknar blockchain. Men den är anpassad för att möta olika typer av regulatoriska krav. I grunden kan man säga att Corda bygger på en teknik med distribuerade digitala loggböcker (distributed ledger technology, DLT), ett slags nätverk av datorer som alla loggar alla transaktioner i en lång kedja. Det gör att systemet kan motstå attacker och bedrägerier.
Det som talar för att Corda kan bli bankernas ”säkra internet” eller ”operatör” för dessa typer av överföringar är att att systemet kan sanktioneras av riksbanker och regeringar. Man har även lyckats locka 85 banker och finansiella institutioner till samarbetet.
Några av de tyngsta är Bank of America Merrill Lynch, HSBC, Singapore-fonden Temasek och it-jätten Intel. I Norden är även SEB, Nordea och Danske Banke med och investerar tiotals miljoner kronor på projektet.
Men R3 har kantats av rygghugg och avhopp. I slutet av förra året lämnade bland annat Goldman Sachs och Santander konsortiet. Vidare var ambitionen från början att ta in närmare två miljarder kronor (200 miljoner dollar).
Sista ordet är därmed inte sagt. Det dröjer förmodligen flera år innan vi vet om R3 och Corda kan lyckas.
Under tiden utvecklas andra system. Att bitcoinkursen just nu är på rekordhög nivå tyder på att den friare versionen av blockchain har fler följare än någonsin.
Mer om miljardinvesteringen i R3 i senaste Digitalpodden:
https://embed.acast.com/digitalpodden/seb-sblockchain-satsning-facebookshamburgareochfemalefounders-vinnarna
Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes.
Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl.
