Hoppa till innehållet

Löfven ändrar sig – nu positiv till EU-skatt mot techjättar som Spotify

En straffskatt för stora techjättar som svenska Spotify rycker allt närmare inom EU. Tidigare har statsminister Stefan Löfven varit skeptisk mot förslaget – men nu tycks han ha bytt fot i frågan.

Statminister Stefan Löfven (S).
Statminister Stefan Löfven (S).Foto: Henrik Montgomery/TT

EU-ländernas ledare var på torsdagen djupt oense om hur den digitala ekonomin ska beskattas. Men de lovade ändå att försöka arbeta i riktning mot en lösning och göra något åt att stora techbolag betalar mycket lite i skatt, genom att låta sina finansministrar utreda frågan vidare. 

Enligt EU-kommissionen betalar techjättarna för tillfället i genomsnitt 8 procent i skatt inom unionen, i jämförelse med 20 till 23 procent för vanliga företag.

"Vi hade en uppriktig diskussion om beskattning. Den digitala ekonomin är en utmaning för våra skattesystem", sade toppmötets ordförande Donald Tusk.

Det förslag som har lagts fram av kommissionen är en omsättningsskatt på 3 procent som skulle beröra omkring 150 stora digitala företag där användarna skapar det stora värdet i affärsmodellen. Företagen måste ha en omsättning på över 7,6 miljarder kronor globalt och sälja för minst en halv miljard kronor inom unionen.

Läs mer: Så vill EU beskatta techjättarna  

Skatten skulle bland annat slå mot amerikanska jättar som Amazon, Apple, Google och Facebook. Men även svenska Spotify skulle omfattas av förslaget.

De stora länderna i EU leder en klar majoritet bland de 28 som vill införa en skatt på digitala företag. Sverige och Danmark har tidigare hört till de mer skeptiska, tillsammans med EU:s interna "skatteparadis" som Luxemburg, Irland och Malta. 

Men efter toppmötet tycks statsminister Stefan Löfven (S) ha bytt fot i frågan. Regeringen menar nu att utgångspunkten blir kommissionens förslag om en omsättningsskatt, även om det finns utrymme att diskutera det.

"Vi vill göra något åt det. Det finns ett problem. Men hur man ska ta sig an det kräver lite balans. Det kan slå tillbaka om man gör fel", sade Stefan Löfven.

Både Danmark och Sverige har varit oroade för en allmän övergång från skatt på vinst till skatt på omsättning. Båda länderna är små med stor export, där omsättningen alltså till stor del finns utomlands.

Tidigare har Sverige föreslagit att en lösning hellre borde arbetas fram globalt genom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.

(Nyhetsbyrån Direkt/ Di Digital)

Läs mer: Spotifys hemliga lobbygrupp sätter stopp för ett skatteförslag i Nya Zeeland 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera