Inrikesminister Mikael Damberg (S) ser digitaliseringen av Sverige som en enormt viktig utveckling. Samtidigt är han orolig över att hotbilden mot landet, när det kommer till cyberattacker, växer sig allt större i samband med det. Det berättade han under Di-konferensen ”Strategisk it-säkerhet”.
”Vi ser att den säkerhetspolitiska situationen har förändrats med ett allt mer aggressivt agerande, inte minst från ryskt håll, i Europa. Allt fler länder använder digitala verktyg i sitt påverkansarbete i andra länder, och det är stater eller statsunderstödda aktörer som står bakom det”, säger han.
2017 fattade regeringen det första beslutet om en strategi för cybersäkerhet. Därefter har flera lagar stiftats inom temat, däribland den nya säkerhetsskyddslagen som trädde i kraft under 2018.
Nu tas ytterligare steg i arbetet kring cybersäkerhet. Den 16 december i år ska flertalet myndigheter, såsom till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten och Polismyndigheten, presentera underlag till en handlingsplan till det nationella cybersäkerhetscenter som inrättas nästa år.
”Hittills har det kommit in 77 pågående och planerade åtgärder från de här myndigheterna. Maskineriet är igång”, berättar inrikesministern.
Han pekar också på samarbetet mellan det offentliga och näringslivet som en avgörande faktor för att lyckas med den it-relaterade säkerheten i landet.
”Myndigheter, kommuner och privata näringslivet sitter alla på mycket kunskaper inom detta, men vi måste hitta närmare vägar till samarbete. Vi måste bygga den förtroendefulla dialogen.”
Tidigare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap främst fokuserat på cybersäkerhet för myndigheter, ett arbete som nu breddas till att också omfatta regioner och kommuner.
”På så sätt kan vi få en gemensam kartbild över var de största luckorna är. När skadan väl är skedd blir kostnaderna väldigt stora. Den här beredskapen kommer bli något som till exempel kommuncheferna behöver arbeta in redan från början.”
Mikael Damberg menar också att Sverige genom cyberkunskap inte bara har större chans att skydda oss mot attacker från andra länder. Enligt honom skulle även brottslighet inom landet kunna bekämpas mer effektivt med nya digitala verktyg, säger han, och tar upp gängvåldet som ett exempel.
”Gängmedlemmarna kommunicerar digitalt. Det finns inte ett mord som inte föregåtts av digital kommunikation, men den är krypterad i 90 procent av fallen”, säger Mikael Damberg.
Brottsbekämpande myndigheter har använt sig av hemliga tvångsmedel, såsom mobilavlyssning, sedan länge. Men enligt inrikesministern krävs en uppdatering av tekniken.
”I dagsläget är Åklagarmyndigheten och Polisens högsta önskan att kunna läsa krypterad information. Problemet är att tekniken har gått så långt att de gamla verktygen har mist sin kraft. De kommer inte åt den informationen.”
Efterfrågan på cyberkompetens är stor, och en avgörande pusselbit i det fortsatta arbetet. Men hur man säkerställer den kompetensen är, enligt Mikael Damberg, den svåraste frågan.
”Det här tror jag är den absolut svåraste nöten. Det finns inte tillräckligt med kompetens i dag, vi ligger efter USA och Kina.”
Han ser en lösning i att låta färdigutbildade ingenjörer ha möjlighet att lägga till cyberkunskap i en påbyggnadsutbildning.
”Vi måste se till att vi har ett bra utbildningssystem som kan höja säkerhetskompetensen inom det här området. Men vi kan inte heller vänta på den unga generationen, företag och myndigheter måste vidareutbilda sin befintliga personal.”
