Hoppa till innehållet

Malmö slår Göteborg i tech-investeringar

Riskkapitalet flödar inom Sveriges gränser men regionerna är olika populära. Hittills i år har Malmö lockat till sig dubbelt så mycket kapital än Göteborg, enligt data från Nordic Tech List.

11 procent av årets riskkapital har gått till techbolag i Malmö, visar Nordic Tech Lists senaste rapport.
11 procent av årets riskkapital har gått till techbolag i Malmö, visar Nordic Tech Lists senaste rapport.Foto: Johan Nilsson/TT

Investeringar i svenska techbolag fortsätter att öka. Under de tre första kvartalen investerades 12,3 miljarder kronor på den svenska techscenen, vilket är mer än för hela fjolåret, enligt Nordic Tech List. 

Läs även: Grattis, tech-Sverige! Miljardrekord i startupsektorn

Som väntat går lejonparten av investeringarna till Stockholms techbolag. Även om man inte räknar med Spotifys lånefinansiering på drygt 8 miljarder kronor kan Stockholms techscen tillräkna sig 78 procent av investeringarna gjorda mellan 1 januari och 30 september i år.

Samtidigt seglar Malmö-regionen upp som en klar tvåa. 35 bolag i Malmö och Lund har i år tagit in 11 procent av investeringarna, cirka 445 miljoner kronor, under årets tre första kvartal.

Som jämförelse drog 36 techbolag i Göteborg och Borås in drygt hälften av det beloppet. En av utmaningarna för regionen kan vara att dess bolag inte attraherar riskkapitalbolag som annars investerar i mer konsumentnära produkter, enligt Marie Wall. 

”Startupscenen ser ganska olika ut i Göteborg och Malmö. Göteborg är mer fokuserat på b2b och life sciences och har fler forskningsintensiva startupbolag. Bolag som generellt sätt har högre risk och inte självklart attraherar de klassiska riskkapitalbolagen. Där finns det ett investeringsgap”, säger Marie Wall, startupansvarig på Näringsdepartementet.

Bolagen med de största finansieringsrundorna i Malmö-regionen är Mapillary (NTL), sensorbolaget Acconeer (NTL) och Min Doktor (NTL) med över 50 miljoner kronor vardera, enligt Nordic tech list senaste rapport.

Läs hela rapporten här.

Foto:

Endast fem procent av riskkapitalet går till bolag utanför Malmö-, Göteborg- och Stockholmsregionen. Källa: The Swedish Tech Funding Report Q1-Q3 2016

Det är inte bara kapitalet som helhet utan även storleken på rundorna som skiljer de båda städerna åt. 

Den största investeringen som gjordes i Göteborgsregionen var i e-handelsbolaget NA-KD (NTL). Bolaget tog in 35 Mkr av bland andra Collector-grundaren Lena Apler och Happy Socks-duon Mikael Söderlindh och Jonas Mårtensson. Det motsvarar drygt hälften av investeringen i Mapillary i Malmö.

Även förra året hade Malmö större investeringar än Göteborg, vilket Di Digital rapporterade i februari. 

Foto: Vinnova

Marie Wall sitter sedan februari i år på tjänsten som regeringens startupansvariga. Foto: Vinnova.

På grund av de större rundorna i Malmö har staden även attraherat riskkapitalbolag, som EQT Ventures och Atomico, som går in i senare finansieringsrundor. I övrigt har Malmö en väldigt spridd investeringsbas i jämförelse med Göteborg där Almi invest och Chalmers ventures är representerade i minst 16 av 36 investeringar.

”Malmö är mer som ett mini-Stockholm med fler tech- och konsumentinriktade startups än vad Göteborg har. Malmö har även fler affärsänglar som själva tjänat sina pengar på exits i tech startups, medan affärsänglar i Göteborg ofta gjort sin förmögenhet från mer traditionella företag”, säger Marie Wall.

Läs även: Affärsänglar livsviktiga för Malmös startupscen

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera