Annons

Viruskris leder fler i skuldfälla – ”Utgiftsbägaren blir överfylld”

Kollage: Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier, och ett delgivningsbrev från Kronofogden
Kollage: Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier, och ett delgivningsbrev från Kronofogden Foto: Kollage
Snabbväxande konsumtionslån med hög ränta kostar svenskarna mer än bolånen – och de tickar på under krisen. Vingklipp inkassobolagen för att hjälpa hushållen, föreslår en bedömare som tror att en anstormning väntar budget- och skuldrådgivningen i kommunerna.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Sveriges hushåll går in i corona-krisen med skulder nästan lika stora som landets BNP. I spåren av pandemin väntar samtidigt en brant lågkonjunktur och en stigande arbetslöshet. 

Det i sin tur gör att experter som Di Digital har pratat med höjer ett varningens finger mot konsumtionslånen – en lånetyp med hög ränta och kort löptid som har mer än fördubblats de senaste tio åren.

De utgör knappt 20 procent av skuldberget på drygt 4 200 miljarder kronor och innefattar bland annat blancolån, billån och krediter från e-handelns 'köp nu, betala sen'-erbjudanden. Drygt 80 procent är bolån – en lånetyp för vilken FI nyligen har slopat amorteringskravet på grund av coronavirusets ekonomiska effekter.

Men faktum är att konsumtionslånen står för en större andel av hushållens betalningar eftersom räntorna och amorteringstakten är högre. Redan i högkonjunkturen ledde vart sjunde sådant här lån till ett inkassokrav. Med stigande arbetslöshet kan den siffran antas växa.

Den kris vi har i dag och framöver kommer sannolikt leda till att många fler hamnar i skuldfällan

”Allt annat lika har konsumtionslånens snabba tillväxt de senaste åren gjort svenska hushåll mer sårbara när Covid-19-krisen träffar”, säger Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier till Di Digital, som bedömer att betalningarna till konsumtionslån påverkar hushållens ekonomi ”relativt mycket”.

På Kronofogen väntar man sig nu en ökning i antalet ärenden kopplade till konsumtionslån och coronakrisen, enligt Johan Krantz som är analytiker på myndigheten.

”Det gör vi absolut, även om det är mycket svårt att säga något om volymerna. Konjunkturen faller och arbetslösheten stiger. Det kommer att leda till att fler kommer att få problem med att betala sina räkningar”, säger han.

Under ett par år har Kronofogden sett ett ökat antal krav kopplade bland annat till konsumtionslån från nischbanker och e-handelsbolag.

”Det finns nu en uppenbar risk att utgiftsbägaren blir överfylld för de som redan har levt på marginalen”, säger Johan Krantz.

Han pekar ut större konsumtionslån på hundratusentals kronor som de mest riskabla för individen.

”Det är ganska lätt att låna stora belopp utan säkerhet, marknadsföringen är ganska aggressiv och det finns många aktörer. Men om ekonomin nätt och jämnt går ihop är det klart att även mindre lån kan bli riskabla”, säger han.

Läs även: Lånesajter reklamgasar – spränger miljardvallen

Henrik Braconier ser dock inte att konsumtionslånen utgör någon stabilitetsrisk för samhällsekonomin.

”De är inget hot mot det finansiella systemet”, säger han, även om han tycker att element hos dem liknar de amerikanska subprime-lånen, eller högrisklån, som spelade en viktig roll i finanskrisen 2008.

”Konsumtionslån ges oftare till individer som har en svagare ekonomi än de som tar bolån och lånen ges ut utan säkerhet”, säger han.

Men han ser också viktiga skillnader. Subprime-lånen var då större och riktades till större grupper som ”ofta inte hade möjlighet att betala ens under rimliga ekonomiska förhållanden”.

”Svenska banker är också mycket mer välkapitaliserade och klarar mer än vad amerikanska banker gjorde 2008”, säger han.

Han konstaterar samtidigt att långivarna bör ställa in sig på att fler hushåll ställer in betalningarna.

”Det är uppenbart att det kommer att bli större kreditförluster nu när vissa kommer att få problem att betala sina konsumtionslån”, säger han.

Men han påminner om att nischbanker och andra långivare som ger ut konsumtionslån har en modell som även i normalfallet bygger på en risk för kreditförluster.

”Det är en skillnad mot bolån – där risken för kreditförluster är låg”, säger han.

Läs även: Svenskarnas skuldberg växer – 40 kreditbolag utreds för övertramp

Samtidigt finns också en motvikt i form av de krisåtgärder som har vidtagits för att stärka hushållens ekonomi, menar Henrik Braconier.

Det spåret är även SEB:s aktieanalysavdelning inne på i en sektoranalys från slutet av mars. De gör bedömningen att exempelvis mer generösa regler för a-kassan minskar riskerna för banker med fokus på konsumentlån – och till och med kan göra dessa till relativa vinnare jämfört med större banker.

Men för många på den andra sidan av skuldekvationen, alltså låntagarna av kött och blod, ser det ändå dystert ut, menar Jan Bertoft, som är generalsekreterare på intresseorganisationen Sveriges Konsumenter. 

Redan i fjol varnade han för att låntagare skulle kunna få problem om konjunkturen vänder. 

”Det har varit uppenbart att vi länge har 'kört så det ryker', vilket lett till ett helt nytt kreditsamhälle med nya former av utlåning och kraftigt ökning av lån till ren konsumtion. Detta är inte hållbart, varken för den enskildes ekonomi eller för planetens resurser”, säger han.

Nu ser han med oro på utvecklingen.

”Den kris vi har i dag och framöver kommer sannolikt leda till att många fler hamnar i skuldfällan. Budget- och skuldrådgivningen i kommunerna har en anstormning att vänta. Har de resurser?”, säger han.

Det är ingen bra spiral att den som är arbetslös tar konsumtionslån för att klara sig

Han lyfter fram ett norskt förslag om att begränsa inkassobolagens möjligheter att ta ut avgifter under pandemin.

”Detta bör definitivt övervägas även i Sverige vad gäller privatpersoners skulder. Det skulle gynna hushåll som har det svårt”, säger Jan Bertoft.

I Storbritannien har FCA, landets motsvarighet till Finansinspektionen, infört ett tre månders anstånd med betalningar på konsumtionslån och kreditkortsskulder samtidigt som övertrasseringar räntebefrias, till följd av coronapandemin.

”I Sverige har vi ingen sådan reglering på plats för lån utan säkerhet. Det är ett kontrakt mellan långivaren och hushållen”, konstaterar Henrik Braconier på Finansinspektionen.

Är den brittiska åtgärden vettig?

”Det är inte en helt lätt fråga. De som har tagit de här lånen är oftast grupper som är lite mer sårbara och antagligen kommer att påverkas lite mer av krisen än bolånetagarna. Men om hushållen slutar amortera skjuter de problemen framåt och de kan hamna i en än svårare situation.”

Om man vänder på steken: Skulle ökade konsumtionslån kunna stimulera Sveriges ekonomi i det här läget?

”Det är ingen bra spiral att den som är arbetslös tar konsumtionslån för att klara sig. Det är inte önskvärt heller på en samhällelig nivå. I grund och botten tycker Finansinspektionen att det är bra att hushållen nu konsumerar mindre av smittspridande tjänster, som resor”, säger Henrik Braconier.

Läs även: Myndighet ska granska influencers i kreditreklam

Läs även: Så mycket ökade kundernas miljardskulder till Klarna under 2019

 

 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer