Hoppa till innehållet

Collector dumpade bolåneutmanaren Enkla redan innan jul

Nischbanken Collector tar en kreditsmäll och säljer alla startupbolag inom Collector Ventures. Men ett bolag saknas i portföljen. ”Vi sålde våra andelar i Enkla redan i fjol”, säger Collectors grundare Lena Apler.   

Collectors grundare Lena Apler och Enklas grundare och vd Alexander Widegren.
Collectors grundare Lena Apler och Enklas grundare och vd Alexander Widegren.

Det har snart gått två år sedan bolåneuppstickaren Enkla gick ut med sitt erbjudande om 0,95 procents ränta. Om Enkla lyckas lansera tjänsten har man goda chanser att ha lägst ränta på marknaden. 

Problemet är att någon skarp lansering ännu inte skett. 

Så sent som i september i fjol rapporterade Di Digital att Enkla, enligt uppgift, skulle ha säkrat sin finansiering för en första omgång bolån. Detta med hjälp av drygt 2 miljarder kronor från internationella storbanken Credit Suisse. 

Men förhoppningarna har alltjämt hamnat på skam. 

Tvivlarna finns nu inte bara bland de bolånetagare som anmält sitt intresse. Även flera av Enklas delägare har sålt tillbaka sina andelar till grundaren och vd:n Alexander Widegren.

Ännu en pusselbit landade under tisdagen, då det blev känt att nischbanken Collector tagit en kreditsmäll på 800 Mkr och bestämt sig för att sälja hela portföljen med startupbolag inom Collector Ventures.

Det är inte en av de mest kommersiellt framgångsrika investeringar vi gjort om man säger så.

Läs mer: Collector dumpar startupportföljen – Lena Apler tror på värdeökning

Det rör sig om ett par dussin bolag. Men när Di Digital tar en titt i portföljen, och jämför den med Collector Ventures innehav i somras, står det klart att ett bolag saknas. 

”Vi sålde våra andelar i Enkla redan i november eller december i fjol. Bolaget har inte utvecklats på det sätt vi hoppats och då var det bättre att göra en exit”, säger Lena Apler, som är Collectors grundare och ordförande i Collector Ventures. 

Är det grundaren och vd:n Alexander Widegren som köpt era andelar?

”...Ja.”

Collector Ventures har ägt andelar i Enkla när bolaget fortfarande hette Lånbyte.

Lena Apler vill inte uppge hur mycket man sålt för, eller huruvida man gjort en förlust. Men mycket tyder på att det varit en dålig affär. 

”Det är inte en av de mest kommersiellt framgångsrika investeringar vi gjort om man säger så”, säger hon. 

När Di Digital når Alexander Widegren är han på Världsekonomiskt forum i Davos där han bland annat arrangerar en svensk lunch som Prins Daniel ska delta i. Per sms bekräftar han att både Collector och mediekoncernen Bonnier valt att sälja sina andelar i Enkla till honom. 

”När Bonnier sålde sin portfölj ville Collector också sälja”, säger han.

Du köpte alla deras aktier?

”Ja, innan Håkan Roos köpte hela portföljen.”

Alexander Widegren vill inte uppge några summor. Men han säger sig idag äga 56 procent av Enkla, direkt och via sin familj. 

Affären han syftar på, med Håkan Roos, skedde i somras. Då meddelade mediekoncernen Bonnier att man hade sålt sina innehav i de 27 techbolag som ägdes via NFT Ventures, som i sin tur samarbetar med Collector Ventures.

En dryg månad senare framkom det att miljardären Håkan Roos blivit NFT Ventures nya finansiär. Flera källor uppgav samtidigt för Di Digital att Bonnier fick mellan 100 och 135 miljoner kronor för techportföljen. Det är betydligt lägre än de 240 Mkr som Bonnier investerade i NFT Ventures mellan 2014 och 2019. Dock bestod den summan delvis av annonsutrymme i koncernens titlar.

Läs mer: Miljardären köper Bonniers fiaskoportfölj

På frågan om när Enkla ska lansera sin tjänst är han lika optimistisk som alltid. 

”Allt är på plats! Det vi behöver är nu är rätta partners i ekosystemet som kan stödja oss hela vägen fram. Så jag tror 2020 är vårt år!”, skriver Alexander Widegren i ett sms från Davos. 

Fotnot: Mediekoncernen Bonnier äger även Dagens industri.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera