Hoppa till innehållet

Matteappen används i 130 svenska kommuner – nu tar de sikte på USA

Den svenskutvecklande Matteappen används i fler än hundra av Sveriges kommuner. Nu riktar bolaget in sig på USA med 16,5 miljoner kronor i friskt kapital. ”Det finns inget annat ämne som är en så stor utmaning för grundskolan som matematik”, säger medgrundaren Henrik Appert.

Henrik Appert och Arvid Gilljam, grundare av Matteappen
Henrik Appert och Arvid Gilljam, grundare av Matteappen

Matteappen startades 2015 och leds av grundarna Henrik Appert och Arvid Gilljam, som båda läste Industriell ekonomi vid Chalmers. De hade tagit del av Pisaundersökningen 2015 som visade att det gick dåligt för svenska elever i matematik. 

”När vi läste Industriell ekonomi studerade vi hur man kan få system att fungera bättre. I klassrummet uppkommer det värdefull data kring vad eleverna gör och kan. Vi tänkte att det måste finnas ett enkelt och smidigt sätt kan fånga upp den informationen och presentera den på ett meningsfullt sätt till lärarna så skulle de kunna fatta bättre beslut om hur de utvecklar sin undervisning”, berättar Henrik Appert.  

När duon satte spaden i marken för Matteappen sonderade de terrängen inom digitala läromedel för skolan hittade de enbart hjälpmedel där man antingen klickade på rätt svar eller skrev in svaret på tangentbordet. 

”Matte är ett handarbete där du som lärare är mer intresserad av hur en elev kommer fram till lösningen än vad som är själva svaret. När du bara skriver in svaret tappar du hela uträkningsförfarandet”, fortsätter Henrik Appert. 

Det unika med Matteappen är att eleverna redogör hela sin uträkning i tjänsten med ett ritverktyg. Detta kan ske på en ipad, men fungerar även på en dator. Matteappen rättar svaret och skickar datan till läraren i realtid. På det sättet kan läraren få en djupare förstående inte bara om svaret utan även om metoden som eleverna använt.

Läraren kan sammanställa elevernas uträkningar och resultat i olika vyer.
Läraren kan sammanställa elevernas uträkningar och resultat i olika vyer.

”Det finns inget annat ämne som är en så stor utmaning för grundskolan som matematiken, och vill man få bättre resultat så måste man hitta nya arbetssätt. Vi kan inte bara lägga på fler timmar av matematik, vi måste börja använda teknik på ett meningsfullt sätt i klassrummet så att lärare och elever lägger sin tid på rätt saker”, menar Henrik Appert.

Och skolmätningarna ger Matteappens grundare rätt. Vid senaste nationella provet fick nästan var 5:e elev underkänt i matematik. Den senaste Timss-undersökningen, som mäter elevers prestationer i EU- och OECD-länderna inom matematik och naturvetenskap, presenterades den 8 december i fjol. Undersökningen, som kommer vart fjärde år, har sedan start visat att svenska elever ligger lågt i matematikkunskaper.  I naturvetenskap är Sverige däremot bättre än snittet. I en intervju med DN kommenterade Skolverkets direktör Peter Fredriksson matteresultatet som ”en liten besvikelse”. Trots de insatser som har gjorts genom åren så ser man inte att svenska elever presterar som man kunde önska, menade Peter Fredriksson då.

I dag pratar psykologiforskare om ”matteångest”, där själva ämnet ger ångest eller blackout. Det betyder inte att man är mindre intelligent, utan beror till stor del på kunskapsluckor. För kan man inte grunderna, så är det svårt att komma vidare. 

Enligt Henrik Appert kan lärarna med hjälp av Matteappen enkelt se var luckorna finns hos varje elev, och täppa till hålet utan att stigmatisera elevens bristande kunskaper. 

Man kan lägga nivån så att eleverna får en chans att faktiskt lyckas och börja bygga sitt självförtroende

”Det finns alltid elever som kommit längre och elever som har kunskapsluckor från tidigare år, vilket skapar en stor utmaning för pedagoger. I Matteappen får läraren tillgång till material för alla årskurser och eleverna vet aldrig vilken årskurs uppgifterna kommer från. Det gör att man kan lägga nivån så att eleverna får en chans att faktiskt lyckas och börja bygga sitt självförtroende”, förklarar Henrik Appert. 

Matteappen, som kan användas både som läromedel eller komplement till undervisningen, används i dag i skolor över 130 kommuner. Ett tjugotal kommuner har ett centralt avtal med bolaget, där Matteappen kan användas i samtliga skolor. 

Läs mer: 21-åring utmanar Stockholms utskällda skolplattform: ”Kostat en bråkdel”

2019 låg omsättningen på nästan 1,7 miljoner kronor, att jämföra med 2018 års omsättning som låg på 335 000 kronor. För 2020 räknar Matteappen med en fördubblad omsättning. 

Den nya rundan på 16.5 miljoner kronor ger bolaget en värdering på över 90 miljoner kronor, där både befintliga och nya investerare deltar, som Evolution Gaming-grundaren Fredrik Österberg via ”Fros Ventures” och Soundtrap-grundaren Per Emanuelsson.

Bolaget har i dag 14 anställda. Med injektionen planerar bolaget att rekrytera ny personal till nyckelroller i både Sverige och i USA, där bolaget nu riktar blickarna. Anledningen att bolaget valde USA är att amerikanska skolor kommit väldigt långt i digitaliseringen. Inte bara tillgångsmässigt, utan även hur man använder den på ett meningsfullt sätt, menar Henrik Appert. 

”Vi tog pulsen på en skolmässa i USA förra året och fick ett fantastiskt mottagande. Ett hundratal lärare skrev upp sig för att testa produkten, då det var exakt den produkt de letat efter”, berättar han. 

Kundunderlaget har också ett finger med i spelet - den amerikanska skolmarknaden är ungefär 30 gånger större än den svenska. 

Som första strategi kommer Matteappen, som där heter Magma Math, presenteras som ett komplement till matteböckerna för att sänka barriärerna. 

”På sikt kommer även lärarna i USA inse att de faktiskt inte behöver använda matteböckerna utan kan göra allt på plattformen”, avslutar Henrik Appert. 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera