Annons
Missa inget viktigt!
Bli först med att ta del av trenderna, profilerna och Sveriges vassaste startupnyheter helt gratis direkt i mejlkorgen med Di Digitals nyhetsbrev.
Följ oss på sociala medier:
Tack!
Följ oss på sociala medier:

Martin Tivéus om Klarnas framtid: ”Jag hoppas att vi aldrig värderas som en vanlig bank”

I september axlade Martin Tivéus rollen som Nordenchef för Klarna.
I september axlade Martin Tivéus rollen som Nordenchef för Klarna. Foto: Martina Huber
I september 2017 axlade Martin Tivéus rollen som Nordenchef för Klarna. Nu ger han sin syn på kryptovalutor, Klarnas värdering, banklicensen, konkurrensen och butikshandelns ökade betydelse. ”Vi arbetar hårt på att allt som man har kunnat göra i e-handeln ska gå att göra i den fysiska handeln”, säger han till Di Digital.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Det hände mycket hos Klarna (NTL) under 2017. Kortjätten Visa investerade i bolaget. Tyska Billpay köptes för nästan en halv miljard kronor. Affären började ta rejäl fart under 2017. Första halvåret steg vinsten över 100 procent till 228 miljoner kronor. För helåret beräknas Klarna passera 4 miljarder kronor i omsättning.

Men kanske viktigast av allt var att banklicensen godkändes, vilket kan ses som något av en examen för bolaget som grundades 2005 av tre studenter på Handelshögskolan i Stockholm och som i dag har 60 miljoner slutkunder runt om i världen. 

Läs även: Klarna om bankplanerna: "Det här är en nystart för oss" 

I början av september klev även Martin Tivéus (NTL) in i rollen som Nordenchef för bolaget. Han har bland annat jobbat som Sverigechef på konsumentmarknaden hos Microsoft, men är framför allt känd som vd för nätmäklaren Avanza, en roll han innehade från 2011 till 2016.

Vi värderas definitivt inte som en vanlig bank, och det hoppas jag att vi aldrig gör.

Tillsammans med Spotify, King och Mojang brukar Klarna pekas ut som bolaget som har definierat det svenska startup-undret det senaste decenniet. 

Grunden för Klarna ligger i betalningar för e-handel. Men Klarna är ett rörligt bolag på en rörlig marknad. Och med licensen i hand öppnas nya möjligheter för Klarna som grundarna knappast kan ha haft i åtanke när de satt på Handelshögskolans inkubator.

Men vart är bolaget på väg egentligen? Och är Klarna egentligen ett startupbolag, ett betalbolag, eller en bank? För Martin Tivéus del går det bra med alla tre benämningarna.

”Vi är i en fas där vi gör ett skifte. På hemmaplan har vi velat göra betalningar smidigare för e-handeln. Nu vill vi göra alla betalningar smidigare, även i fysiska butiker. Ser du på vår marknad framöver så ser den annorlunda ut än vad den har gjort historiskt”, säger Martin Tivéus.

Läs även: Analys: ”Därför är Klarna inte längre en startup” 

Hur ser du på Klarnas marknad?

”Den globala betalmarknaden domineras till 70 procent av några få aktörer. Därutöver är den fragmenterad. Skala och volym betyder mycket, eftersom marginalerna sjunker. Man tjänar mindre och mindre på varje köp, och samtidigt ökar investeringstrycket i nya produkter, tjänster och infrastruktur. Det gör volymen viktig, och är ett av skälen till att vi ser en konsolidering på marknaden. Om vi vill vara med där så är volymtillväxt väldigt viktig.”

Hur viktiga är fysiska betalningar för Klarna?

”I Sverige i dag går närmare hälften av all e-handel via Klarna. Den växer ju, så vi kan fortsätta växa med den och knapra marknadsandelar. Men i Norden i dag så har vi inte ens två procent av den totala handeln. Om vi ser hela handeln som vår adresserbara marknad så öppnar det upp för en helt annan tillväxtmöjlighet, men också att bli en del av folks vardag. Vi arbetar hårt på att allt som man har kunnat göra i e-handeln ska gå att göra i den fysiska handeln. Den satsningen är jätteviktig.”

Ett exempel på Klarnas positionering mot den fysiska marknaden är samarbetet med klädkedjan Kappahl. Sedan den första december kan klädkedjans kunder använda samma betalningsalternativ i butikerna som på webben. Det går både att betala direkt i mobilen, eller att betala på faktura.

”Modebranschen förflyttas online och det är viktigt att kunna ta hem plagg, testa dem, och lämna tillbaka några av dem. Med en traditionell kortbetalning i en butik så är pengarna låsta i några dagar. Med e-handel är man van vid att betala efter köpet, då låses inte pengarna”, säger Martin Tivéus.

Någon börsnotering av Klarna i närtid kan man inte vänta sig av Nordenchefen att döma.

”Det finns en fördel i att inte vara noterade för vi kan ta modigare steg utan att förklara allt för en aktiemarknad. Jag är van vid att jobba för noterade bolag och där måste man agera på andra sätt. Här kan vi utveckla bolaget snabbare och mer aggressivt.”

Vi ska bara gå in där vi kan göra någonting som är bättre än det befintliga systemet kan göra i dag. Annars kan vi lämna tillbaka licensen.

Klarnas värdering har relativt länge legat på strax under 20 miljarder kronor. Värderas ni som en bank eller som ett fintechbolag?

”Bankerna har extremt tung kapitalbindning med en avkastning på eget kapital ofta kring låga 10-15 procent. De värderas delvis därefter. Vi värderas definitivt inte som en vanlig bank, och det hoppas jag att vi aldrig gör.”

Läs även: Klarna: Från sågat studentprojekt till betalfenomen 

Hur har banklicensen påverkat Klarna?

”Det öppnade ett nytt smörgåsbord av möjligheter. Vi är samma företag som innan. Men vi kan förbättra och fördjupa affären inom olika områden. Dels kan vi komma djupare ned i värdekedjan i vissa av de produkter vi redan har i dag. Dels öppnar det upp för en massa nya saker. Men vad vill vi lägga på tallriken? Det är långt ifrån allt som är intressant. Vi ska bara gå in där vi kan göra någonting som är bättre än det befintliga systemet kan göra i dag. Annars kan vi lämna tillbaka licensen.”

Vad är det ni vill lägga på tallriken då?

”Det finns saker både på företagssidan och på kundsidan. Men jag vill inte föregå vårt strategiarbete. Vi testar ett antal hypoteser.”

2015 tog Klarna steget in i USA, alltså konkurrenten Stripes hemmamarknad. Ett spännande drag. Men hur det går för Klarna på jättemarknaden har varit svårt att nysta ut. De brukar inte vilja svara på den frågan. Inte heller Martin Tivéus. Han nöjer sig med att säga att Klarna “ser tillväxt överallt”.

Klarna har haft en stark vinsttillväxt de senaste kvartalen. Vad har varit drivande?

”En stor andel av vår omsättning kommer från e-handeln, och e-handeln växer. Den vågen rider vi på. Sedan har vi ett positivt urval av e-handlare. Vår kundstock växer snabbare än marknaden. Har vi vunnit en större e-handlare på en marknad, kan vi följa med på nästa.”

Er volym växer snabbare än era intäkter. Hur kommer det sig?

”Till delar är det ett aktivt val. Klarnas gamla affär byggde mycket på fakturaintäkter, där vi bland annat fick intäkter på betalningspåminnelser. Idag går stora volymer på andra betalsätt, men vi vill även hjälpa människor att betala i tid, till exempel genom appen eller genom att låta kunder “snooza” en faktura de inte haft tid att betala istället för att låta den gå till påminnelse.”

Swish till exempel, ser jag som både en partner framöver och en konkurrent.

Skyddar prispressen mot nykomlingar?

”Absolut. Det här har varit en marknad där de flesta aktörer antingen har varit antingen väldigt handlarvänliga eller konsumentvänliga. Vissa ger bort sina betalningstjänster till handlare men tar rejält betalt av konsumenten. Andra gör tvärtom, där handlaren betalar dyrt medan det för konsumenten är nästan gratis. Vi tror att den enda uthålliga affärsmodellen är att vara både handlaren och kundens vän. Då måste vi vara villiga att offra lite på intäktsraden för att växa volymen.”

Vad är Klarnas ”vallgrav” runt affären?

”Storleken gör att vi kan ta mindre betalt per transaktion. Men även det faktum att så många använder oss vilket ger oss kunskap som vi kan använda för att hela tiden förbättra tjänster för användare och affären för handlare. Det gör att det tar längre tid och är ganska svårt att ta sig in som ny.  Den andra delen är vår satsning på produktutveckling och innovation vilket höjer tröskeln för mindre konkurrenter.”

Vilka är egentligen Klarnas konkurrenter? Är det enskilda företag? Kundbeteenden? Teknologi? Substitut?

”Man ska hålla koll på trender, men inte titta så mycket på enskilda konkurrenter. Man blir aldrig marknadsledare om man ska följa någon annans idé. Swish till exempel, ser jag som både en partner framöver och en konkurrent, eller så kanske vi utvecklar en substituerande produkt.”

2017 drabbade en kryptofeber finansvärlden. Kryptovalutorna bitcoin och ether steg under året över 1000 procent och det nya finansieringssättet ICO:er, initial coin offerings, som kombinerar kryptovalutor med crowdfunding samlade fram till slutet av oktober in omkring 25 miljarder kronor till olika kryptoprojekt.

Läs även: Experten om nya kryptoinvesteringar: “Nu är det vilda västern” 

Hur ser Klarna på blockkedjor?

”Det ligger en bit bort innan det kommer in i konsumentbetalningar. Men det har stort värde på andra delar av banksektorn. Inom värdepapperstransaktioner har det ett tydligt värde, eller för större transaktioner över landsgränser mellan flera aktörer. Men det är inte exempelvis bitcoin som bankerna tittar på, utan snarare den underliggande blockchain-tekniken.”

Och på kryptovalutor?

”En del av vår affärsmodell är att vi tar hela kreditrisken på konsumenter och betalar ut pengarna till företaget direkt oavsett när konsumenten betalar. Med tanke på hur volatila kryptovalutor är i dag så skulle man inte vilja ligga på dessa mer än någon sekund, så det kommer nog att dröja innan de kan användas brett för konsumentbetalningar. Risken är lite för hög i dag.”

2018 ser ut att komma att präglas av något mer jordnära än kryptoteknologi, men minst lika omvälvande: Regulatoriska förändringar.

EU-direktivet PSD2 som förväntas träda i kraft i maj 2018 betyder att alla aktörer i EU:s finanssektor måste lämna ut kunddata till tredje part om kunden själv godkänner det.

Jag skulle bli chockerad om det fanns någon bank i Norden som inte hade detta på agendan.

”De tjänster som har varit på toppen av en enskild banks kundbas och data, kan man efter PSD2 bygga på toppen av flera företag. Det kommer att skapa en helt annan nivå på tjänsteutbudet. Det kommer att göra att alla aktörer börjar konkurrera på nya sätt”, säger Klarnas Nordenchef.

Många bedömare har sett PSD2-direktivet som en fördel för de mindre bolagen i kampen mot storbankerna. Nordea, exempelvis, har ju data om miljontals kunder med hjälp av vilket tjänster kan byggas. Ett fintechbolag måste i dag börja från scratch när de samlar in data. Men efter PSD2 är Nordeas data potentiellt även fintechbolagets data.

Läs även: Per Bolund om PSD2: Kunder och fintech vinnare 

Men det här perspektivet fångar inte hela bilden, menar Martin Tivéus. De stora bankerna och finansiella aktörerna har nämligen minst lika mycket att vinna på PSD2.

”Nya fintechaktörer kommer att försöka ta grepp om detta med nya kundvänliga gränssnitt. Men det kommer de stora bankerna också att göra. Alla kommer att konkurrera med hjälp av varandras data. Jag skulle bli chockerad om det fanns någon bank i Norden som inte hade detta på agendan.”

Kommer det till och med bli svårare för fintech-uppstickare framöver?

”Det blir säkert marginalpressat. Klarna har otroligt mycket data och försöker dra kunskap ur den för att värdeförädla. Men vi behöver inte ta betalt för det förädlandet, för vi har en underliggande affär. Har man ingen underliggande affär, utan bara ska ta betalt för förädling av data så måste man göra det väldigt bra. Annars kommer det bli svårt när de större och mer etablerade spelarna kommer ikapp.”


Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev:
Foto:

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post