Annons

Kronofogden: Här är bolagen som finansierar e-handeln

Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.
Johan Krantz, analytiker på Kronofogden. Foto: Press/TT.
Ett halvt dussin finansbolag jobbar som inkastare när nätbutikerna lockar kunderna att shoppa på kredit. Det visar en genomgång som Kronofogden gjort på uppdrag av Di Digital. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Under måndagen kunde Di Digital visa hur ett antal betalbolag ger nätbutikerna kickbacks, rabatter och andra incitament för att få kunderna att delbetala och shoppa på kredit. Trenden gör närbutikerna mer benägna att framhålla avbetalningsplaner som det enklaste, mest självklara alternativet när kunderna klickat sig fram till kassan.

Krediter i e-handeln har bidragit till ökningen.

Läs mer: Nätbutikernas knep: ”Driver folk till delbetalning” 

Di Digitals avslöjande har fått finansmarknadsminister Per Bolund att gå i taket.

”Jag blir förbannad. Det är moraliskt tvivelaktigt att man ska få ekonomiska fördelar genom att uppmuntra kunderna att ingå avtal som är till nackdel för deras ekonomi”, sa han i Di Digital under tisdagen.

Läs mer: Ministern rasar mot fula kreditknepet: ”Orimlig affärsmodell”  

På Kronofogden följer man trenden noga. De senaste åren har antalet ansökningar om betalningsföreläggande ökat. 

”Krediter i e-handeln har bidragit till ökningen”, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden. 

Totalt har antalet ärenden ökat med 11 procent till 577 000 mellan första halvåret 2017 och första halvåret i år. Antalet personer som varit föremål för betalningsföreläggande har samtidigt ökat med 6 procent till 266 000. 

Det handlar om miljardbelopp. Den totala summan för alla ärenden har stigit från 6,6 miljarder kronor första halvåret 2017 till drygt 9 miljarder kronor per den sista juni i år. 

”Man ska ju komma ihåg att detta delvis är en funktion av att e-handeln växer. Nätbutikerna använder andra betalningsmetoder, där krediter ligger närmare till hands”, säger Johan Krantz. 

Kreditupplysningsbolagen måste hänga med i utvecklingen.

Men han betonar att det är viktigt att avbetalningsplaner inte presenteras som ett förstahandsalternativ.

”Då är man inne på en farlig väg”, säger han.

Johan Krantz anser även att det är viktigt att näthandlarna gör bra kreditprövningar av kunderna. 

”Kreditupplysningsbolagen måste hänga med i utvecklingen. Det går idag att låna väldigt mycket pengar på kort tid, utan att varningslamporna börjar lysa”, säger han.

Enligt ett lagförslag som nyligen har varit ute på remiss ska nätbutiker från den 1 mars 2020 inte tillåtas att främst presentera kredit som betalsätt, om andra alternativ finns.

”Det är ett steg i rätt riktning, men utmaningarna kvarstår”, säger Johan Krantz.

Han lyfter sedan fram sju bolag som enligt Kronofogden helt eller delvis finansierar e-handeln (se nedan). Bland dessa finns kända finansbolag som Klarna och Qliro, men även bolag som är mindre kända för allmänheten, som Arvato och Alektum. 

”De här bolagen lämnar in många ärenden själva. Men det finns ett mörkertal då många säljer vidare obetalda fakturor till företag som specialiserade på dessa processer,” säger han. 

Johan Krantz betonar även att antalet anmälningar har minskat det senaste året. Samma sak gäller antalet drabbade personer. Det totala beloppet har dock fortsatta att öka under hela perioden. 

”Det senaste året är det stora, så kallade blancolån utan säkerhet som driver på ökningen. Typexemplet är folk som lånar flera hundra tusen för konsumtion, oförutsedda utgifter eller i vissa fall spelberoende”, säger han. 

Som alltid spås problemen öka om konjunkturen viker. 

”Då stiger andelen ärenden hos Kronofogden igen. Vi såg det efter finanskrisen 2008. Folk blir överskuldsatta och måste sanera sin ekonomi. I förlängningen leder det till ökad ohälsa, samt minskad konsumtion och produktvitet i samhället,” säger Johan Krantz. 

Läs mer: Hård kritik mot näthandlarnas kreditknep: ”Riskerar sätta fler i skuldfällan”

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer