Hoppa till innehållet

Magiska svampar är Klarnamiljardärens recept mot depression

Klarnagrundaren Niklas Adalberth ger sig in i kampen om framtidens läkemedel mot depression – baserat på en substans från så kallade magiska svampar. Bland konkurrenterna finns ett Nasdaqbolag som dubblat sin kurs sedan noteringen i september.

Klarnagrundaren Niklas Adalberths stiftelse Norrsken donerar tio miljoner till forskning om hur den psykedeliska substansen psilocybin kan användas för att bota depression.
Klarnagrundaren Niklas Adalberths stiftelse Norrsken donerar tio miljoner till forskning om hur den psykedeliska substansen psilocybin kan användas för att bota depression.Foto: Jack Mikrut

Magiska svampar var det återkommande temat i rubrikerna när brittiska Compass Pathways noterades på Nasdaqbörsen förra månaden. Bolaget har tagit fram en syntetisk variant av den psykedeliska substansen psilocybin, som finns i narkotikaklassade så kallade magiska svampar, och hoppas kunna utveckla helt nya läkemedel mot depression.

Nu tar Klarnagrundaren Niklas Adalberth upp konkurrensen genom att skänka 10 miljoner kronor till kliniska prövningar av samma substans. Det handlar om en fas II-studie (se faktaruta) på vägen mot ett färdigt läkemedel och leds av forskare från Karolinska institutet.

Donationen kommer från Niklas Adalberths stiftelse Norrsken, som stöttar sociala entreprenörer som försöker lösa globala samhällsproblem.

”Norrsken ska göra investeringar som ger maximala samhällsinsatser och då passar det här väldigt bra, eftersom omkring 260 miljoner människor lider av depression men inte ens hälften blir hjälpta idag”, säger Niklas Adalberth.

Han beskriver problemet som att de etablerade läkemedelsbolagen tjänar för mycket pengar på dagens behandlingar och därför inte är intresserade av att ta fram andra preparat som skulle kunna vara mer effektiva.

Möjligheterna att få tillbaka investeringar i forskning och utveckling är dessutom små när det gäller psykedeliska substanser, eftersom de dels är kända sedan länge och därför svåra att patentera, dels att det ofta räcker med så lite som en eller två doser för att nå önskad effekt.

”Det verkar helt enkelt inte som att marknaden löser det här själv”, säger Niklas Adalberth som motivering till gåvan, som inte förväntas ge någon ekonomisk avkastning för Norrsken. Den skiljer sig därmed från de investeringar som Norrsken gör via sin riskkapitalfond Norrsken VC och hanteras därför inom stiftelsen.

Läs mer: Han skapar miljardfond – ska rädda världen 

Vinsten är istället samhällsnyttan, om försöken leder till ett preparat som inte kostar skjortan för sjukvårdssystemen när utvecklingen finansierats genom donationer fram till ett godkänt läkemedel som kan börja produceras.

Utvecklingsarbetet sker inom den nybildade stiftelsen Osmond Foundation och dess helägda bolag Osmond Labs, som leds av läkemedelsforskaren Ulf Bremberg med bakgrund på både storbolag som Pharmacia och mindre läkemedelsbolag. Genom konstruktionen ska vinsterna från framtida läkemedelsförsäljning återinvesteras i vidare forskning istället för aktieutdelningar.

”Psykedelika har visat otrolig potential vid psykiska sjukdomar som depression och det har tagit rejäl fart internationellt, men i Sverige har det inte hänt så mycket ännu. Vi kom i kontakt med Norrsken och hade en rätt likartad syn på att detta är något jätteviktigt att få igång eftersom det handlar om ett stort samhällsproblem med alla som inte får hjälp av dagens behandlingar”, säger Ulf Bremberg.

Substansen studeras sedan tidigare även av andra forskare vid internationella universitet som Johns Hopkins och UC Berkeley för möjliga behandlingar av bland annat depression, anorexia, rökavvänjning och ångest hos cancerpatienter.

Så här långt har substansen testats på ett tusental personer. Trots att den ursprungligen kommer från en narkotikaklassad ”magisk svamp” har den hittills inte visat sig vara beroendeframkallande eller giftiga, enligt Ulf Bremberg.

Om de svenska försöken som Osmond driver blir lyckosamma kommer ett framtida preparat enbart att ges på klinik och i kombination med terapi, för att kunna hantera övergående rädsla och ångest som en del patienter upplever under behandlingen. Enligt Ulf Bremberg är reaktionerna inte en biverkan, utan del i behandlingen och ska med terapeuternas hjälp omvandlas till ett långvarigt positiv resultat.

Både han och Niklas Adalberth är dock medvetna om att området är kontroversiellt på grund av associationerna till narkotika.

”Men det här är något helt annat. Det handlar om seriös forskning för att ta fram ett läkemedel. Sen har det varit en del diskussioner internt, men Norrsken existerar inte för att vinna någon popularitetstävling i hur folk ser på oss. Däremot hoppas jag att människor tar sig tid att se att detta är livsviktig forskning som behöver finansiering, så att det kan komma ut ett läkemedel eftersom behovet är så stort ute i världen. Då måste vi filantroper kliva fram, när marknadskrafterna vill försvara sina revir”, säger Niklas Adalberth.

En annan risk är att projektet dras in i en patentstrid med Compass Pathways, särskilt som en filantropiskt finansierad utvecklingsmodell som leder till billigare preparat skulle hota det brittiska bolagets möjligheter att göra vinst med sitt preparat.

”Compass Pathways är de som kommit längst, men det är svårt att skapa patent på en välkänd molekyl. Så om deras patent står sig återstår att se – och även om det håller så har deras affärsmodell utmaningar. Vi gör det här som non-profit och ser det som den mest framkomliga vägen”, säger Ulf Bremberg.

De tio miljoner kronorna från Norrsken ska finansiera fas II-studien, som beräknas vara klar under andra halvåret nästa år.

I nästa steg behövs ytterligare finansiering i större skala. Förutom att uppvakta fler filantroper kan det då även bli aktuellt att söka offentligt stöd, eftersom kostnaderna för en fas III-studie är betydligt högre.

Tidigast 2024 kan ett läkemedel vara registrerat och finnas på marknaden, om allt går vägen.

Läs även: Piller i stället för prat – över 1 miljon svenskar äter antidepressiva 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera